• No results found

omsorgsnämnden

In document 08.5. Bilaga 4. Årsredovisning 2015 (Page 129-136)

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst.

Året som gått

Året har kännetecknats av en ökad efterfrågan inom nämndens ansvarsområden. Gruppen äld-reäldre blir fler och personer med rätt till insatser enligt LSS ökar kontinuerligt. Att finansiera både ökade behov hos nämndens målgrupper och den avtalsreglerade uppräkningen till vård- och om-sorgsutförarna (2,2 procent 2015) inom nämn-dens ram har inte varit möjligt och det avspeglar sig också i det ekonomiska resultatet som slutade på minus 16,7 miljoner kronor för samhällsupp-draget. Detta ger en budgetavvikelse på minus 1,9 procent av helårsbudgeten. Av underskottet utgör 2,2 miljoner kronor ökade lokalkostnader för åren 2013– 2015. I slutet av december nåd-des nämnden av information om att ett äldre-boende har klassats som stadigvarande äldre-boende av Skatteverket, vilket innebär att hyresvärden måste återbetala moms. Följden av detta är att nämndens hyreskostnad blir högre, för att hyres-värden (AB Sollentunahem) ska få täckning för sin ökade kostnad.

Produktionsuppdraget SOLOM redovisar ett negativt resultat på 1,0 miljoner kronor jämfört med budgeterat nollresultat. Totalt redovisas mi-nus 17,7 miljoner kronor för vård- och omsorgs-nämnden, för år 2015. 

Efter denna något dystra inledning vill nämn-den lyfta fram följande händelser av mer positiv karaktär:

Kunderna är nöjda. Det visar både den natio-nella enkäten ”Vad tycker de äldre om äldre-omsorgen?” och ”Kvalitetsbarometern” inom funktionshinderområdet. Nämnden har fast-ställt en strategi för hur kundnöjdheten både inom hemtjänst och särskilt boende ska öka ytterligare och kontoret har inlett ett arbete tillsammans med vård- och omsorgsutförarna med målet att höja kundnöjdheten.

En djupdykning i resultatet från KKiK visar också på företrädesvis goda resultat. Vad gäl-ler hemtjänst får kommunen sammantaget 70 procent av antal möjliga poäng medan ge-nomsnittet för riket ligger på 65 procent. Or-sakerna till detta är bland annat att hemtjänst-tagarna erbjuds dagligvaruinköp mer än en gång per vecka samt städning varannan vecka.

Även vad gäller särskilt boende är Sollentunas resultat över rikets, 87 procent av antal möjli-ga poäng medan genomsnittet för riket är un-der 70 procent. Detta förklaras bland annat av möjlighet till daglig utevistelse, möjlighet att välja tid för nattvila och uppstigning samt möjlighet att flytta till make/maka.

När det gäller funktionshinderområdet får Sollentuna sammantaget 82 procent av antal möjliga poäng i KKiK vilket ungefär motsva-rar genomsnittet för riket. De bästa resultaten återfinns gällande möjligheten att äta huvud-målet tillsammans minst en gång i veckan samt möjlighet att ta emot gäster alla kvällar efter klockan 21.

En upphandling har genomförts av driften av två gruppbostäder, en i Viby och en i Tureberg.

Den förstnämnda öppnade i november 2015 och den andra startar i mars 2016. Därmed är den tidigare problematiska kösituationen avsevärt förbättrad och nämnden ligger för närvarande i fas med behovet av gruppbostä-der inom LSS. Arbetet fortsätter med att hålla jämna steg med behovet av såväl grupp- som servicebostäder enligt den behovsinventering som nämnden har genomfört under året.

Valfriheten inom äldreboenden har ökat ge-nom att nämnden godkänt fyra s.k. LOV-bo-enden som är valbara för äldre invånare med biståndsbeslut. Fler ansökningar har kommit in till nämnden och godkänns successivt.

En s.k. utförarportal har öppnats på nätet där de vård- och omsorgsföretag som är eller vill bli utförare i kommunen hittar värdefull in-formation om hur man blir utförare och vad som förväntas. Denna informationssatsning har bidragit till kommunens övergripande mål om att vara en aktiv aktör mot närings- livet. Ett antal utförarmöten har också arrang-erats i kommunen med specifika teman.

Under året har nämnden fastställt en plan för systematisk uppföljning av vård- och om-sorgsverksamheterna och avtalsuppföljningen har förbättrats avsevärt bland annat med hjälp av de kvalitetsuppföljningar som nämnden gör varje tertial. Dessa har sedan samman-ställts i dokumentet Uppföljningsåret 2015.

