Att det föreligger en dimensionalitet i enlighet med de teoretiska förvänt-ningarna säger inget om i vilken utsträckning som lärarna använder sig av de fyra förhållningssätten. Frågan är hur viktiga de underliggande dimensioner-na egentligen är. För att det ska vara verkligt meningsfullt att exempelvis tala om en marknadsdimension i lärarnas attityder i rollen som offentliga tjänste-män bör också lärarna i viss utsträckning instämma i de attitydindikatorer som antas hänga samman med det marknadsorienterade förhållningssättet. Nästa avsnitt går därför vidare och tittar närmare på hur lärarna besvarat de enskilda attitydindikatorerna.
Förhållningssättens betydelse för lärares attityder
I tabell 5.2 redovisas deskriptiv statistik samt balansmått för
attitydindikato-rerna.43 Vi vet sedan tidigare att det finns flera olika faktorer som påverkar
variationen i attitydindexen. Därför är i första hand de indikatorer som i fak-toranalysen visade sig ladda högt på sina underliggande dimensioner intres-santa. För att markera dessa är de indikatorer som har en signifikant (p<0,05)
43 Balansmått beräknas genom att andelen lärare som angett värden från 1 till 3 subtraherats från dem som anger värden från 5 till 7. Ett positivt balansmått för en indikator innebär således att en majoritet av lärarna i studien instämmer i indikatorn medan ett negativt balansmått innebär att en majoritet avvisat indikatorn.
positiv korrelation med den underliggande dimensionen, och en
faktorladd-ning som överstiger 0,25, gråmarkerade i tabell 5.2.44 Den icke signifikanta
indikatorn bör vi helt bortse ifrån i detta sammanhang (F2b). Minns att urva-let är strategiskt, fördelningen i indikatorerna svarar således enbart emot lärarna som deltagit i studien.
Tabell 5.2 Indikatorer på lärares attityder i rollen som offentliga tjänstemän. Deskriptiv statistik och balansmått.
M (Sd) N Balans
Den byråkratiska dimensionen
Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån läropla-nens mål och riktlinjer (F3c)
5,97 (1,08) 659 +87 Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån skollagens
skrivningar (F3b)
5,31 (1,46) 651 +62 Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån mina
kursers nationella kursplaner (F3a)
5,77 (1,23) 654 +81 Som lärare ska jag arbeta för att formuleringarna i
skolans olika styrdokument blir förverkligade (F1a)
5,95 (1,33) 658 +78
Nationella skolpolitiker (F12f) 3,35 (1,79) 659 -26 Kommunala skolpolitiker (F12g) 3,10 (1,80) 656 -36 Mina elever har rätt till utbildning men också ett ansvar
gentemot skolan (F2c)
6,39 (1,05) 657 +90
Den professionella dimensionen
Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån diskuss-ioner med mina kollegor (F3d)
5,14 (1,33) 658 +59 Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån kunskap
jag fått under konferenser med lärare från andra skolor (F3e)
3,41 (1,55) 659 -27
Lärarkollegor på andra skolor (F12c) 2,97 (1,62) 661 -46 Lärarkollegor på min skola (F12e) 6,22 (0,99) 657 +92 Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån den
lärare-tik som lärarfackförbunden utvecklat (F3f)
3,38 (1,72) 645 -25 Som lärare ska jag ge eleverna en god utbildning
baserad på den kunskap och erfarenhet som jag och mina lärarkollegor besitter (F1b)
5,99 (1,12) 660 +86
Mina elever är i behov av hjälp i lärandeprocessen (F2b)
6,30 (0,95) 662 +93
44 Frågan om vad som är en stark korrelation är svår att ta ställning till. Bortsett från indikator F2b har samtliga indikatorer en signifikant positiv korrelation med den underliggande dimensionen. Men även F1c – vars korrelation med den underliggande marknadsdimensionen uppgår till modesta 0,13 – har ett signifikant samband med den underliggande dimensionen. För att anta en något mer restriktiv hållning när det gäller att värdera vilka indikatorer som är centrala för de fyra förhållningssätten sattes gränsen till 0,25.
KAPITEL 5
96
forts. tabell 5.2.
Den marknadsorienterade dimensionen
Mitt arbete i skolan utövas alltid utifrån att passa ihop med min skolas profil (F3g)
4,79 (1,54) 655 +42 Som lärare ska jag arbeta på ett sätt som
överens-stämmer med skolans profil (F1d)
5,87 (1,28) 660 +80 Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån mina
skolledares anvisningar (F3h)
4,48 (1,59) 660 +27
Mina skolledare (F12b) 5,46 (1,32) 659 +72
Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån målsätt-ningen att höja skolans anseende bland vårdnadsha-vare och elever (F3i)
4,91 (1,68) 657 +44
Mina elever är mina kunder (F2a) 4,78 (2,04) 655 +38 Som lärare ska jag arbeta för att ge eleverna den
utbildning som de efterfrågar (F1c)
5,61 (1,32) 660 +73
Den brukarorienterande dimensionen
Som lärare ska jag arbeta gemensamt med mina elever och låta dem påverka den undervisning som jag bedri-ver (F1e)
6,31 (1,21) 660 +86
Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån påverkan från mina elever (F3j)
5,05 (1,21) 656 +59
Mina elever (F12d) 6,70 (0,65) 662 +98
Mina elever är mina närmaste samarbetspartners (F2d) 5,28 (1,49) 661 +61 Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån elevrådets
synpunkter (F3l)
3,18 (1,63) 655 -34 Mitt arbete i skolan utövas i hög grad utifrån
vårdnads-havarnas förväntningar (F3k)
3,38 (1,72) 645 -25
Kommentar: Skala (F1–F3): 1=stämmer inte alls – 7 = stämmer helt; (F12): 1 = ingen betydelse alls – 7=mycket stor betydelse.
