Nya finansiella aktörer kliver in på scenen

Tekniker som använder förnybara variabla energikällor, lagrings-tekniker, energieffektiviseringsåtgärder, men även distributionsnät är alla kapitalintensiva investeringar i den mening att de rörliga kost-naderna är mycket låga, eller i vissa fall till och med negativa. Finan-sieringskostnaden (investeringen, ev. lån, m.m.) är därmed central för ekonomin i projekt ett förändrat energilandskap.

Olika investerare har olika syn på investeringar och därmed olika avkastningskrav. Avkastningskrav reflekterar den avkastning en till-gång ska generera för att täcka affärsmässiga och finansiella risker.

En viktig faktor är varifrån pengarna kommer. Det avgör ofta vilken avkastning en investerare eftersträvar samt hur risker värderas. Dess-utom är investerare inte alltid rationella i klassisk ekonomisk mening.

Det är människor som fattar besluten, och de bär med sig tankar, idéer och erfarenheter, vilket är med och formar besluten.

Eftersom trösklarna har sänkts för att komma in på energimark-naderna, är det också fler aktörer i ett förändrat energilandskap än förut. Tidigare var det främst de stora kraftbolagen. I dag kan in-vesterare i ny kraft bestå av kraftbolag, offentliga organisationer, oberoende kraftproducenter, företag i andra branscher (till exempel IKEA, Google), kooperativ, enskilda hushåll, institutionella investe-rare (allmänna pensionsfonder, infrastrukturfonder etc.) och in-dustrier. De nya förutsättningarna i ett energilandskap i förändring gör att kraftbolagen måste se över sina affärsmodeller. Det är inte enkelt att ställa om och inte heller givet vilken väg man ska välja.

Nya allianser uppstår i denna mylla, branschgränser suddas ut, och oväntade partnerskap skapar nya affärer. Exempel kan vara kraft-bolag och institutionella investerare, kraftkraft-bolag och industri, bygg-företag och kooperativ, fordonstillverkare och energibolag, allmän-nyttans bostadsföretag och energibolag, etc.

Särskilt intressanta är institutionella investerare och privata hushåll. De båda har på olika vis helt andra finansiella traditioner än kraftbolagen. Institutionella investerare är relativt nya inom investe-ringar i kraftproduktion men har blivit en stor aktör för investering-ar i vindkraft och eldistributionsnät. Uppgiften för institutionella investerare består ofta i en långsiktig förvaltning av stort kapital.

Deras intresse är därmed att de vill göra långsiktiga och säkra in-vesteringar med låga avkastningskrav. Den reglerade elnätsverksam-heten utgör ett intressant område. Men även förnybar elproduktion från flödande energier (vind främst hittills). Sådana investeringar ger en stabil avkastning med relativt låg risk. Men deras inlednings-vis låga kompetens inom energi- och infrastrukturområdet gör att de gärna söker partnerskap med energibolag. Energibolagen som i sin tur behöver möta det förändrade energilandskapet på ett nytt sätt ser från sin horisont även de goda möjligheterna till partnerskap.

De privata hushållen (eller initiativ från mindre aktörer) har lik-som de institutionella investerarna lägre avkastningskrav än energi-bolagen. Ofta är hushållens avkastningskrav mycket låga. I stället styrs deras investeringsbeslut av andra faktorer än rent ekonomiska, även om de ekonomiska motiven ofta är starka.⁴⁸ Det kan röra sig om miljömässiga skäl, förskjutna preferenser, en vilja till oberoende, spridningseffekter, m.m. Det är heller inte underligt då att många initiala solelsprojekt är på privata initiativ. Bristen på kapital gör att projekten blir små, men i gengäld kan de bli väldigt många och den vägen vara en central del av det förändrade energilandskapet.

