risk samt kontroll. Syftet med analysen
är att identifiera finansiella problem i
kommunen och skapa en uppfattning
om kommunen har god ekonomisk
hushållning.
För valtningsberättelse
de med 5,2 procent tack vare en god utveckling av skatteunderlaget. Intäkterna från statsbidrag och utjämning minskade med hela 17,5 procent framförallt på grund av en avtrappning av kom-munens införandebidrag avseende den kommu-nalekonomiska utjämningen.
Kommunens nettokostnader, exklusive rea-lisationsvinster, ökade med 3,8 procent. Kost-nadsökningen består av volymer, pris- och löne-förändringar samt uppräkning av befintliga avtal med externa aktörer. Vidare ökade kommunens avskrivningar dels genom senaste årens nybygg-nationer, dels genom att gatukostnadsersättning-ar innan 2010 hgatukostnadsersättning-ar flyttats och numera redovisas en intäkt istället för att minska avskrivningarna som skillnaden mellan ökningen av intäkter och nettokostnaderna har täckt upp för ett försämrat finansiellt netto.
Nettokostnadsandel
% Mål 2013 2014 2015
Verksamheten 99,0 95,6 98,0 97,5
Avskrivningar 3,0 3,1 3,1 3,4
Nettokostnad 102,0 98,7 101,0 100,9 Finansiella poster – 3,0 – 1,0 – 2,1 – 1,8
Nettokost-nadsandel 99,0 97,7 98,9 99,1 Realisationsvinster/
-förluster ... – 0,2 – 1,0 – 2,0
Nettokost-nadsandel 99,0 97,5 97,9 97,1 På lång sikt kan inte de löpande kostnaderna överstiga de löpande intäkterna utan att kom-munens ekonomi urholkas och att man även-tyrar god ekonomisk hushållning. Kommunen kommer dessutom bryta mot kommunallagens krav om balans.
Ett sätt att mäta detta är att sätta samtliga lö-pande kostnader (inklusive netto av finansiella poster) i relation till intäkterna från skatter, stats-bidrag och utjämning.
Uppgår denna relation till en andel lägre än 100 har kommunen en balans mellan intäkter och kostnader. För att generera ett överskott och därmed värdesäkra det egna kapitalet bör dock intäkterna överstiga kostnaderna. Sollentuna har beslutat att överskottet ska vara en procent. Så-ledes ska nettokostnadsandelen uppgå till maxi-malt 99 procent.
Kommunens nettokostnadsandel uppgår 2015 till 97,1 procent. Andelen påverkas dock
av de realisationsvinster som kommunen redovi-sat under året. Exkluderar vi dessa uppgår ande-len till 99,1 procent vilket är 0,1 procent högre än målet. Avskrivningar har tagit ett allt större utrymme i anspråk under perioden och är 0,4 procentenheter högre än föregående år.
Redan i beslut om budget 2015 var man tvungen att justera andel som avsattes till verk-samheten då nettot av de finansiella posterna ej bedömdes kunna uppnå den långsiktiga målni-vån. De finansiella posterna visar dock ett över-skott på 1,8 procent och bidrar till att finansiera verksamheten. Detta genom att kommunen tar ut utdelning av sina bolag och inte har någ-ra lån och därmed inga räntekostnader. Över tid har detta överskott varierat då avkastningen från kommunens finansiella placeringar varierar främst beroende på räntenivåer.
Årets investeringar
2013 2014 2015 Investeringsvolym brutto,
mkr 210,3 345,7 380,2
Investeringsvolym efter avdrag för
investeringsin-komster, mkr 205,3 345,7 375,2 Investeringsvolym i relation
till skatteintäkter m.m. (%) 6,6 10,7 11,1 Exploateringsutgifter 41,8 63,8 84,0 Exploateringsinkomster 4,7 56,8 95,2 Exploatering netto 37,1 7,0 11,2 Sollentuna kommuns samlade investeringar upp-gick under 2015 till 375 miljoner kronor, vilket är ökning sedan 2014 med 30 miljoner kronor.
Jämfört med 2013 är det en ökning 170 miljoner kronor.
Kommunens investeringar ökar över tid dels på grund av reinvesteringar i befintliga lokaler och anläggningar, dels som följd av behov av ökad kapacitet då kommunen växer.
Kommunen erhåller inte några större inkom-ster till inveinkom-steringsverksamheten. Det kan hand-la om 5 till 10 miljoner årligen i form av statsbi-drag från exempelvis Trafikverket.