Källa: Lärarenkäten
Tabellen 5.2 visar att balansmåtten är positiva för samtliga centrala indi-katorer (gråmarkerade) för det byråkratiska och marknadsorienterade förhåll-ningssättet. För det brukarorienterade förhållningssättet har samtliga indika-torer utom en ett positivt balansmått. När det gäller det professionella för-hållningssättet är bilden mer komplex, tre av fem centrala indikatorer uppvi-sar ett negativt balansmått. Men det finns ett visst mönster i detta. Lägg märke till att i synnerhet de indikatorer på det professionella förhållningssätt-et som handlar om att man som lärare tar i beaktande aktörer utanför den egna skolan i sin myndighetsutövning har negativa balansmått. Samtidigt uppvisar de indikatorer som handlar om att kommunicera med kollegorna på den egna skolan kraftigt positiva balansmått. Det tyder på att det profession-ella förhållningssättet är betydelsefull i fråga om kollegial dialog med lärare på den egna skolan snarare än med kollegor på andra skolor.
Särskilt intressant är det att lärarna så pass tydligt instämmer i indikato-rerna på det marknadsorienterade och brukarorienterade förhållningssättet. Både marknadsattityder och brukarattityder förefaller alltså vara utbredda bland lärarna i studien. Av tabell 5.2 framgår det exempelvis att en klar majo-ritet av lärarna skriver under på den marknadsorienterade attityden ”Mina elever är mina kunder” (balansmått +38). Ännu fler instämmer i den
brukar-orienterade attityden att ”Som lärare ska jag arbeta gemensamt med mina elever och låta dem påverka den undervisning som jag bedriver” (balansmått +86). Detta tyder på att de regel- och normsystem som marknads- och bru-karmodellens introduktion i organiseringen av skolan inneburit har betydelse för lärares sätt att se på sin myndighetsutövning. I nästa kapitel illustreras på ett mer konkret sätt hur marknads- och brukarmodellen, under både anpass-ning och motstånd, påverkar lärares sätt att resonera och agera i skolan. Men sammantaget kan vi så här långt konstatera att lärarna instämmer i attitydin-dikatorer som laddar högt på samtliga fyra underliggande dimensioner. Det tyder på att både det byråkratiska, professionella, marknadsorienterade och brukarorienterade förhållningssättet är framträdande i lärares sätt att resonera kring sin myndighetsutövning.
* * *
Det är läge att samla ihop resonemanget kring faktoranalysen av attitydindi-katorerna. Faktoranalysen visar att de fyra förhållningssätten som lärare – med hänsyn till den politiska styrningen av skolan – kan förväntas anta också är möjliga att empiriskt identifiera i form av underliggande dimensioner i lärares attityder till sin myndighetsutövning. Vi har också sett att lärarna instämmer i attityder som kan hänföras till såväl det byråkratiska, profession-ella, marknadsorienterade som brukarorienterade förhållningssättet. Förhåll-ningssätten är alltså tydligt framträdande, och dessutom förefaller de ha en relativt jämbördig ställning, när det gäller att forma lärares attityder i rollen som offentliga tjänstemän. Resultatet tyder på att de regel- och normsystem som skolans organisering stipulerar ger upphov till vissa förhållningssätt bland lärare i deras attityder till sitt offentliga tjänstemannaskap. Den över-gripande organiseringen av skolan förefaller därmed vara av betydelse för hur lärare tänker kring sin myndighetsutövning.
De enkätfrågor som hittills analyserats rör sig i första hand på en princi-piell nivå genom att inbegripa lärares attityder i rollen som offentliga tjäns-temän. Enligt närbyråkratiteorin har lärare dock en betydande handlingsfrihet att avgöra vilka handlingsstrategier de ska välja i sin myndighetsutövning. Man skulle kunna tänka sig att lärare, som ett sätt att anpassa sig till de lämp-lighetslogiker som föreligger givet den nuvarande styrningen av skolan, ger uttryck för vissa attityder utan att dessa attityder inverkar på lärares agerande i rollen som offentliga tjänstemän. Samtidigt är det lärares agerande, snarare än attityder, som är av störst betydelse när det gäller vilka konsekvenser som lärares myndighetsutövning får. Det är därför intressant att ta ytterligare ett steg och undersöka om det också går att finna motsvarande dimensionalitet i lärarnas beteende i rollen som offentliga tjänstemän. Därmed utsätter vi
anta-KAPITEL 5
98
gandet att lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän präglas av fyra distinkta förhållningssätt för ytterligare en empirisk prövning.