En långsiktig plan för funktionshinderom-rådet har tagits fram där nämnden beskriver de framtida utmaningarna inom området och inom ramen för denna har även en kartlägg-ning gjorts vad gäller nya behov vid åldrande för personer som har insatser enligt LSS.

En utredning om demenssjukdom har ge-nomförts för att beskriva och kartlägga hur denna sjukdom kan tänkas påverka behovet av insatser hos sollentunaborna i framtiden.

En analys avseende välfärdsteknik med förslag på ett successivt införande av digitala lösning-ar hlösning-ar slutförts och tre e-tjänster där invånlösning-arna kan ansöka om insatser via webben har öpp-nats. Ytterligare en jämförelsetjänst har ska-pats och därmed ökat möjligheten att jämföra olika utförares service och kvalitet. Hemsidan har också förändrats i syfte att göra den mer användarvänlig och en mindre grupp från vård- och omsorgsnämndens målgrupp har deltagit i processen. Vid en utvärdering har de också bedömt slutresultatet och de anser att användarvänligheten verkligen har ökat.

Dessutom har vårdplaneringar via webben startat.

Den 1 oktober tog alla kommuner i Stock-holms län över hälso- och sjukvården från landstinget i all LSS-verksamhet. I Sollentuna har det övertagandet gått smärtfritt.

Omvärldsbevakningen har intensifierats ge-nom den särskilda omvärldsbevakningsgrupp som har bildats på vård- och omsorgskonto-ret och för första gången sökte och beviljades medarbetare medel ur den s.k. internationali-seringsfonden. De gavs därmed möjlighet att studera verksamhet för personer med funk-tionsnedsättning i Kanada.

Som ett led i att bidra till kommunfullmäkti-ges övergripande mål om att få fler i arbete har nämnden arbetat med att synliggöra vård- och omsorgsyrkets möjligheter genom informa-tionsmöten till högstadieelever samt genom samarbete med utförare och utbildningsen-heter kring vidareutbildning. Vidare har ett antal personer erbjudits en ettårig arbetslivs-introduktion inom nämndens verksamhets-område, vilket också är ett led i kommunens arbete med att minska utanförskapet.

Olika verksamhetsbesök har arrangerats både för nämnden och för arbetsutskottet.

Nämndernas v erksamhet

Ekonomi

Ekonomiskt utfall (mkr) Nettokostnader

2014 Intäkter

2015 Kostnader

2015 Nettokostnader

2015 Budget

2015 Avvikelse mot budget 2015

Nämnd – 1,9 0,0 1,7 – 1,7 – 2,1 0,4

Vård- och omsorgskontoret – 28,1 0,4 29,7 – 29,3 – 33,4 4,0

äldreomsorg – 488,1 102,7 611,5 – 508,8 – 501,8 – 7,0

Funktionshinder – 308,6 16,2 353,5 – 337,3 – 323,2 – 14,1

Externa stimulansmedel 2,2 2,2 0,0 0,0 0,0

Summa samhällsuppdraget – 826,7 121,5 998,6 – 877,1 – 860,4 – 16,7

Produktionsuppdraget SOLOM – 2,7 129,0 130,0 – 1,0 0,0 – 1,0

Summa nämnd – 829,3 250,5 1 128,6 – 878,1 – 860,4 – 17,7

Avvikelse exklusive volymförändringar

Avvikelse mot budget – 16,7

Avvikelse som beror på volymer 0

Avvikelse efter justering för volymer – 16,7

Vård- och omsorgsnämndens samhällsuppdrag redovisar ett underskott på 16,7 miljoner kronor för år 2015, jämfört med budget (860,4 mkr). I underskottet ingår 2,2 miljoner kronor retroak-tiva lokalkostnader för åren 2013 till 2015. Pro-duktionsuppdragets negativa resultat (1,0 mkr), är i sin helhet att hänföra till kostnader på led-ningsnivå.

Totalt redovisar nämnden minus 17,7 miljo-ner kronor för år 2015.

Nämnd och kontor redovisar ett överskott (4,0 mkr) delvis till följd av en avtalsförändring

som får utfall under äldreomsorgen. Av äldre-omsorgens underskott (7 mkr) utgörs 2,2 mil-joner kronor av ökade lokalkostnader för åren 2013 till 2015. Beläggningsgraden på särskilda boendeplatser och korttidsplatser har varit stabilt hög under 2015. Lägre omsättning av platser av-speglas även i ökat behov av hemtjänstinsatser.

Verksamhetsområdet funktionshinder redovi-sar sammantaget ett underskott (14,1 mkr) varav det ökade behovet inom samtliga LSS-verksam-heter motsvarar 10,7 miljoner kronor.