Knappt 37 procent av investeringsutgifterna avsåg verksamhetsområdet kultur och fritid. Den höga andelen förklaras av byggandet av en ny fri-idrottshall i kommunen. Andra verksamhetsom-råden där kommunen har haft höga investerings-utgifter är grundskolor (23 %), gator och vägar (17 %) samt förskolor (14 %).
Utöver dessa investeringar bedriver kommu-nen en omfattande exploateringsverksamhet.
Exploatering avser åtgärder för att anskaffa, bear-beta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I explo-ateringsverksamheten ingår även att bygga gator, anlägga grönområden med mera.
Över tid ska denna verksamhet minst genere-ra ett nollresultat. Vissa år kan utgifterna översti-ga inkomsterna. Under 2015 var utgifterna 84,0 miljoner och inkomsterna 95,2 miljoner vilket ger ett överskott på 11,2 miljoner.
Självfinansieringsgrad
% 2013 2014 2015
Självfinansieringsgraden av
nettoinvesteringar 81,9 48,1 58,3 Kommunens finansieringsutrymme utgörs av årets resultat plus avskrivningar.
Självfinansie-För valtningsberättelse
ringsgraden mäter hur stor andel som detta utrymme utgör av nettoinvesteringarna. En självfinansieringsgrad på 100 procent eller högre innebär att kommunen kan självfinansiera samt-liga investeringar gjorda under året. Detta inne-bär att kommunen inte behöver ta upp några nya lån och kan placera medel för framtida bruk.
Självfinansieringsgraden för 2015 års investe-ringar uppgår till 58,3 procent och innebär att kommunen inte kunde finansiera årets investe-ringar via den löpande verksamheten. Finansie-ringen har skett genom att kommunen sålt av delar av sin kapitalförvaltning.
Kapacitet
Soliditet
% 2013 2014 2015
Soliditet enligt
balansräkningen 81,3 80,2 76,3 Soliditet inkl.
pensionsför-pliktelser 53,1 55,4 54,0
Soliditeten visar hur stor andel av tillgångar-na som fitillgångar-nansierats med eget kapital respektive skulder. Enligt kommunens finansiella mål ska kommunen ha en stark långsiktig betalnings-förmåga och så långt som möjligt självfinansiera sina investeringar. Soliditeten bör därför inte un-derstiga 75 procent. Kommunen uppfyller målet för 2015 genom en soliditet på 76,3.
En tolkning av god ekonomisk hushållning är att kommunens soliditet bör vara oförändrad eller öka över en längre period. En kraftigt sjun-kande soliditet indikerar att kommunens finan-siella situation försämras.
Kommunens soliditet enligt balansräkning-en har minskat kontinuerligt de sbalansräkning-enaste årbalansräkning-en.
Minskningen förklaras genom att kommunen inte fullt ut självfinansierat investeringarna.
Kommunen har alltjämt en hög soliditet. Att under en expansiv fas inte fullt ut finansiera årets investeringar och därmed möta en sjunkande soliditet behöver inte väcka oro. Detta gäller så länge kommunen har en långsiktig plan hur de kommande investeringarna ska finansiera samt har kontroll över skuldsättningen.
Inkluderas pensionsförpliktelserna som inte är upptagna på balansräkningen blir minskningen över tid inte lika stor. Detta förklaras av att pen-sionsförpliktelsen minskar över tid då den årliga uppräkningen är lägre än den årliga utbetalningen.
Kommunalskatt
Kapacitet handlar också om möjligheten till att förstärka intäktssidan. Kommunens enda möj-lighet att göra detta är genom att förändra den egna skattesatsen. Möjligheten till en sådan för-ändring är större i en kommun som har en låg skattesats än i en kommun med hög skatt.
År 2015 uppgick Sollentunas skattesats till 18,10. Skattesatsen har varit oförändrad de tre senaste åren.
Sollentuna har den femte lägsta skattesatsen i länet och riket. Genomsnittet i länet och riket uppgick till 18,43 respektive 20,70 procent.
Risk
Likviditet ur ett riskperspektiv
% 2013 2014 2015
Likviditet som andel av
externa utgifter 8,8 6,5 4,8 Ett av kommunens finansiella mål är att kom-munen ska ha god betalningsberedskap på kort sikt och därmed undvika nyttjande av krediter.
Kommunen har beslutat att likviditeten inte bör understiga fyra procent av kommunens externa utgifter (kostnader enligt resultaträkningen ex-klusive avskrivningar). Målet motsvarar en ge-nomsnittlig likviditet på knappt 160 miljoner kronor för 2015.
