Med hjälp av MTMM-tekniken är det möjligt att under kontroll för de fyra underliggande dimensionerna i lärares beteende i rollen som offentliga tjäns-temän undersöka sambandet mellan beteendeindikatorerna och praxissituat-ionerna. I tabell 5.5 rapporteras estimat från samma MTMM-modell som presenterades i tabell 5.3 men denna gång rapporteras istället korrelationen mellan de 24 beteendeindikatorerna och de sex praxissituationerna. Faktor-laddningarna i tabell 5.5 ger således besked om hur utformningen av praxissi-tuationerna påverkar lärarnas benägenhet att använda de olika handlingsstra-tegierna när variansen i de underliggande dimensionerna hålls konstant. Sig-nifikanta samband mellan praxissituationen och dess indikatorer betyder att praxissituationen påverkar lärarnas val av handlingsstrategi. Med detta menas att förekomsten av signifikanta samband visar att det bland lärarna – på en aggregerad nivå – finns mönster i hanteringen av praxissituationerna som är beroende av i vilken utsträckning lärarna omfattar de fyra förhållningssätten.
Tabell. 5.5 Beteendeindikatorernas korrelation med de sex praxissituationerna. (stand-ardiserade regressionskoefficienter)
Faktor-laddning
Praxissituation F4:”…inom kort ska starta en kurs i ett av de ämnen du under-visar i…”
Jag lägger upp kursen i linje med det koncept skolan står för (F4c) 0,61*** Jag lägger upp undervisningen så att innehållet överensstämmer med målen i
kursplanen (F4d)
0,41*** Jag lägger upp kursen på det sätt som jag anser ger bäst förutsättningar för
elever-nas lärande (F4b)
0,27*** Jag väntar med att lägga fast kursens innehåll tills jag träffar eleverna och låter dem
vara med och besluta om hur kursen ska läggas upp (F4a)
-0,10
Praxissituation F5:”…ett antal elever opponerar sig mot besöket och säger att de vägrar att komma…”
Jag talar om för eleverna att de måste närvara eftersom läroplanen slår fast att skolan ska främja förståelse för andra människor (F5c)
0,51*** Jag tar upp frågan till diskussion i klassrummet eftersom det är viktigt att alla elever
får komma till tals. Tillsammans kommer vi sedan överens om hur vi ska göra vid besöket (F5b)
-0,37***
Jag talar om för eleverna att de bör närvara eftersom jag anser att det är en viktig del av deras utbildning (F5a)
0,28*** Jag låter eleverna själva bestämma om de vill närvara, eftersom eleverna bör ha
möjlighet att själva få välja vad som ska ingå i deras utbildning (F5d)
forts. tabell 5.5.
Praxissituation F6:”…frånvaron beror på att elevens mamma varit svårt sjuk…”
Jag underkänner eleven eftersom det skulle strida mot styrdokumenten att ge ett godkänt betyg om inte eleven har visat ett godkänt resultat på alla delar av kursen (F6a)
0,51***
Jag diskuterar betyget med mina kollegor eftersom de möjligen har erfarenhet av liknande situationer och beslutar därefter vilket betyg eleven ska få (F6b)
0,44*** Jag godkänner eleven eftersom det inte hade sett bra ut att underkänna en elev som
haft frånvaro på grund av en svårt sjuk vårdnadshavare (F6c)
0,42***
Jag diskuterar betyget med eleven eftersom jag vill låta eleven komma till tals och gemensamt försöker vi komma överens om ett rimligt betyg på kursen (F6d)
-0,40***
Praxissituation F7:”…nu ringer en av elevens vårdnadshavare…”
Jag gör klart för föräldern att jag inte kan diskutera elevens situation i skolan eftersom jag enligt skolans styrdokument är förbjuden att göra så (F7c)
0,99***
Jag beskriver elevens situation i skolan för vårdnadshavaren i omsorg om elevens utbildning och framtid (F7d)
-0,64*** Jag försöker få till ett möte med både eleven och vårdnadshavaren, där vi
tillsam-mans kan diskutera elevens situation i skolan (F7b)
-0,20***
Jag hänvisar till min rektor eftersom det är bättre att rektor beslutar om vad som ska meddelas vårdnadshavaren
(F7a)
0,05
Praxissituation F8:”…du blir tillfrågad av din rektor om att delta i skolans marknadsföringsarbete…”
Jag påpekar att jag är lärare och expert på att undervisa och att jag därför inte kan tänka mig att marknadsföra skolan
(F8b)
0,92***
Jag påpekar att det inte någonstans i de nationella styrdokumenten skrivs att lärare ska arbeta med marknadsföring och att jag därför inte kan tänka mig att marknads-föra skolan (F8d)
0,76***
Jag påpekar att marknadsföring är viktigt för om vi inte visar upp oss riskerar vi att inte få tillräckligt med elever. Därför kan jag tänka mig att marknadsföra skolan (F8c).
-0,55***
Jag påpekar att marknadsföringen av skolan bör drivas av eleverna och lärarna tillsammans. Jag kan tänka mig att marknadsföra skolan om gymnasieeleverna vill att jag deltar i detta arbete (F8a)
-0,11**
Praxissituation F9:”…en grupp elever är särskilt intresserade av ett visst äm-nesområde…”
Jag använder mina kunskaper i ämnet och mina tidigare erfarenheter för att utvärdera elevernas förslag. Därefter beslutar jag om det är lämpligt att ändra min undervisning (F9c)
0,42*
Jag går igenom kursplanerna för kursen. Därefter beslutar jag om det är lämpligt att ändra min undervisning enligt elevernas förslag (F9b)
0,41* Jag överväger om förslaget överensstämmer med skolans profil. Därefter beslutar jag om det är lämpligt att ändra min undervisning (F9a)
0,38* Jag diskuterar förslaget med de övriga eleverna i kursen. Om de stöder förslaget
ändrar jag min undervisning (F9d)
-0,16*
Kommentar: * p < 0,05, ** p < 0,01 *** p < 0,001. Modellen är beräknad i AMOS 17.