Framtid

För 2016 är vård- och omsorgsnämndens bud-getram 883,3 miljoner kronor, inklusive en skatteväxling för hälso- och sjukvårdsansvaret i LSS-verksamheterna som motsvarar 3,5 miljoner kronor.

Efterfrågan på nämndens verksamhet ökar kontinuerligt och med utgångspunkt i 2015 års resultat förutsätts att behovet av nämndens in-satser inte fortsätter öka under 2016 utan ligger kvar på 2015 års för att finansiera verksamheten inom tilldelad ram.

Den volymmodell som tillämpas bygger sina

antaganden på senast kända utfall från föregå-ende år, vilket innebär att nämnden inte kom-penseras fullt ut innevarande år om andelen brukare ökar. Området funktionshinder enligt SoL omfattas inte av någon volymmodell. Det-ta sammanDet-taget är en ekonomisk utmaning för nämnden.

Nämnden kommer att ha fokus på jämförelser och analyser av kostnader och andra parametrar för att göra en bedömning av om Sollentuna lig-ger i paritet med jämförbara kommuner i landet.

Nämndernas v erksamhet

Socialnämnden

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar

tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flykting- och invandrarverksamhet.

Året som gått

De stora flyktingströmmarna har påverkat arbe-tet inom socialtjänsten under 2015. Det har varit stort fokus på flyktingmottagande. Speciellt stor har ökningen av ensamkommande flyktingbarn varit. De personer som är nyanlända till Sollen-tuna kommer främst från Syrien, Afghanistan och Iran. Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet boendedygn som beviljats för ensam-kommande flyktingbarn per månad 2012– 2015.

Antalet anmälningar som ökat mest 2015 gäl-lande barn och unga (exklusive ensamkomman-de flyktingbarn) rör barn som bevittnat våld, samt har föräldrar som misstänks missbruka. En viss ökning syns också avseende barn och unga som själva misstänks utsättas för våld samt där oron rör brister i omsorgen.

Färre barn och unga (exklusive ensamkom-mande flyktingbarn) har placerats i heldygns-omsorg, däremot har fler barn fått del av öppna insatser. Socialkontoret har aktivt arbetat för att hitta trygga hemmaplanslösningar för barn som riskerar att fara illa. Vilket är i enlighet med so-cialnämndens mål och med forskning som visar att framför allt placeringar på SIS (statliga insti-tutionsplaceringar) och HVB (hem för vård och boende) har begränsade effekter. Kommunens utförare avseenden familjebehandling har under 2015 genomfört en brukarundersökning som vi-sar på mycket goda resultat.

Socialnämnden satsar på förebyggande arbe-te. Det är bland annat drogförebyggande arbete, kvinnofrid, våld i nära relationer och familje-rådgivning. Under året har ett nytt stort arbete inletts mot våldsbejakande extremism där hand-lingsplaner tagits fram. Familjecentralsverksam-heten har utökats med ytterligare en familjecen-tral i kommunen.

Ungdomsmottagningen har en viktig roll i Sollentuna kommuns förebyggande arbete med

unga. Under året startades ett projekt med syfte att möta och främja hälsan bland ensamkom-mande ungdomar i Sollentuna.

Socialnämnden bedriver också en gemensam familjerättsnämnd tillsammans med Sigtuna och Upplands Väsby, som avser frågor som rör fader-skap, adoption samt vårdnad, boende och um-gänge. Andra kommungemensamma verksam-heter är jour- och familjepool, socialjour, stöd till

6000 Antal boendedygn per månad

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

2015 2013 2014

2012

unga brottsoffer, familjevåldsteam, Barncenter Norrort samt FoU (forskning och utveckling).

Den psykiska ohälsan och missbruk hos 90-ta-listerna har ökat, vilket avspeglas i fler ärenden gällande missbruk och socialpsykiatri. Av perso-ner som haft missbruksinsats under 2015 är 39 procent kvinnor.

De externa placeringarna inom socialpsykia-trin har ökat. Placeringarna görs framförallt då behovet av stöd är så omfattande att de stödinsat-ser som kan erbjudas i kombination med psykia-trisk öppenvård inte är tillräckligt men också då personer på grund av hemlöshet inte kan tillgo-dogöra sig öppenvårdslösningar. Av de personer som har någon form av insats från kommunens socialpsykiatri är 54 procent kvinnor och 46 pro-cent män.

Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har fortsatt att minska. 648 hushåll har någon gång under året haft ekonomiskt bistånd, vilket kan jämföras med 2014 då det var 696 hushåll. I snitt hade hushållen ekonomiskt bistånd i 6,6 måna-der.Socialkontoret har under året totalt registre-rat 41 inkomna synpunkter och klagomål. 32 av dessa gäller avdelningen för vuxna, de

återståen-de föråterståen-delas mellan avåterståen-delningen barn och unga samt avdelningen för stöd och utveckling. Under 2015 har två lex Sarah-rapporter upprättats, va-rav en gått vidare som en anmälan till Inspektio-nen för vård och omsorg, IVO.