Likviditeten mäts som de medel kommunen har tillgängliga på kommunens bankkonton samt eventuella kortfristiga placeringar. I måttet exkluderas de medel som avser kommunens bo-lag och kapitalförvaltningen.
En oförändrad eller ökad likviditet i kombi-nation med oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens ekonomiska läge stärks. Det omvända betyder att kommunens läge har försämrats.
Den genomsnittliga likviditeten 2015 upp-gick till 4,8 procent som andel av kommunens externa utgifter. Kommunen uppfyller målnivån avseende likviditeten och därmed får kommu-nens likviditet anses vara god. På denna nivå undviker kommunen att utnyttja krediter och riskerar inte att stå utan medel vid tillfälliga be-talningstoppar.
Kommunens likviditet har dock över tid minskat. För 2016 och framåt kommer likvi-diteten att försämras ytterligare eftersom kom-munen har ett stort investeringsbehov framöver.
Kommunen har tillsammans med dotterbola-gen en checkkredit på 400 miljoner kronor för att möta kommunkoncernens likviditetsbehov kortsiktigt. På längre sikt krävs andra finansie-ringsalternativ.
Utöver den ovan redovisade likviditeten har kommunen medel placerade till ett marknads-värde motsvarande 445 miljoner kronor. Medlen förvaltas externt med inriktning på kommunens pensionsåtaganden. Ambitionen är givet kravet på försiktighet att få en god avkastning. Avkast-ningen från kapitalförvaltAvkast-ningen påverkas av ut-vecklingen på de finansiella marknaderna och får direkt genomslag på kommunens resultat. Kom-munens placeringar har en liten positiv avkast-ning på 0,3 procent för 2015.
Under hösten avyttrade kommunen 200 mil-joner kronor av kapitalförvaltningen för att fi-nansiera delar av årets investeringar.
Finansiella nettotillgångar
För att spegla kommunens medellånga betal-ningsberedskap analyseras de finansiella netto-tillgångarna. I detta nyckeltal ingår alla tillgångar och skulder som beräknas omsättas på tio års sikt. Tillgångarna i form av aktier i egna bolag ingår inte. De finansiella nettotillgångarna har satts i relation till verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen.
% 2013 2014 2015
Finansiella nettotillgångar 17 11 2 De finansiella nettotillgångarna är positiva vilket betyder att kommunen kan finansiera de skulder som förfaller inom 10 år.
Utvecklingen de senaste åren har varit nega-tiv. Detta har inneburit att skulderna har ökat snabbare än tillgångarna.
Att skulderna har ökat beror på att kommu-nen från och med 2015 fullt ut skuldfört inves-teringsbidrag etc. Vidare har de kortfristiga skul-derna ökat. Detta samtidigt som kommunen sålt av delar av kapitalförvaltningen vilket har mins-kat tillgångarna.
Pensionsförpliktelser
Pensionsåtagandena påverkar kommunens fi-nansiella handlingsutrymme under en lång tid framöver.
Kommunens pensionsåtagande inklusive sär-skild löneskatt uppgår till 1 471 miljoner kronor (1 461 mkr). Pensioner intjänade innan 1998 re-dovisas som ansvarsförbindelse och inte som en skuld på balansräkningen. När pensionen beta-las ut uppstår kostnaden för kommunen. Kost-naden för utbetalning av pensioner intjänade innan 1998 kommer enligt en prognos från kommunens pensionsförvaltare att öka för att nå kulmen 2025.
För valtningsberättelse
64 62 60 58
Utbetalningar från ansvarsförbindelsen, mkr Källa: KPA
56 54 52
2015 2020 2025 2030
För att undvika att pensionskostnaderna tränger ut annan verksamhet har kommunfullmäktige ti-digare fastställt att om resultatet enligt balanskra-vet överstiger värdesäkringen av eget kapital ska medel avsättas för att täcka pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.
För 2015 avsätts 63 miljoner kronor och de samlade medlen uppgår till 882 miljoner kronor.
Kommunens borgensåtaganden
ändamål (mkr) 2013 2014 2015
Egna bolag 16,7 14,9 189,0
Småhus 1,4 1,3 1,0
Föreningar 8,1 7,4 7,7
Totalt 26,2 23,6 197,6
Stora borgensåtaganden kan innebära en finan-siell risk genom att kommunen kan tvingas över-ta lån, eller ge aktieägartillskott till ett kommu-nalt bolag för att undvika konkurs.