4.5 Digitaliseringen möjliggör ett förändrat energilandskap med den mindre aktören i centrum

Aktiveringen av mindre aktörer stärks av en samtidig digitaliserings-utveckling. Digitaliseringens stora inverkan kan ses både ur den mindre aktörens perspektiv (styra förbrukning och lagerhållning/för-säljning, tjänster i appar etc., elbilsladdning, prognosverktyg, med mera) och de etablerade energibranschens stora och små energiföretag (nya affärsmodeller, kundrelationer, nätnytta i form av

48 Palm. J, (2018).

ning och stam- och regionnätsplanering, med mera). Därtill till-kommer nya typer av aktörer som kan agera i utrymmet mellan eta-blerade branscher och mindre aktörer. Frågan handlar inte om digi-taliseringen kommer påverka energisystemet och kraftig bidra till ett energilandskap i förändring, utan också om på vilket sätt och hur snabbt.

Vi befinner oss i början på en ny teknologisk revolution, där digi-taliseringen, ny teknik och nya metoder förenar och suddar ut såväl nationsgränser som gränserna mellan den fysiska och digitala världen.

Detta har beskrivits som den fjärde industriella revolutionen. Ut-vecklingen kommer att påverka och förändra vårt samhälle och inte minst förändra förutsättningarna och villkoren för ett stort antal branscher och företag.

En central drivkraft är att digitaliseringen ger den mindre, nya aktören nya möjligheter och förutsättningar att påverka utveckling-en. Genom att bygga nätverk med varandra skapas öppet tillgäng-liga produkter och tjänster. När människor kommunicerar i egna nätverk förändras också organisationer och företag. Gamla affärs-modeller utmanas och måste omprövas. Det förstärks av att gränser-na mellan olika verksamheter suddas ut i den digitala världen, där tjänster obehindrat kan blandas och kombineras och rollen leveran-tör och kund variera över tid och rum. Slutkunden är ibland pro-ducent av el och digitalisering möjliggör att slutkundens solceller levererar el till grannens elbil. Det är naturligtvis särskilt utmanan-de i energisektorn med en värutmanan-dekedja som traditionellt går från pro-ducent till slutkund.

4.5.1 På väg mot ett adaptivt, uppkopplat, och diversifierat energisystem?

Givet den teknologiutveckling som sker på förnybarhetsområdet och digitaliseringsområdet går det att beskriva situationen kring energi-systemen som att vi nu befinner oss i en situation där alla vill vara med. Vi befinner oss också i en situation där vi, för att de mål och önskemål om utveckling som nu framförs också ska kunna inför-livas, är i behov av breda transsektoriella samverkansinitiativ. Det är också ur denna kontext som diskussionen kring smarta energisystem är sprungen. Smarta energisystem kan i detta sammanhang ses som ett önskemål om, samt behov av, att inte bara föra utvecklingen framåt,

utan också att klara av att hantera alla de initiativ och möjligheter som vi nu ser växa fram.

Sverige och det svenska energisystemet står genom sin robust-het, väl utbyggda distributionssystem och goda tillgång till balans-kraft väl rustat att möta ett energilandskap i förändring. Samtidigt som systemtjänster som svängmassa, frekvenshållning med mera måste upprätthållas även i framtiden. Det krävs också att regelverken och styrningen är i takt med utvecklingen – vilket får ses som utman-ande.

Ett energilandskap i förändring rör sig i riktningen att bli ett adaptivt, uppkopplat, och diversifierat energisystem. För att trans-formationen dit ska bli så mjuk som möjligt krävs ett antal förmågor av energisystemets befintliga och tillkommande aktörer. Förmåga att möta och hantera tilltagande föränderlighet i produktions- och konsumtionsmönster (adaptivt). Förmåga att implementera modern teknik för automation, övervakning och styrning (uppkopplat). För-måga att klokt bejaka och underlätta för introduktion och sam-existens av olika metoder för produktion, distribution, lagring och kundinteraktion (diversifierat).

4.6 Konflikter uppstår när ett energilandskap