konkurrensrätt och immaterialrätt
2.3 Relationen mellan konkurrensrätt och immaterialrätt
2.3.2 Ett ekonomiskt perspektiv på relationen mellan konkurrensrätt och immaterialrätt
En grundläggande svårighet vid analys av relationen mellan konkurrens-rätt och immaterialkonkurrens-rätt ur ett renodlat ekonomiskt perspektiv är, att marknaden utgör en komplex företeelse, där konsekvenserna av ett kon-kurrensrättsligt ingripande är svårförutsägbara. Ett ingripande kan ofta förstärka konkurrensen i ett avseende och samtidigt försvaga den i ett annat.253 Däremot är det möjligt att i en förenklande modell precisera vilka olika typer av intäkter och kostnader, som konkurrensrätten res-pektive immaterialrätten rent generellt kan tänkas föra med sig. En patenträtt kan typiskt sett medföra olika intäkter och kostnader, men hur dessa ser ut varierar från fall till fall. Detsamma gäller olika klausul-typer i licensavtal, där en generell reglering kan resultera i olika klausul-typer av effekter i olika situationer. För att närmare beskriva relationen mellan konkurrensrätt och immaterialrätt är det därför intressant att samman-fatta de olika typer av intäkter och kostnader de båda rättsområdena för med sig, för att sedan jämföra i vilken utsträckning rättsområdena har ömsesidigt förstärkande effekter eller motverkande effekter.
Konkurrensrättens ekonomiska nytta består i att den motverkar situa-tioner, då konkurrensen på marknaden begränsas, t.ex. genom att vissa typer av avtal med konkurrensbegränsande effekter förbjuds. En skärpt konkurrens kan ge marknadens aktörer incitament att uppfinna och driva teknikutvecklingen framåt. En nackdel med konkurrensrättsliga förbud är, att även samhällsekonomiskt önskvärda avtal samtidigt kan träffas av förbudet. Även om den samhällsekonomiska nettoeffekten av det konkurrensrättsliga förbudet i det konkreta fallet blir positiv, utgör frånvaron av de eventuellt nyttiga effekter, som följt av avtalet, ändå en kostnadspost.
253 Demsetz uttrycker det konkurrensrättsliga dilemmat väl: ”Because of these trade-offs, the objective of antitrust policy cannot possibly be to maximize competition and/or to minimize monopoly. To be able to do this there must be no inverse relationship bet-ween competition achieved along many different dimensions in which it can take place… Many inverse relationships exist.” Slutsatsen blir att ”(a) conceptually meaning-ful but difficult to execute goal is that of achieving a preferred mix of competitive intensities along the various dimensions over which competition takes place, but this is not different from a preferred mix of monopolistic intensities along various dimensions over which monopoly power can be exercised” (Demsetz & Jacquemin, Antitrust Economics – New Challenges for Competition Policy s. 2 f.).
Immaterialrätten medför ett stort antal intäkter och kostnader, som för patenträttens del kan specificeras för innovationsmarknaden (pro-duktion av kunskap), teknologimarknaden (omsättning av kunskap) och produktmarknaden. Patenträtten främjar den teknologiska utvecklingen bl.a. genom att skapa ökat incitament för uppfinnande, samtidigt som den också kan medföra negativa effekter för innovationen. Patentet kan ge en överstimulans som resulterar i onyttigt dubbelarbete och det kan också motverka kunskapsproduktion genom s.k. blockerande patent, som förhindrar konkurrenter att driva utvecklingen framåt. Problemet med blockerande patent kan motverkas genom licensiering. Patenträtten främjar teknikspridning, dels genom att uppfinningen offentliggörs, dels genom att patentet underlättar för parterna att handla med teknik. Sam-tidigt försämras teknikspridningen genom att kunskap, som inte kostar något att överföra, tillerkänns ett pris på marknaden. Slutligen medför patentet en bättre konkurrens på produktmarknaden, dels genom det ökade tekniska kunnandet, dels genom ökade möjligheter att kommersia-lisera uppfinningen. Patentet medför samtidigt en viktig negativ effekt på produktmarknaden, genom att patentinnehavaren får möjlighet att utesluta konkurrenter. Patentet kan genom försämrad konkurrens resul-tera i högre priser på produkterna med dödviktskostnad som följd.
