8
Slutsatser: gymnasielärare är
styrbara
Detta kapitel drar slutsatser och diskuterar några tänkbara implikationer av avhandlingens resultat för framtida forskning och skolans verksamhet. Det grundläggande problem som står i centrum i avhandlingen är hur organise-ringen av skolan inverkar på lärares myndighetsutövning. Inom ramen för denna problematik har två huvudsakliga syften mejslats ut. Det första syftet är att analysera om, och i så fall hur, den övergripande organiseringen av
skolan inverkar på lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän.
Utgångspunkten är att den övergripande organiseringen präglas av fyra olika modeller: den byråkratiska och professionella modellen samt marknads- och brukarmodellen. Genom att organiseringen etablerar fyra olika regel- och normsystem väntas lärare anta fyra olika förhållningssätt i rollen som offent-liga tjänstemän.
Avhandlingens första syfte angrips genom två delstudier. Med hjälp av konfirmatorisk faktoranalys av data från lärarenkäten prövar den första delstudien om det förekommer fyra dimensioner i lärares attityder och bete-enden i rollen som offentliga tjänstemän (kapitel 5). I enlighet med de teore-tiska förväntningarna identifieras såväl ett byråkratiskt, professionellt, mark-nadsorienterat som brukarorienterat förhållningssätt bland lärarna i studien. Förhållningssätten identifieras i både lärarnas attityder och beteenden i rollen som offentliga tjänstemän.
Delstudien visar också att de fyra förhållningssätten är av påtaglig bety-delse för hur lärare tänker och agerar i sin myndighetsutövning. Analysen visar att förhållningssätten är ungefär lika framträdande. Det finns dock en viss tendens till att det marknadsorienterade förhållningssättet är något mindre betydelsefullt än de tre övriga när det gäller lärares beteenden i rollen som offentliga tjänstemän. I figur 8.1 sammanfattas avhandlingens huvudsak-liga fokus och resultat i en schematisk skiss.
KAPITEL 8
180
Figur 8.1 Schematisk sammanfattning av avhandlingens huvudsakliga resultat
Huvudslutsatsen är att den övergripande organiseringen av skolan påverkar lärares myndighetsutövning genom att ge upphov till fyra förhållningssätt som styr lärares sätt att resonera och agera i enskilda klassrumssituationer (se [1] i figur 8.1). Men förhållningssätten är inte det enda som styr hur lärare utövar sitt offentliga tjänstemannaskap. Delstudien visar att det också finns gemensamma föreställningar bland lärarna som påverkar hur de tänker och agerar i sin myndighetsutövning (se [2] i figur 8.1).
Den andra delstudien (kapitel 6) undersöker istället hur organiseringen av skolan påverkar lärares myndighetsutövning. Genom analyser av samtalsin-tervjuerna åskådliggör delstudien hur lärare förhåller sig till de regel- och normsystem som skolans organisering stipulerar. Resultatet visar att lärare anpassar sig till de förväntningar som organiseringen för med sig. Detta blir tydligt genom att lärarna, på olika sätt, ger uttryck för sätt att resonera kring sitt arbete som kan hänföras till såväl den byråkratiska, professionella, mark-nadsorienterade som brukarorienterade logiken. Men resultatet i den andra delstudien visar också att lärare har ett betydande handlingsutrymme relativt skolans regel- och normsystem, lärarna ger prov på motstånd mot
organise-Lärares sätt att resonera kring och agera i en given situation
Skolans övergripande organisering
1 3 Lärares bak-grund 4 Kommunal och lokal marknads-organisering Marknads -orienterat Brukarorienterat Profession-ellt Lärargemensamma föreställningar om hur en viss situation bör hante-ras
2
ringens regel- och normsystem. Att lärare besitter en betydande autonomi blir även tydligt genom att lärarna i hög grad lyckas upphäva motsättningar mel-lan de delvis oförenliga styrningsmodellerna. Intervjuerna visar att lärarna inte upplever sitt offentliga tjänstemannaskap som särskilt konfliktfyllt.
Den andra delstudien tyder också på att de nya förväntningar som lärare möter i rollen som offentliga tjänstemän medfört att lärarna förändrat sitt sätt att arbeta som ett resultat av införandet av marknads- och brukarmodellen. I intervjuerna beskriver lärarna hur de successivt förändrat sin myndighetsut-övning som ett resultat av förändringar i de omgivande regel- och normsy-stemen. En viktig slutsats i avhandlingen är att 1990-talets utbildningspoli-tiska systemskifte gett upphov till både ett marknads- och brukarorienterat förhållningssätt bland lärare i rollen som offentliga tjänstemän.
Det andra övergripande syftet med avhandlingen är att studera om graden
av marknadsorganisering på kommunal och lokal nivå inverkar på lärares
förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän. Detta studeras i avhand-lingens tredje delstudie (kapitel 7). Med hjälp av ett regressionsanalytiskt tillvägagångssätt undersöks sambandet mellan marknadsorganisering och lärarnas benägenhet att anta de fyra förhållningssätten. Lärares attityder och beteenden i rollen som offentliga tjänstemän jämförs bland lärare som arbetar i traditionella respektive marknadslika kommuner, och i kommunala skolor respektive vinstdrivande friskolor. Resultatet visar att marknadsorganisering i viss utsträckning påverkar lärares benägenhet att anta de fyra förhållningssät-ten (se [3] i figur 8.1). Däremot påverkas inte lärares benägenhet att anta det brukarorienterade förhållningssättet.
Resultatet i den tredje delstudien är dock inte entydigt. Tydligast är sam-bandet mellan marknadsorganisering och lärares benägenhet att anta ett marknadsorienterat förhållningssätt. Som väntat är lärare i vinstdrivande friskolor betydligt mer marknadsorienterade än lärare i kommunala skolor. I linje med de teoretiska förväntningarna påvisas också ett, om än svagt, nega-tivt samband mellan marknadsorganisering och det professionella förhåll-ningssättet. Lärare som befinner sig marknadslika kommuner och vinstdri-vande friskolor är något mindre professionella jämfört med lärare som arbetar i traditionella kommuner och kommunala skolor. I motsats till de teoretiska förväntningarna avslöjade den tredje delstudien emellertid även ett svagt positivt samband mellan graden av marknadsorganisering och i vilken ut-sträckning lärarna antar det byråkratiska och brukarorienterade förhållnings-sättet. Den huvudsakliga slutsatsen är att marknadsorganisering kan inverka på lärares myndighetsutövning.
Marknadsorganiseringens betydelse är emellertid begränsad. Detta under-stryks av att den tredje delstudien visar att marknadsorganisering enbart
för-KAPITEL 8
182
klarar en relativt liten del av variationen i de fyra förhållningssätten. Delstu-dien visar också att lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän påverkas av lärarnas yrkesmässiga och personliga bakgrund (se [4] i figur 8.1). Det finns systematiska skillnader mellan lärare, bland annat beroende på yrkesålder och kön, när det gäller i vilken utsträckning de antar de fyra för-hållningssätten. Detta pekar sammantaget på att både organiseringen av sko-lan, och lärarnas bakgrund, spelar roll för hur lärare tänker och agerar i rollen som offentliga tjänstemän.