Energimål till 2030 och 2040

Energikommissionen (M2015:01) överlämnade i januari 2017 sitt slutbetänkande ”Kraftsamling för framtidens energi”.⁴⁰ Energikom-missionens förslag och bedömningar baserades i huvudsak på den ramöverenskommelse om energipolitiken som slöts mellan fem riks-dagspartier (S, M, MP, C och KD) i juni 2016.

Energikommissionen föreslog att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040.⁴¹ Som ett steg på vägen föreslogs att elcertifikatsystemet utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030 och förlängs till 2045.

Kommissionen föreslog vidare att Sverige år 2030 ska ha 50 pro-cent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet är uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP). De två målen kan inte ses som direkt sammanlänkade då målet till 2040 omfattar eltillförsel och energiintensitetsmålet om-fattar den tillförda energin (utom bränslen för utrikes transporter och för icke-energiändamål).

Det sistnämnda målet motiveras också med att det ska avspegla ett åtagande för Sverige i förhållande till det mål som föreslås gälla för hela EU till 2030.

Energiintensitetsmålet syftar, enligt Energikommissionens över-väganden, till att ge ett ambitiöst och långsiktigt energieffektivi-seringsmål, bland annat eftersom det finns en fortsatt stor potential för en samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering i landet.

Kommissionen konstaterar vidare att en effektiv användning av el och annan energi är av avgörande betydelse för omställningen av energisystemet. En god hushållning med el är särskilt betydelsefull för att möta de framtida utmaningarna för det svenska elsystemet.

40 SOU 2017:2.

41 Med tillägget att ”detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och inne-bär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut”.

Inte minst gäller det systemets förmåga att tillhandahålla effekt under årets alla timmar.⁴²

Som ett led i att nå målet till 2030 föreslog Energikommissionen att Energimyndigheten skulle ges i uppdrag att, tillsammans med olika branscher, utveckla sektorsstrategier för energieffektivisering.

En utgångspunkt för Energikommissionens förslag och bedöm-ningar var Sveriges nya klimatmål till 2045, se nedan.

Energikommissionens förslag till nya energipolitiska mål är be-räknade att beslutas av riksdagen före sommaren 2018.

Utvecklingen mot de föreslagna nya energipolitiska målen

Energimyndigheten redovisade i mars 2017 i rapporten ”Scenarier över Sveriges energisystem 2016”⁴³ ett antal scenarier som alla tog sin utgångspunkt i beslutade styrmedel till och med sommaren 2015.

De är inte att betrakta som prognoser utan utfallet i de olika scena-rierna varierar utifrån gjorda antaganden. Av resultaten drar Energi-myndigheten ändå några intressanta slutsatser.

Energimyndigheten konstaterar bland annat att scenarioresul-taten ger vid handen att delar av Energiöverenskommelsen kan vara svåra att uppnå med en för låg prisnivå på fossila bränslen och ut-släppsrätter i EU:s system för handel med utut-släppsrätter. Slutsatsen gäller framför allt målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040.

Energiintensitetsmålet kan nås vid en hög tillväxttakt i ekonomin Energimyndigheten konstaterar i den ovan nämnda scenariorapport-en att uppfyllandet av scenariorapport-energiintscenariorapport-ensitetsmålet till 2030 i hög grad är beroende av nivån på den ekonomiska tillväxten.

I scenarierna minskar energiintensiteten med 49 procent i fyra av fem fall (i det femte är minskningen 52 procent⁴⁴) jämfört med motsvarande nivå 2005.

42 SOU 2017:2.

43 Energimyndigheten (2017f).

44 I detta scenariofall är den antagna BNP-ökningen högre än i de övriga alternativen.

Minskningen beror till viss (mindre) del på att energianvändning-en i transportsektorn- och sektorn bostäder- och service m.m.

sjunker något och till större del på att BNP-ökningen antas ligga på en relativt hög nivå i samtliga scenarier. Resultatet påverkas också av att fyra kärnkraftsreaktorer antas tas ur drift till 2020 vilket får stor betydelse för mängden tillförd energi. Efter 2020 fortsätter intensiteten att sjunka i scenarierna.

