Lärare från fem traditionella och tre marknadslika kommuner ingår i urvalet. Traditionella kommuner kännetecknas av ett begränsat antal fristående skolor och en låg andel elever i fristående skolor. I studiens traditionella kommuner finns mellan 1–3 friskolor och omkring 3–10 procent av eleverna går i
fri-stående skolor.21 Marknadslika kommuner kännetecknas istället av ett stort
antal fristående skolor och en stor andel elever i fristående skolor. I studiens marknadslika kommuner finns minst fyra friskolor och omkring 20–30 pro-cent av eleverna går i fristående skolor. Orsaken till att fler traditionella kommuner är med i urvalet är att dessa kommuner generellt har färre antal friskolor. Genom att inkludera fler traditionella kommuner i studien säker-ställs att de fyra urvalsgrupperna är ungefär jämnstora.
I samtliga kommuner har Socialdemokraterna själva, och/eller i koalition med Vänsterpartiet eller Miljöpartiet, dominerat den kommunala politiken
under de senaste 40 åren.22 Sju av kommunerna tillhör enligt SCB:s
kommungruppsindelning kategorin ”Större städer”.23
Den åttonde kommunen
tillhör kategorin ”Övriga kommuner, över 25 000 innevånare”.24 Det finns
goda skäl att konstanthålla just kommunstorlek och ideologisk inriktning. Tidigare forskning har visat att kommunstorlek är en betydelsefull variabel
21 Uppgifter på antalet friskolor och andelen elever i fristående gymnasieskolor har tagits fram av Skolverket och bygger på Skolverkets kommundatabas för jämförelsetal från år 2005. Alla typer av fristående skolor, dvs. både vinstdrivande och ickevinstdrivande, är inräknande i måttet.
22 Uppgifter om ideologisk inriktning i kommunerna är hämtad från en databas sammanställd av Hanna Kjellgren och bygger på både valresultat och majoritetsförhållanden i kommunfullmäktige över tid. Analyser gjorda på den aktuella databasen är tidigare publicerade i Kjellgren (2007).
23 SCB ändrar kontinuerligt sin kommungruppsindelning både vad gäller enskilda kommuners tillhörighet och gruppernas innebörd. I avhandlingen används den indelning som gällde år 2005.
24 Anledningen till att inte samtliga kommuner hämtats från gruppen ”Större städer” är att denna grupp inte fullt ut räckte för att identifiera tillräckligt många lämpliga kommuner.
för att förklara variationer mellan kommuners formella organisatoriska struk-tur (Egeberg 1984). Jarl (kommande) hävdar att detta även gäller kommuners sätt att organisera skolverksamheten.
Kommunstorlek kan också tänkas påverka lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän, bland annat genom att inverka på avståendet mel-lan den politiska och administrativa ledningen å ena sidan och lärarna å andra sidan. Även kommunernas politiska inriktning är en relevant variabel att hålla konstant. Det är i första hand den politiska högern som förknippas med marknadsmodellen medan den politiska vänstern associeras med brukarmo-dellen (Peters 2001). Det är därför rimligt att tro att ideologisk inriktning både inverkar på graden av marknadsorganisering i kommunen och på lärares benägenhet att anta ett marknadsorienterat respektive brukarorienterat för-hållningssätt.
I vardera av de åtta kommunerna inkluderades en kommunal skola men
samtliga vinstdrivande friskolor.25 Orsaken till att fler vinstdrivande friskolor
jämfört kommunala skolor ingår i urvalet är att dessa skolor är betydligt mindre än de kommunala. Genom att inkludera alla vinstdrivande friskolor i de valda kommunerna men enbart en kommunal skola säkerställdes att
ur-valsgrupperna är storleksmässigt jämförbara.26 De kommunala skolorna som
ingår i studien är att betrakta som tämligen traditionella till sin karaktär. Det betyder att skolorna har en lång historia, flera av skolorna har tidigare varit högre allmänna läroverk. De kommunala skolorna är också relativt stora, ofta med cirka 100 lärare och omkring 1000 elever. I likhet med kommunala gymnasieskolor i allmänhet anordnar de kommunala skolorna i urvalet för det mesta både studieförberedande och yrkesförberedande program.