Under året som gått har enheterna inom soci-alkontoret arbetat på olika sätt för att säkerstäl-la en god kvalitet i verksamheten, t.ex. har en granskning inneburit att enheten för ekonomiskt bistånd har förändrat och förbättrat sina rutiner gällande utbetalningar. På enheten för missbruk och socialpsykiatri har man arbetat med kolle-giegranskning av utredningar enligt en särskild modell vilket i sin tur lett fram till förändringar och förbättringar gällande samverkan och analys.

Ett annat exempel på hur egenkontrollen har be-drivits är att barn- och ungdomsenheten har an-vänt ett ungdomsråd för att följa upp kvaliteten i vården.

Brukarundersökningar, brukarmedverkan och olika typer av enkätundersökningar är en del i egenkontrollen av verksamheten. De olika un-derlagen används som en del i det systematiska kvalitetsarbetet där förbättringsområden identi-fieras.

Nämndernas v erksamhet

Ekonomi

Ekonomiskt utfall (mkr) Nettokostnader

2014 Intäkter

2015 Kostnader

2015 Nettokostnader

2015 Budget

2015 Avvikelse mot budget 2015

Nämnd – 1,1 0,0 1,2 – 1,2 – 1,3 0,1

Kontor – 25,0 5,8 31,3 – 25,5 – 26,9 1,4

Barn och unga, rådgivning,

familjerätt – 100,9 82,0 185,0 – 103,0 – 104,2 1,2

Vuxna med missbruksproblem – 24,2 1,2 25,4 – 24,3 – 23,3 – 1,0

Ekonomiskt bistånd – 56,8 3,6 60,4 – 56,8 – 58,6 1,8

Socialjour – 0,9 0,0 1,2 – 1,2 – 1,2 0,1

Flyktningmottagande 0,0 13,8 13,8 0,0 0,0 0,0

Psykiskt funktionshindrade

vuxna – 41,1 3,1 49,2 – 46,1 – 42,2 – 4,0

Summa kontoret – 250,0 109,4 367,4 – 258,1 – 257,7 – 0,3

Utfallet 2015 överskrider budget med cir-ka 0,3 miljoner kronor. Socialnämnden fick ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner kronor för E-hälsa under året. Dock har inte socialkontoret hunnit använda tillskottet utan istället begärt att få det överflyttat till 2016. Det egentliga överskridan-det är därmed 0,8 miljoner kronor.

Kostnaderna för ensamkommande flykting-barn och nyanlända ersätts med ett schablon-belopp från Migrationsverket. Den växande verksamheten har krävt mer resurser i form av handläggare och administration samt drivit upp placeringskostnaderna.

Trots att fler barn och unga har insats från socialtjänsten har kostnaderna minskat, vilket

beror på färre placeringar i heldygnsvård. Istället har fler insatser beviljats i stödboende och öppen- vård. Familjerätten har en kostnadsökning med nio procent mot föregående år.

Antalet klienter med missbruksinsatser har ökat de senaste åren. De flesta personer har gått att motivera till frivillig vård och på det viset har kostsam vård enligt LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) gått att undvika. Eko-nomiskt bistånd har lägre kostnader än budget och förklaringen är att färre antal hushåll har haft behov av ekonomiskt bistånd. Inom socialpsyki-atrin har fler personer fått insatser. Kostnaden för HVB-placeringar har ökat i takt med att antalet beviljade dygn ökat.

Framtid

Den stora inströmningen av asylsökande och ensamkommande barn till kommunen med-för utmaningar och med-förändringar av social-kontorets organisation.

Bostadsförsörjningen kommer vara en fortsatt utmaning för kommunen såsom bostäder för nyanlända flyktingar, utslussningslägenheter för ensamkommande ungdomar, personer ut-satta för våld i nära relationer samt långvarigt hemlösa. Insatser för självförsörjning och för-sörjningsstöd är en förutsättning för ett inklu-derande samhälle.

Den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige och så även i Sollentuna.

Bristen på socionomer till socialtjänsten – en utmaning i att rekrytera och behålla kompe-tent personal.

Socialnämnden ska fortsätta att utveckla för-valtningens eHälsoarbete.

Den interna utvecklingsresan fortsätter mot att bli en kunskapsbaserad socialtjänst i fram-kant, som en del av Sveriges mest attraktiva kommun.

In document 08.5. Bilaga 4. Årsredovisning 2015 (Page 129-136)