1. Inledning
2.13 Fyra nivåer av dialogpolisarbete
Utifrån sina erfarenheter menar dialogpoliserna att deras arbete kan delas upp i fyra nivåer:
x Vägvisare
x Informationsförmedling x Dialog om taktisk lösning x Strategisk dialog
Figur 9. Fyra nivåer av dialogpolisarbete.
En del befattningshavare uppfattar uppdraget att vara vägvisare som dialogpolisens viktigaste uppgift. Det handlar om att genom dialog göra överenskommelser och förmedla direktiv om marschväg och tydliggöra vilka beteenden som är önskvärda respektive oönskade i syfte att minska risken för konfrontation. En avdelningschef gav exempel på vad hen definierade som dialog som kan utföras av andra än dialogpoliserna: ”Ni ska åka med det här tåget”, ”Ni ska gå åt det här hållet” och ”Ni
får inte gå åt det hållet” (se avsnitt 18.11.6). Vid intervjuer med regionpolischefer
framfördes att dialogpolisfunktionen kan underlätta för arrangörer att genomföra allmänna sammankomster genom att förklara och tydliggöra olika förväntningar, men även ansvar (se avsnitt 18.11.1). Uppdraget att vara vägvisare sker framförallt under en händelse, men innefattar även kontakt innan ett planerat arrangemang.
59
Nästa nivå av dialogpolisarbetet går enligt dialogpoliserna att definiera som informationsförmedling. Det kan handla om att förmedla information för att minska risken för konfrontation och för att förklara ett visst beteende. De polisinsatschefer som intervjuades menade att dialogpoliserna har en viktig roll för att förmedla information mellan dem och olika grupperingar i samband med demonstrationer (se avsnitt 18.11.5). Även när det gäller denna nivå av dialogpolisarbetet är det en aktivitet som framförallt utförs i samband med en händelse, men det förekommer även informationsförmedling innan och efter en händelse. Informationsförmedlingen är fokuserad på själva händelsen. Kommenderingscheferna menade att dialogpoliserna kan presentera annan typ och information och ge perspektiv på en händelse som inte kriminalunderrättelsetjänsten har (se avsnitt 18.11.4). Vid intervjuer med analytiker har liknande synpunkter framförts (se t.ex. 8.3.4 och 18.11.7). En styrka som påtalats är att dialogpoliserna kan förmedla information till rätt person, vilket annars kan vara ett problem om information inkommer via 114 14 (se avsnitt 18.11.7).
Den tredje nivån av dialogpolisarbete rör dialog om taktisk lösning. De polisinsatschefer som intervjuades menade att dialogpoliserna kan lämna bidrag till deras omfallsplanering5. Polisinsatscheferna uppgav att de kunde få dialogpolisernas
bedömning av vad ett visst agerande från polisens sida skulle kunna få för effekter. Dialogpoliserna uppgavs även kunna vara ett känselspröt i folksamlingen. Polisinsatscheferna menade att dialogpolisernas information kan göra att man som polisinsatschef känner sig mer trygg och inte ser ett behov av att agera fysiskt. Dialogpoliserna uppgavs även kunna bidra till att polisen tar vara på de goda krafterna vid en särskild händelse (se avsnitt 18.11.5; se även avsnitt 18.10).
De tre nivåer av dialogpolisarbete som beskrivs ovan har redovisats på ett utförligt sätt i en tidigare rapport om dialogpolisarbete (se Holgersson, 2008). Den fjärde nivån: ”strategisk dialog” berördes i mycket liten omfattning i den tidigare rapporten. I innevarande rapport är det därför den fjärde nivån av dialogpoliskonceptet som är i fokus. Det ska inte uppfattas som de tre andra nivåerna är mindre viktiga, men för att minska omfattningen på denna rapport har beskrivningen av de andra tre nivåerna begränsats kraftigt. Den fjärde nivån av dialogpoliskonceptet har en stor potential menar de intervjuade dialogpoliserna. Det dialogpoliserna menar med strategisk dialog är en långsiktig brottsförebyggande strategi som syftar till att minska polarisering och radikalisering i samhället genom att olika aktörer agerar på ett sätt att grupper och individer väljer parlamentariska metoder framför andra metoder för att nå sina mål. Under datainsamling har vissa befattningshavare i Polismyndigheten framfört iakttagelser och tankar som pekar på betydelsen av det dialogpoliserna menar med strategisk dialog (se t.ex. avsnitt 11.2.7-11.2.10,14.6, 14.9-14.11 och 18.11.1). Vid intervjuer med externa aktörer var uppfattningar som låg i linje med
5 Hantering av möjliga scenarier.
60
dialogpolisernas slutsatser om vikten av en strategisk dialog ett återkommande tema (se t.ex. avsnitt 9.2.2; 12.9.3; 13.2; 14.3 och 18.11.3). Vid intervjuer med polischefer förekom att man nämnde dialogpolisens betydelse för att kunna fatta strategiska beslut, men att det framgick att det mer handlade om vilket övergripande taktiskt förhållningssätt som skulle tillämpas kopplat till en viss särskild händelse, och inte det dialogpoliserna menar med strategisk dialog.
De fyra nivåerna som presenterats ovan är ett sätt att kategorisera dialogpolis- konceptet. Ett annat sätt är att referera till de tre mekanismer som en forskare förde fram under en intervju rörande dialogpoliskonceptet (se avsnitt 18.3):
1. Genom samtal kunna förklara polisens agerande och på så sätt ha större förutsättningar att få en förståelse. En dialog kan minska risken för att det uppstår en polarisering och kan förebygga att det uppstår missförstånd och förklara om det uppstått missförstånd.
2. Förklara för grupperingar de legala vägar som det finns i en demokrati för att göra sin röst hörd. Det finns ett stort antal sätt att kanalisera budskap på istället för att våld blir den uttrycksform som väljs. Dialogpolisen måste därmed föra en dialog även med grupper som uppfattas som otäcka och som har konstiga värderingar. Men så är det i ett demokratiskt samhälle. Det finns vitt skilda uppfattningar och även de med konstiga värderingar behöver veta hur de ska kunna uttrycka sina uppfattningar inom de ramar som är tillåtet i Sverige.
3. Våld beror ofta på att incidenter har eskalerats av ryktesspridning. Det är lätt hänt att det figurerar rykten när det är brist på information. Varför incidenter eskalerar kan ha att göra med partiska informationskanaler som bara ger ett perspektiv. Det kan handla om olika Facebook flöden. När en situation är väldigt känslosam innebär det givetvis också en förhöjd risk att människor överreagerar på en incident. Kan dialogpolisen vara en funktion som bidrar till att det uppstår en hög transparens i dessa etniska konflikter är det tänkbart att det kan bidra till att förhindra en våldseskalering efter en incident.
Det går att kategorisera dialogpoliskonceptet på ett flertal sätt. En kategorisering innebär en förenkling som riskerar att göra att vissa aspekter inte kommer med. Det är skälet till att del C ingår i denna rapport och inte bara del B.