De vinstdrivande friskolorna i studien är alla förhållandevis unga organi-sationer och avsevärt mindre än de kommunala skolorna. De ägs av privata företag som i de allra flesta fall ingår i utbildningskoncerner (se kapitel 3 för en ytterligare diskussion kring innebörden av detta). Detta betyder att skolor-nas verksamhet i hög grad styrs centralt (t.ex. schemaläggning, arbetssätt och innehåll). Men de vinstdrivande friskolorna är igen enhetlig grupp. Dessa skolor är snarare mer heterogena sinsemellan jämfört med de kommunala skolorna i studien.
En tydlig skiljelinje går mellan de vinstdrivande skolor som anordnar stu-dieförberedande program och de skolor som anordnar yrkesförberedande
25 I samtliga fall utom ett var de valda skolorna villiga att delta i studien. Undantaget var en av de kommunala skolorna. Rektor avböjde medverkan med motiveringen att skolan inte hade möjlighet att ta emot en forskare under tiden för studien. I denna kommun valdes en annan men likvärdig kommunal skola på de premisser som anges i texten.
26 På grund av skillnaderna i storlek mellan kommunala skolor och friskolor kom ändå avsevärt fler kommu-nalt anställda lärare med i urvalet än lärare anställda i vinstdrivande friskolor (se kapitel 7).
KAPITEL 4
80
program. Ofta är de vinstdrivande friskolorna specialiserade mot endera den ena eller den andra programtypen och i urvalet finns båda typerna represente-rade. En annan skiljelinje går mellan de friskolor som ägs av stora utbild-ningskoncerner, ibland med skolor i uppemot tjugo kommuner, och de frisko-lor som ägs av mindre företag som enbart äger en eller ett par skofrisko-lor. Både friskolor som ägs av stora utbildningskoncerner och friskolor som ägs av mindre företag finns med i urvalet. Bland friskolorna finns totalt elva utbild-ningsföretag representerade.
Ett problem med studiens design är att det inte helt går att utesluta före-komsten av självselektion. Självselektion riskerar leda till felaktiga slutsatser om organiseringens inverkan på lärares förhållningssätt eftersom vi då inte vet om det är organiseringen som gör att lärare uppvisar ett visst förhåll-ningssätt eller om det är egenskaper hos lärarna. I detta sammanhang bör man fundera på vilka processer som är igång vid anställning av lärare. En grund-läggande premiss för att tala om självselektion är att lärarna väljer skola och inte tvärt om. Men skolan har också utrymme att välja sina lärare. Att rektor exempelvis rekryterar vissa lärare för att lärarna tycks omfatta (eller på sikt bedöms kunna omfatta) förhållningssätt som är förenliga med de regel- och normsystem som råder på den lokala skolan bör i första hand betraktas som organisationseffekt.
Det är med andra ord i första hand lärares självständiga val av kommun och skola som är problematiskt. Frågan är vilka möjligheter lärare har att fritt välja skola och hur det kan tänkas påverka resultatet. För det första ger de statistiska tekniker som används i analysen vissa möjligheter att undergräva eventuella följdverkningar av självselektion på resultatet (se vidare kapitel 6). För det andra kan man konstatera att lärares utrymme att välja kommun och skola överhuvudtaget är litet. När det gäller valet av kommun är det inte särskilt rimligt att tänka sig att lärare aktivt väljer kommun på grundval av marknadsorganisering. Sannolikt styrs lärares val av kommun snarare av mer strukturella faktorer, såsom exempelvis närheten till bostaden. Det är då betydligt mer sannolikt att lärare söker sig till vissa skolor utifrån egna prefe-renser. Men det har samtidigt varit svårt för gymnasielärare att överhuvudta-get få anställning under senare år, flera media har rapporterat att arbetsmark-naden varit hård för många lärargrupper under den senaste tioårsperioden (se t.ex. Öberg 2004; Habul 2005; Nyheter P4 Skaraborg 2009). Sammantaget förefaller det inte vara särskilt befogat att oroa sig för att det är självselektion snarare än organiseringen som ligger bakom de eventuella resultaten.