På vilket sätt skiljer sig då organiseringen av traditionella kommunala skolor från organiseringen av vinstdrivande friskolor? Hittills finns det inga empi-riska studier som systematiskt undersökt detta i Sverige. Forskning från län-der som har friskolesystem som i viss mån påminner om det svenska (t.ex. USA, Kanada och England) är således relevant i sammanhanget. Tydliga paralleller framträder mellan vad den internationella forskningen inom områ-det visar och de förhållanden vi känner igen från Sverige. I en omfattande översikt av amerikansk forskning kring skillnader i organiseringen av frisko-lor och offentliga skofrisko-lor drar Lubienski (2003) slutsatsen att friskofrisko-lor i första hand utmärker sig i fråga om administration och organisering, däremot i mindre utsträckning när det gäller själva klassrumsarbetet. I detta avseende är friskolor annorlunda på flera olika sätt (Lubienski 2003). En viktig skillnad är att friskolorna är mer autonoma relativt den politiska nivån, har mer kontroll över budget och kan rikta insatser beroende på lokala behov och mål (se även Bulkley och Fisler 2003 för samma slutsats).
Friskolor är också i högre grad marknadsanpassade vilket exempelvis märks på hur dessa skolor arbetar med marknadsföring, reklam och spons-ring. Enligt Mintrom (2003) är den större marknadsmässigheten hos friskolor
en konsekvens av att friskolor är mer känsliga för svikande elevunderlag. Samtidigt som friskolorna är mer marknadsorganiserade har de i lägre grad en byråkratisk och professionell organisation. Enligt Davies och Quirkes (2007) kommer detta bland annat till uttryck genom att friskolorna har en mer flexibel personalpolitik i så motto att de ofta har en större andel obehörig personal och i större utsträckning använder visstids- och deltidsanställningar. Författarna pekar också på att rektorerna på friskolorna i större utsträckning saknar formell rektorsutbildning.
En annan viktig skillnad är att friskolor är mindre och har mindre klasser (Lubienski 2003; Davies & Quirke 2007). Friskolorna är ofta inhysta i för skolor okonventionella lokaler och saknar inte sällan faciliteter som normalt förknippas med skolaktiviteter (t.ex. gymnastikanläggningar, lekplatser och musiksalar). Jämfört med offentliga skolor är friskolor mer specialiserade. Specialiseringen har många olika ansikten. Dels har friskolor vanligtvis en viss profil på sin undervisning (t.ex. Montessori eller s.k. Problembaserat lärande), dels är friskolor ofta inriktade mot en särskild kategori av elever (t.ex. elever med en viss etnisk bakgrund eller ett specifikt funktionshinder). Även användandet av informationsteknologi och skoluniformer, men också ett uttalat fokus på disciplin, utgör exempel på friskolornas högre grad av specialisering. Friskolor har också visat sig etablera en tätare och mindre formell kontakt med föräldrarna jämfört med offentliga skolor (Mintrom 2003; Davies & Quirke 2007).
Med hjälp av den internationella forskningen, och utifrån de begrepp som används i avhandlingen, är det möjligt att teoretiskt skissera några centrala skillnader mellan kommunala skolor och vinstdrivande friskolor. Vi kan utgå ifrån att kommunala skolor har en organisering som huvudsakligen utgår från den byråkratiska och professionella modellen. Verksamhet präglas av att vara underställd en politisk ledning och inlemmad i den offentliga förvaltningen. Politikerna kontrollerar resurserna och har stort inflytande över hur de an-vänds. De kommunala skolorna kännetecknas av att ha en otydlig organisat-ionsidentitet vilket betyder att gränserna till andra skolor och andra delar av den kommunala förvaltningen är diffusa (Brunsson och Sahlin-Andersson 2005). Andra skolor betraktas enbart i begränsad omfattning som konkurren-ter. Kommunala skolor saknar ofta en profil eller en gemensam pedagogisk modell som ligger till grund för verksamheten och används i marknadsfö-ringen.
