Det är viktigt att understryka att intresset i delstudien är inriktat mot de un-derliggande dimensioner i lärares offentliga tjänstemannaskap som kan kopp-las till skolans organisering. Målet med studien är inte att ge en heltäckande bild av de upptänkliga förhållningssätt som gymnasielärare kan uppvisa i sin myndighetsutövning. Givet att skolans organisering ser ut som den gör
prö-var analysen enbart förekomsten av en byråkratisk, professionell, marknadso-rienterad respektive brukaromarknadso-rienterad dimension.
Men en viktig fråga är därför om det enbart är de fyra nämnda modellerna som präglar organiseringen av skolan. När det gäller 1990-talets utbildnings-politiska systemskifte är det i första hand relevant att tala om fyra olika logi-ker. Mot bakgrund av de senare årens utveckling finns det dock eventuellt skäl att utöka perspektivet. Särskilt under 2000-talet har det riktats större uppmärksamhet mot den ökade granskningen och kontrollen inom skolan. Detta tar sig uttryck i Skolinspektionens inrättande men också i de internat-ionella resultatjämförelserna som Sverige deltar i (t.ex. PISA och TIMSS). Jarl och Rönnberg (2010, s. 174) kopplar även det ökade intresset för evi-densbaserade metoder till den ökade kontrollen av skolan och läraryrket.
Med stöd av Johansson (2006), som ser tydliga paralleller mellan ration-aliteten i den byråkratiska modellen och det ökade intresset för tillsyn, be-traktar avhandlingen den tilltagande granskningen och kontrollen inom sko-lan som ett uttryck för den byråkratiska modellen (se kapitel 1). Även andra tolkningar är dock möjliga. Sahlin-Andersson menar att det vuxit fram ett ”granskningssamhälle” vars reglering är kvalitativt annorlunda än den vi känner från den byråkratiska modellen:
Den är i hög grad transnationell snarare än nationell, den argumenteras för i termer av ex-pertis snarare än demokrati, den utvecklas och sprids i nätverk snarare än i hierarkier och den är i liten grad kopplad till resurser, sanktioner och ansvar. Vidare är den i många stycken frivillig snarare än tvingande och det är vanligt att det är de som regleras som tydligast efterfrågat de nya reglerna (Sahlin-Andersson 2000, s. 2).
Genom att betona både följsamhet mot föreskrifter och expertstyre förefaller granskningslogiken blanda element från både den byråkratiska och den pro-fessionella logiken. Men i granskningssamhället utgår styrningen vare sig från staten eller från professionen, det är snarare transnationella organisation-er (t.ex. OECD och EU men också revisionsbolag) som ”reglorganisation-erar” genom att definiera standards samt utföra ranking och certifiering. Det finns också pa-ralleller till marknadslogiken i så motto att granskningen syftar till att visa för kunderna vilka verksamheter som är framgångsrika.
All granskning och kontroll inom skolan är emellertid knappast ett uttryck för vad Sahlin-Andersson (2000) kallar granskningssamhälle. Man bör göra skillnad mellan olika granskningsinsatser för att kunna värdera om vi har att göra med en ny ”granskningslogik” i skolans organisering. Skolinspektionens insatser utgör en tämligen traditionell granskningsverksamhet som bör hänfö-ras till den byråkratiska modellen. Men särskilt det inflytande som transnat-ionella organisationer utövar är svår att inordna i vare sig den byråkratiska,
KAPITEL 5
116
professionella, marknadsorienterade eller brukarorienterade modellen. Denna typ av transnationellt inflytande från exempelvis OECD, EU och internation-ella revisionsbyråer är enligt min bedömning – ännu – ganska begränsat på skolpolitikens realiseringsarena.
Om det nu etableras en granskningslogik i skolan i enlighet med Sahlin-Anderssons (2000) synsätt, har vi då på sikt också att förvänta oss framväx-ten av ett ”granskningsanpassat förhållningssätt” bland lärare i rollen som offentliga tjänstemän? Ja, sannolikt. Här kan det avslutningsvis vara intres-sant att fundera på framtiden för lärares offentliga tjänstemannaskap i en tid då granskningslogiken förefaller få större utrymme. Frågan är hur en lärare resonerar och agerar i sin myndighetsutövning utifrån en granskningslogik? Att använda evidensbaserade arbetsmetoder är sannolikt det överordnade yrkesidealet för den granskningsanpassade läraren.
Snarare än styrdokument eller professionell kunskap och etik utgörs de huvudsakliga beslutsgrunderna av strikta manualer för undervisningen utfor-made av särskilda lärandeexperter. Dessa experter har rimligtvis sin bas vid nationella, eller till och med internationella, institut som sammanställer resul-tat från effektstudier inom utbildningsområdet. Eleverna betraktas som kun-der vars efterfrågan läraren ska tillgodose. Den granskningsanpassade lära-rens beslut vinner legitimitet genom att de utgår från vad som kan betraktas som ”best practice”.
6
Handlingsutrymmet i
klassrummet
Föregående kapitel visade att lärare antar fyra olika förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän. Den övergripande organiseringen av gymnasie-skolan förefaller ha betydelse för hur lärare resonerar och agerar i sin myn-dighetsutövning. Den statistiska analysen hjälper oss dock inte särskilt myck-et när dmyck-et gäller att förstå på vilkmyck-et sätt organiseringen av gymnasieskolan inverkar på lärares offentliga tjänstemannaskap. Syftet med detta kapitel är att undersöka vad som händer i mötet mellan de regel- och normsystem som organiseringen stipulerar och gymnasielärarnas försök att skapa en menings-full klassrumsverksamhet. Hur anpassar sig lärarna till rådande regel- och normsystem och hur utövar de eventuellt motstånd? På vilka sätt kommer de olika förhållningssätten till konkreta uttryck i lärares sätt att beskriva sitt offentliga tjänstemannaskap? Delstudien bygger på analyser av samtalsinter-vjuerna. Kapitlet ger en ganska utförlig och i flera avseenden uttrycksfull bild av hur åtta lärare beskriver sin myndighetsutövning i skärningspunkten mel-lan de komplexa förväntningar som skomel-lans organisering ger upphov till.
I nästa avsnitt kommenteras tillvägagångssättet i analysen av samtalsin-tervjuerna. Därefter presenteras resultatet. Sista delen av kapitlet summerar analysen och diskuterar de huvudsakliga slutsatserna.