Sollentuna kommun har haft som praxis att kommunens bolag lånar på egna villkor utan kommunal borgen. Den borgen som tidigare år redovisas för egna bolag avser ett pensionsavtal för Sollentuna Energi.
År 2015 har kommunen frångått tidigare praxis och gått i borgen för Sollentuna Energi med 175 miljoner kronor.
Kommunens samlade borgensåtagande för lån eller dylikt uppgick 2015 till 197,6 miljoner kronor. Den kraftiga ökningen beror på ändrad princip när det gäller borgen för egna bolag. Sol-lentuna kommun har inte infriat några borgens- åtagaden under 2015 och kommunen har jämfö-relsevis låga borgensåtaganden.
Det föreligger ingen känd förlustrisk gente-mot de egna bolagen avseende ingångna borgens- åtaganden och ansvarsförbindelser.
I åtagandena som avser egna hem och fören-ingar föreligger alltid en viss risk att kommunen kan komma att få infria ett borgensåtagande.
Kontroll
Utfall i förhållande till budget
mkr 2013 2014 2015
Avvikelse nämnder – 24,2 – 18,2 10,6 varav volym – 7,4 – 20,7 – 14,7 Avvikelse årets resultat
exkl. realisationsvinster 40,5 2,9 – 2,5 En grundförutsättning för en stabil finansiell ut-veckling är att kommunen har kontroll av eko-nomin under året. I praktiken handlar det om nämnderna håller sin budget och vidtar nödvän-diga åtgärder vid avvikelser. Främst är det nega-tiva avvikelser mot budget som är ett tecken på bristande kontroll. Men även stora positiva avvi-kelser kan indikera att verksamheten inte löpan-de följer upp sin ekonomi.
Både 2013 och 2014 uppvisade nämnderna sammantaget negativa avvikelser mot budget.
För både 2013 och 2014 förklaras stora delar av underskottet med avvikelser i budgeterade volymer. Från och med 2013 kompenseras inte nämnderna för volymavvikelser under året utan detta redovisas som en avvikelse under året.
För 2015 redovisar nämnderna ett överskott på 10,6 miljoner kronor. I denna positiva avvi-kelse ligger en negativ avviavvi-kelse avseende voly-mer på 14,7 miljoner.
Kommunens skatteintäkter blev 10 miljoner kronor lägre än budgeterat. Skillnaden förklaras av en något svagare och senare konjunkturupp-gång än den bedömningen som gjordes i sam-band med budget. Intäkterna från statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning blev något högre än budgeterat, 6 miljoner kronor. Bättre utfall i kostnadsutjämningen påverkar utfallet positivt medan en lägre fastighetsavgift påverkar utfallet negativt.
Sammantaget blir avvikelsen avseende resul-tatet exklusive realisationsvinster för 2015 svagt negativ då minskningen på intäktsidan är högre än överskottet för nämnderna.
Avvikelsen år 2013 förklaras till stor del av återbetalda medel från AFA-försäkring som inte var kända vid tiden för budgetbeslutet.
Prognossäkerhet
Jämfört med augusti, mkr 2013 2014 2015
Nämnderna 22,2 10,2 28,5
Årets resultat exkl.
realisationsvinster 46,3 19,9 29,0 Nämnderna har samtliga år överskattat sina kost-nader i den prognos som lämnas i samband med delårsrapporten i augusti. I relation till omsätt-ningen är dock avvikelsen låg – under en pro-cent. För avvikelsen på resultatet spelar nämn-dernas bedömning givitvis en stor roll. För 2015 förklaras nästan hela avvikelsen av nämnder.
Prognossäkerheten förklarar hur kommunen arbetar med frågan. Om respektive nämnds prognos endast är summan av vad ett antal bud-getansvariga tror finns det risk att fler personers försiktighet aggregeras. Här bör kommunens ekonomiavdelning tillsammans med förvaltning-en vidareutveckla arbetet.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför kommunens egen kontroll. Nedan redovisas några av de faktorer som påverkar kommunens ekonomi. De baseras på förhållanden under 2015.
händelse Mkr
Förändring av löner med 1 procent 27
varav egen verksamhet 13
varav entreprenader 14
Förändrade taxor och avgifter med
10 procent 16
100 genomsnittliga helårstjänster 51 Förändrad kommunalskatt med 10 öre 18 Förändrat skatteunderlag i riket med
1 procent 29
Prisförändring varor och tjänster med
1 procent 6