Källa: Lärarenkäten
Som framgår av tabell 5.5 föreligger signifikanta (p<0,05) samband mellan nära nog samtliga praxissituationer och beteendeindikatorerna. Detta betyder det också finns mönster i lärarnas sätt att hantera situationerna som hänger samman med praxissituationernas innehåll. Det framgår av tabellen att sam-banden går i olika riktning för de olika indikatorerna. Detta är precis vad man kan förvänta sig. Det innebär att praxissituationerna lockar till avvändandet av vissa handlingsstrategier men motverkar samtidigt användandet av andra.
KAPITEL 5
110
Vi undersöker innebörden av detta med hjälp av praxissituation F7 som lyder på följande sätt:
Antag att en elev som du är mentor för har skolkat från flera lektioner den senaste månaden. Eleven har nyligen fyllt 18 år. Nu ringer en av ele-vens vårdnadshavare som du har stort förtroende för, och undrar hur det går i skolan.
Tabell 5.5 visar att korrelationen mellan praxissituation F7 och det byråkra-tiska handlingsalternativet (F7c) är signifikant positivt under kontroll för de underliggande dimensionerna i lärares beteende i rollen som offentliga tjäns-temän. Detta betyder att själva praxissituationen befrämjar valet av en byrå-kratisk hantering oavsett hur byråbyrå-kratiska, professionella, marknadsoriente-rade eller brukarorientemarknadsoriente-rade lärarna på ett generellt plan är när det gäller deras agerande i rollen som offentliga tjänstemän. Det finns alltså ett mönster i så motto att lärarna tenderar att i högre grad använda den byråkratiska hand-lingsstrategin i detta fall, oavsett i vilken grad de omfattar de fyra förhåll-ningssätten. Samtidigt kan man konstatera att korrelationen mellan den aktu-ella praxissituationen och det professionaktu-ella handlingsalternativet (F7d) är signifikant men negativ. Det innebär att praxissituationen, på samma gång som den gynnar användandet av det byråkratiska handlingsalternativet, mot-verkar situationen användandet av det professionella handlingsalternativet.
Resultaten i tabell 5.5 blir särskilt intressanta då de jämförs med resulta-ten i tabell 5.3. Låt oss återvända till praxissituationen med den myndiga eleven som skolkat och föräldern som nu undrar hur det går i skolan (F7). I tabell 5.3 framgick att det i denna praxissituation, i enlighet med vad man kan förvänta sig, föreligger ett positivt samband mellan den underliggande byråkratidimensionen och den byråkratiska handlingsstrategin (F7c). Samma tabell visar att det också föreligger ett positivt samband mellan den underlig-gande professionella dimensionen och det professionella handlingsalternati-vet (F7d). Det vill säga ju mer byråkratiska och professionella lärarna är i rollen som offentliga tjänstemän desto mer benägna är de att välja en byrå-kratisk respektive professionell hantering av den aktuella praxissituationen.
Men tabell 5.5 visar också att själva situationen i sig, oavsett hur tisk och professionell man är som lärare, lockar till att använda ett byråkra-tiskt agerande och således avslå förälderns önskan att delge information med hänvisning till styrdokumenten. Samtidigt motverkar situationen användandet av ett professionellt agerande och därmed delge information med omsorg om eleven som motiv. Detta illustrerar att lärares beteende i rollen som offentliga
tjänstemän både styrs av deras förhållningssätt i rollen som offentliga tjäns-temän och påverkas av den situation som de möter.
Att lärares agerande i rollen som offentliga tjänstemän både påverkas av bakomliggande dimensioner i lärares offentliga tjänstemannaskap och av de situationer som lärarna möter är ett viktigt resultat. Hur bör detta tolkas? Vad som formar förhållningssätten finns det som bekant en tydlig idé om här: Givet det nyinstitutionella ramverk som används i avhandlingen är den rim-liga tolkningen att förhållningssätten formas genom att skolans övergripande organisering implicerar vissa regel- och normsystem. Frågan är hur man då ska förklara att det finns mönster i lärarnas hantering av praxissituationerna som hänger samman med praxissituationernas innehåll men som är obero-ende av de underliggande dimensionerna.
Att situationerna påverkar i vilken utsträckning lärarna använder sig av de olika handlingsstrategierna speglar förekomsten av gemensamma föreställ-ningar bland lärarna. Dessa föreställföreställ-ningar kan inte kopplas till skolans orga-nisering utan är en del av en kollektiv föreställningsram om hur lärararbetet bör bedrivas. Denna gemensamma föreställningsram kan sannolikt utvecklas på flera olika sätt, exempelvis under lärarutbildningen eller genom fackpress. Den gemensamma föreställningsram är rimligtvis en bidragande orsak till att lärare uppfattas som politiskt svårstyrda eftersom den konkurrerar om infly-tande med de organisatoriskt påbjudna förhållningssätten. Analyserna här visar dock att lärare inte enbart styrs av dylika föreställningar. För att förstå hur lärare agerar i rollen som offentliga tjänstemän behöver man både ta hänsyn till vilka föreställningar lärarkåren har kring de situationer som lärare möter i sin myndighetsutövning men också fundera kring vilka förhållnings-sätt organiseringen av skolan ger upphov till.