När Energikommissionen föreslog hur målet skulle utformas och på vilken lämplig nivå det skulle sättas hade man ett underlag som utgick från Energimyndighetens tidigare energiscenario från 2014⁴⁵. I detta scenario antogs ekonomin inte växa lika snabbt.

I tabellen nedan jämförs de två scenarierna med varandra.

Tabell 3.2 Energiscenarioresultat 2030

Scenario 2014 2016

Antaganden om kärnkraft 3 av de 4 äldsta reaktorerna

stängs före 2030 De 4 äldsta reaktorerna stängs före 2020.

distributionsförluster 146 118

Total tillförsel 544 482

Beräknad energiintensitet 2030 jämfört med 2005

45 % 49 % (fyra fall)

och 52 % (ett fall) Källa: Energimyndigheten (2014a) samt (2017f).

45 Energimyndigheten (2014a).

Energiintensiteten i fyra av scenariofallen hamnar alltså knappt 49 procent lägre än nivån 2005 i energiscenariot från 2016. För att nå det föreslagna intensitetsmålet behöver energitillförseln i dessa scenarier minska med ytterligare knappt 11 TWh, vid samma BNP-utveckling.⁴⁶

Dessutom bör noteras att det finns en relativt stor skillnad mellan 2014 års och 2016 års scenarier när det gäller hur energianvänd-ningen i sektorn bostäder och lokaler utvecklas. I energiscenarierna från 2016 är den antagna nybyggnadstakten betydligt högre jämfört med det tidigare scenariot och den sammanlagda bostadsarean hamnar på högre nivåer. Trots detta sker en högre effektivisering i 2016 års scenario.

Skillnaden förklaras med att det nya scenariot är modellerat med en energisystemmodell där vissa energieffektiviseringsåtgärder in-går.⁴⁷ Den antagna energieffektiviseringen i sektorn bostäder- och service i 2014 års scenario utgick i stället från expertbedömningar, som hamnade på en lägre nivå.

Enligt modellresultaten från 2016 genomförs de möjliga energi-effektiviserande åtgärderna fullt ut och dessutom ersätts också upp-värmning med direktverkande el i småhus helt med värmepumpar och dessa börjar också konkurrera med fjärrvärme i flerbostadshus och lokaler.

Energimyndigheten konstaterar dock att dessa resultat är särskilt osäkra. Att energianvändningen av den anledningen skulle kunna hamna på en betydligt högre nivå i sektorn bostäder och service om de åtgärder som faller ut som lönsamma och genomförs enligt modellresultatet, inte genomförs i samma omfattning i verkligheten.

Det handlar sammantaget om modellerade energibesparingar på i storleksordningen 8 TWh per år till 2030 och en effekt av en om-fattande tillkommande introduktion av värmepumpar på sammanlagt 9 TWh år 2030.⁴⁸

Ytterligare en aspekt på scenarierna och det potentiella gapet till energiintensitetsmålet gäller utvecklingen i transportsektorn. I energi-scenarierna ovan har hänsyn inte har tagits till de åtgärder som kan

46 Energimyndigheten, pers. kommunikation.

47 Till exempel tilläggsisolering, fönsterbyten och varmvattenbesparande åtgärder.

48 Pers. kommunikation Energimyndigheten, scenarioberäkningen förutsätter dessutom att befintliga värmepumpar ersätts med nya när de tjänat ut annars ökar energianvändningen ytter-ligare.

behöva genomföras för att klimatmålet om 70 procents utsläpps-minskning i transportsektorn, se avsnitt 3.7.3 nedan, ska kunna nås.

I energiscenarierna ovan minskar utsläppen i stället med cirka 35 pro-cent och den antagna introduktionen av elbilar av olika slag är mycket låg (avtagande jämfört med dagens nivåer). I scenarier med en högre introduktion av elbilar (och viss transporteffektivisering), där 70 pro-cent målet nås, hamnarenergianvändningen i transportsektorn cirka 20 TWh lägre jämfört med scenarierna ovan.⁴⁹

Som tidigare nämnts så är åtgärder av de mindre aktörerna centrala för om framför allt personbilstransporterna ska kunna elektrifieras i tillräckligt hög takt och om det ska ske en ökad överföring från transporter med bil till mer energieffektiva transportmedel eller andra alternativ som kan ersätta transporter.

3.6.3 Nås det föreslagna energiintensitetsmålet till 2030