Lärarna i de kommunala gymnasieskolorna bedriver sitt arbete relativt opåverkade av den lokala ledningen. Skolledningen arbetar i första hand med administrativa uppgifter, inte med att styra formen och innehållet i klass-rumsarbetet. På kommunala gymnasieskolor har de enskilda lärarna en stor
KAPITEL 3
74
individuell handlingsfrihet gentemot organisationen att fatta beslut i verk-samheten. Lärarna styrs i första hand av professionella regel- och normsy-stem som utvecklas utanför den enskilda skolan – exempelvis på lärarutbild-ningen och i debatten inom fackförbunden. Den interna samordlärarutbild-ningen mellan olika lärare är förhållandevis låg, samarbeten speglar ofta traditionella indel-ningar inom lärarkåren. Konkret kan det innebära att lärare som undervisar i språk i första hand samarbetar med andra språklärare samtidigt som de enbart har begränsade kontakter med lärare i andra ämnen.
De vinstdrivande friskolornas organisering bygger i första hand på mark-nadsmodellen och antas därför se annorlunda ut. Detta betyder att de har tydliga gränser gentemot andra skolor. Samarbete med andra skolor sker i första hand inom koncernerna. Till skillnad från kommunala skolor har de vinstdrivande friskolorna en stark identitet som ofta tar utgångspunkt i en särskild pedagogisk profil eller koncept. Den pedagogiska profilen utformas inte i första hand av lärarna på skolan utan centralt inom koncernen. Skolled-ningen har en stark ställning i relation till friskolelärarna och har stora möj-ligheter att styra innehållet i undervisningen med hjälp av skolans profil. Detta innebär att den frihet från politiskt inflytande som friskolorna åtnjuter i hög grad används av friskolornas rektorer för att styra lärares arbete i klass-rummet.
* * *
Vilka är då huvudpoängerna i detta kapitel? Det är dags att sammanfatta resonemanget. Utgångspunkten för kapitlet är att organisering utgör en form för styrning genom vilket staten försöker få gymnasielärarna att genomföra skolpolitiken i enlighet med de folkvaldas intentioner. Kapitlet har diskuterat gymnasieskolans organisering i relation till tre nivåer: den övergripande nivån för vilken staten är huvudansvarig samt den kommunala och lokala nivån. På dessa tre nivåer har ett antal aktörer identifierats och dess uppgifter beträffande styrningen av gymnasielärares myndighetsutövning kommente-rats.
Att staten har ansvaret för den övergripande organiseringen av gymnasie-skolan betyder att det i första hand är staten som definierar vad lärare ska göra i rollen som offentliga tjänstemän. Staten använder aktivt organiserings-styrning för att styra lärares myndighetsutövning och skapar därmed institut-ionella förutsättningar för gymnasielärares arbete. I detta kapitel har vi sett att organiseringsstyrningen har flera olika ansikten. Den inbegriper en dimens-ion av juridisk styrning som tar sig i uttryck i skolans olika styrdokument. Men den har också dimensioner av ekonomiska och ideologiska styrmedel som är minst lika väsentliga, staten skapar förväntningar på lärares
myndig-hetsutövning exempelvis genom att staten tillåter friskolor och konkurrens samt har inrättat en ordning där Skolinspektionen utvärderar gymnasielärares arbete utifrån.
Det är inte bara staten som anger vad lärare ska göra i rollen som offent-liga tjänstemän. Inom ramen för den övergripande organiseringen av skolsy-stemet har kommunerna också ett utrymme att avgöra hur verksamheten ska finansieras och organiseras i den egna kommunen. Det råder skillnader mel-lan olika kommuner i en rad olika avseenden. I avhandlingen studeras särskilt huruvida marknadsorganisering på kommunal nivå påverkar lärares myndig-hetsutövning. En central distinktion har i detta avseende gjorts mellan tradit-ionella respektive marknadslika kommuner. Men även på lokal nivå finns det ett utrymme att avgöra hur verksamheten på den enskilda skolan ska organi-seras. Graden av marknadsorganisering skiljer sig åt mellan olika typer av skolor. I avhandlingen studeras om lärare i kommunala skolor respektive vinstdrivande friskolor utövar sitt offentliga tjänstemannaskap på olika sätt. Kapitlet har utifrån internationell forskning pekat på att kommunala skolor och vinstdrivande friskolor skiljer sig åt i fråga om marknadsorganisering.
Därmed lämnar vi diskussionen om avhandlingens utgångspunkter och ska i resterande istället titta närmare på de empiriska delarna av avhandlings-projektet. I nästa kapitel presenteras designen på den empiriska studie som ligger till grund för avhandlingen. Därefter följer tre kapitel som redovisar resultaten från de tre delstudier som utförts inom ramen för avhandlingspro-jektet.