Det är stora skillnader mellan evenemangspolisen och dialogpolisen

polis som i hög grad strävar efter att evenemangspoliser och dialogpoliser ska slås samman och verka under namnet dialogpolis. Figur 11 har gjorts utifrån insamlad empiri för att åskådliggöra gemensamma beröringsytor och skillnader mellan evenemangspoliser och dialogpoliser.

Figur 11. Skillnader och likheter mellan evenemangspolisen och dialogpolisen. Figur 11 ska tolkas som att det vid särskilda händelser (SPT) finns stora likheter mellan evenemangspolisen och dialogpolisen med krav om grundläggande kunskap om de konfliktreducerande principerna. Utifrån definitionen på vad som ingår i dialogpoliskonceptet utgör dessa aktiviteter cirka 5 % av dialogpolisernas arbetstid. Det som sker under särskilda händelser är en viktig nyckel och dörröppnare för att komma in i ett rum där det finns möjlighet att agera brottsförebyggande för att minska risken för bland annat våld. Exempel på situationer som dialogpolisen måste hantera i detta rum kan vara så kallade ”imported conflicts”, det vill säga konflikter i andra länder som får effekter i den svenska kontexten, religiösa intressen, politiska intressen, statsmakters agerande, konflikter mellan grupper i Sverige etc. Det krävs ur den aspekten en helt annan kunskap i rollen som dialogpolis jämfört med att vara

64

evenemangspolis. Kunskap som behövs i rollen som dialogpolis handlar exempelvis om att:

x Förstå skillnaden mellan olika religiösa inriktningar.

x Förstå och tolka olika religiösa synsätt och ha inblick i religiösa sammanhang och vilka motsattsförhållande som råder mellan dessa.

x Förstå nationella politiska utspel, hur det berör olika parter och hur olika aktörer sannolikt responderar på dessa.

x Förstå komplexa politiska sammanhang i olika länder för att förstå och kunna påverka händelseutvecklingen i Sverige.

Exempel på aktiviteter i ”dialogpolisrummet”:

x Nationellt gynna krafter i extremistgrupper som är för att anta parlamentariska metoder, framför krafter som förespråkar våldsanvändning mot andra med en motsatt politisk uppfattning.

x Genom kontakt med olika grupperingar och nyckelpersoner förebygga ett ökat misstroende mellan grupperingar.

x Försöka mildra och förhindra en konflikt med anledning av händelser i exempelvis Syrien som ökar konflikten mellan olika religiösa inriktningar, bland annat mellan shia och sunni samt kristna och muslimer.

x Förstå varför exempelvis ett hindrat möte i Bredäng kan användas som politiskt slagträ av den turkiska regimen gentemot svenska UD. Ett hindrat möte kan leda till att konflikten mellan grupper stärks i Sverige samtidigt som Sveriges relation mot tredje land försämras. Utifrån denna kunskap påverka externa aktörer att förstå konsekvenserna och se vinsten av att inte hindra mötet. x I samband med flyktingvågen identifiera potentiella konflikter och aktörer samt

utifrån detta initiera aktiviteter för att minska risken för våld.

Med pilen som går från dialogpolisernas respektive evenemangspolisernas rum till en SPT-händelse (händelse där den särskilda polistaktiken används) visas att det finns likheter mellan de båda rummen. I båda fallen genererar arbetet i respektive rum att evenemangs- respektive dialogpolisen bygger upp relationer som kan vara betydelse- fulla under en särskild händelse. Ett förarbete i respektive rum innan en aktivitet kan underlätta att göra överenskommelser. När det gäller idrottsevenemang och den problematik som finns runt dessa handlar det inte sällan om adrenalinstinna unga män som är alkoholpåverkade7_{, där det enda som förenar dem är att de håller på samma}

lag. Det är en mycket viktig skillnad mot de som normalt deltar i allmänna samman- komster. Att människor är påverkade av berusningsmedel gör det mer problematiskt

65

att få dem att följa överenskommelser kontra de grupperingar som dialogpolisen har kontakt med vid allmänna sammankomster. I de grupperingar som dialogpolisen har kontakt med finns det dessutom vanligen starka band och gemensamma mål som man önskar uppnå och som underlättar att enskilda deltagare är lojala mot överens- kommelser som gjorts med polisen. Det finns därigenom bättre förutsättningar för så kallad ”self policing”, det vill säga att en grupp själva hanterar individer som agerat på ett olämpligt sätt.

Arbetet i respektive rum som evenemangspoliser och dialogpoliser gör innan en särskild händelse bygger upp en kunskap om grupperingar som kan vara användbar. När det gäller dialogpolisens arbete pekar intervjuer på att det krävs en annorlunda och mer mångfacetterad kunskap jämfört med evenemangspoliserna (se t.ex. avsnitt 18.4). En förklaring är att i de händelser som dialogpolisen hanterar finns det ofta många olika falanger som i en viss fråga kan vara överens, men i en annan fråga ha helt olika uppfattningar. Huruvida det finns en risk för konfrontationer är i högsta grad situationsberoende kopplad till en viss fråga där politiska, religiösa och etniska faktorer är inblandade (se bl.a. avsnitt 8.1.3 och 14.11). Även evenemangspoliserna måste ha kunskap om olika falanger som kan finnas inom olika supportergrupperingar. Deltagande observation och intervjuer pekar på att en hög personkännedom är något som utmärker evenemangspolisernas arbete i samband med idrottsevenemang. Slutsatsen som går att dra är att evenemangspoliserna och dialogpoliserna är i behov av kunskap, men att deras kunskapsbehov till största delen skiljer sig åt under förutsättning att dialogpoliserna tillämpar dialogpoliskoncept så som det beskrivs i denna rapport.

De effekter som kan komma ifråga skiljer sig också åt. De särskilda händelser som evenemangspoliserna är involverade i handlar vanligen om matcher mellan två lag som fastställts långt i förväg. Polisens påverkansmöjligheter vad gäller antal deltagare är mycket små. När det gäller dialogpolisen kan deras arbete i dialogrummet däremot innebära att en allmän sammankomst får en helt annan sammansättning och agenda som innebär att risken för konflikter minskar. En viss gruppering kan exempelvis välja att inte närvara. Det kan också vara så att arbetet i dialogrummet medför att en särskild händelse aldrig äger rum.