Konkurrensrätten och immaterialrätten påverkar marknaden på olika sätt. Patentlagstiftningen främjar innovation genom att uppfinningen ges en skyddad position på marknaden. Detta kan vara ett nödvändigt villkor för att en ny produkt skall kunna nå marknaden. Immaterial-rätten verkar i det avseendet konkurrensbefrämjande och fungerar i har-moni med konkurrensrätten. Patenträtten kan å andra sidan samtidigt skydda en produkt, som ändå med framgång skulle lanserats. Produkten får här lagstiftningsvägen en ytterligare förstärkt konkurrensfördel.
Patentet kan här bidra till högre priser med försämrad konkurrens, med en negativ samhällsekonomisk nettoeffekt. Mellan dessa två motpoler kan finnas en rad olika situationer, där patentet bidrar till att en produkt når marknaden snabbare än vad som annars skulle vara fallet. Immateri-alrätten medför i dessa fall både positiva och negativa effekter på kon-kurrensen.
Konkurrensrätten kan genom att bidra till skärpt konkurrens ge inci-tament för marknadens aktörer att påskynda teknikutveckling och där-med påskynda innovationstakten. Samtidigt som konkurrensrätten mot-verkar skadliga konkurrensbegränsningar i avtal, kan nyttiga effekter
motverkas genom att avtal inte kommer till stånd, eller genom att ett visst avtal angrips konkurrensrättsligt. Parter kan komma att träffa avtal, som är övervägande positiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, även om de samtidigt kan tänkas medföra vissa försämringar av konkurren-sen. Konkurrensrättslig reglering av tekniköverföringsavtal kan motverka licensiering. Detta kan ur immaterialrättsliga synvinkel få olika typer av negativa konsekvenser. Försvåras licensiering, kan detta leda till ökade svårigheter att exploatera en immateriell rättighet, vilket minskar dess värde och därmed incitamentet att uppfinna. Teknikproduktionen kan också påverkas negativt om det blir svårare att erhålla licensavtal till ett blockerande patent. Ett försämrat licensieringsklimat får även negativa effekter på teknikspridningen. Konkurrensrätten kan således både för-stärka och försvaga innovationen.
En slutsats är alltså, att konkurrensrätten och immaterialrätten ur eko-nomisk synvinkel både kan samverka med varandra och motverka varan-dra. En rättslig regel eller en viss bestämd rättstillämpning kan, som ovan pekats på, mycket väl förstärka konkurrensen i ett avseende och försvaga den i ett annat. Skulle relationen mellan de båda rättsområdena beskrivas ur ett ändamålsperspektiv, torde det kunna vara till nytta att skilja mellan olika teleologiska nivåer.254 Konkurrensrättens och immate-rialrättens ändamål tycks åtminstone delvis befinna sig i konflikt på en operativ nivå.255 Däremot kan det tänkas, att rättsområdenas yttersta ändamål kan formuleras på ett sätt så att de harmonierar med varandra.256
254 Det kan i sammanhanget vara intressant att anknyta till Hellners distinktion mellan ultimärmål och primärmål. Distinktionen åsyftar en skillnad mellan ändamål bakom lag-stiftning. Med ultimärmål avses ändamål, som är eftersträvansvärda för sin egen skull, medan primärmål avser målsättningar som bör uppfyllas för att ultimärmålen skall kunna förverkligas. Om distinktionen se t.ex. Hellner, Metodproblem i rättsvetenskapen s. 91 ff. (presenterad för första gången, 1990, i Hellner, Lagstiftning inom förmögenhets-rätten s. 174 ff.).
255 D.v.s. med Hellners terminologi befinner sig primärmålen i konflikt.
256Åtminstone i den utsträckning såväl konkurrensrätten som immaterialrätten har som ultimärmål att främja en ekonomiskt effektiv marknad sammanfaller målsättningarna.