Sammanfattning

Det har inte funnits möjlighet att inom ramen för uppdraget låta genomföra egna analyser och utvärderingar av den relativt omfat-tande styrmedelsmix som, helt eller delvis, riktar sig till de mindre aktörerna. Hittillsvarande erfarenheter av ekonomiska och andra styr-medel som riktar sig till mindre aktörer som redovisas i detta kapitel har därför huvudsakligen hämtats från tidigare utredningar, analyser och akademisk litteratur.

Genomgången visar att det inte går att ge ett enkelt svar på den fråga som ställs i utredningens uppdrag nämligen om vilka styrmedel och marknadsfrämjande åtgärder som är de mest effektiva i energi- och effekthänseende. De befintliga styrmedlen (även marknads-främjande åtgärder är i viss mån att betrakta som styrmedel) verkar i delvis olika sammanhang och de är också kopplade till olika typer av marknadsmisslyckanden och barriärer. Det räcker således inte

71 www.fixaladdplats.se

72 KOM 2016 (765) direktiv om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (EPBD).

med ett styrmedel för att uppsatta mål på energiområdet ska kunna nås på ett effektivt sätt.

Energiskatterna och riktade stöd har en uppgift i styrningen men även informativa och innovationsfrämjande styrmedel är viktiga för att målen ska nås. Dessa behöver kombineras på ett ändamålsenligt sätt, vilket kan se olika ut i olika situationer och vid olika tidpunk-ter. En löpande uppföljning och utvärdering av styrmedel och deras effekter måste därför också vara en central del av policyprocessen.

Genomgången av styrmedlen som styr mot energieffektiviserings-åtgärder visar att dessa ofta har flera syften varav ett är att förbättra incitamenten för ytterligare åtgärder. Huvudsyftet med de infor-mativa styrmedlen är dock att förbättra målgruppens tillgång till information och inte att påverka energianvändningen direkt. Huru-vida informationsinsatsen leder till ett förändrat beteende beror på många faktorer, däribland varje individs preferenser och de pris-signaler som råder på den aktuella marknaden. Utvärderingar bör i högre grad ta detta i beaktande framöver.

Det saknas också, i många fall, kvantitativa bedömningar av vilka effekter styrmedlen har haft på energianvändningen – det vill säga i vilken utsträckning åtgärder som genomförts faktiskt leder till en minskad energianvändning. Det gäller särskilt effekter av de infor-mativa styrmedlen. Bristen förklaras delvis av att många styrmedel på området är relativt nya samt av metodologiska utmaningar och brist på data.

Styrmedlen som huvudsakligen syftar till ökad information och kunskapsspridning och de som huvudsakligen syftar till att bidra till teknikutveckling är också relativt många på området.

Det kan vara en fördel eftersom de mindre aktörerna är en hetero-gen grupp med olika förutsättningar och att det därmed kan behövas differentierade styrmedel. En nackdel är samtidigt att risken för överlapp mellan styrmedlen blir större ju fler de är.

De informativa styrmedlen förefaller, generellt sett, vara utfor-made så att de mindre aktörerna behöver genomföra en viss upp-sökande aktivitet för att ta del av dem. Det är därför inte självklart att informationen finns där (med mycket låg sökinsats) när den som bäst behövs, sett ur den mindre aktörens perspektiv.

Kvantitativa analyser är mer vanliga när det gäller effekter av energiskatter och av olika typer av energieffektiviseringskrav på pro-dukter. Beräkningar på det sistnämnda området indikerar att

gemen-samma EU-krav, inklusive successivt skärpta koldioxidkrav på for-don, kan ha en betydande effekt på energianvändningen hos mindre aktörer. Även energiskatterna har visats vara av betydelse, särskilt i samband med hushållens övergång från oljepannor till andra upp-värmningslösningar.

Energiutgifterna utgör dock i genomsnitt en relativt liten del av hushållens budget. Andelen har sjunkit jämfört med 00-talet. Energi-skatternas styrande effekt har därmed också minskat i betydelse för mindre aktörer.

Det finns ett stort antal förslag till hur styrmedlen för ökad efter-frågeflexibilitet skulle kunna förbättras med en tidtabell som sträcker sig ända till 2025. Förslagen, som i mycket handlar om att åstad-komma en mer ändamålsenlig utformning av nättariffer och en tätare mätning och avräkning av elförbrukningen hos hushåll, har utvecklats av Energimarknadsinspektionen, Forum för smarta elnät och andra aktörer på området. Utredningen har inte analyserat dessa djupare men konstaterar att Energimarknadsinspektionen lyfter fram både ett behov att se över energiskattesystemet och att förbättra effektiviteten i just de informativa insatserna.

Genomgången av styrmedlen som ger incitament för småskalig elproduktion pekar på att dessa utvecklats primärt utifrån andra syften än den samhällsekonomiska principen att styra kostnadseffektivt mot (befintliga) uppsatta mål på kortare sikt. Två av huvudsyftena är i stället att stärka incitamenten för den långsiktiga energiomställ-ningen, och ambitionen att stödja en mer omfattande hemmamark-nad för en teknik som växer mycket snabbt globalt.

När styrmedlen inom solelområdet granskats utifrån principen att styra kostnadseffektivt mot uppsatta mål har kritik riktats mot otydliga syften och en ineffektiv styrning.

Genomgången visar även att den mindre aktören (och de aktörer som söker aktivera de mindre aktörerna) finner det svårt att infor-mera sig om förutsättningarna för en solelinvestering på grund av att det finns många styrmedel, regler och instanser. Effekten av styr-medlen riskeras att hämmas av dessa svårigheter, samtidigt som trans-aktionskostnaderna blir höga för de åtgärder som ändå genomförs.

Den mindre aktörens hinder för att investera i solel- eller lagertek-nik har alltså många gånger, vid sidan av ekonomiska faktorer, sin orsak i informationsunderskott. Energimyndighetens uppdrag att

upprätta en informationsplattform synes i det ljuset vara ett väl-kommet tillskott.

Styrmedelsmixen inom solel- och lagerområdet adresserar även olika mål och marknadsmisslyckanden på ett sådant sätt att det potentiellt kan leda till ineffektiv styrning.

Vad gäller energilager saknas också närmare reglering i t.ex. ellagen, då det är en så pass ny företeelse.

Genomgången av styrmedlen som styr mot en ökad elektrifiering av bilparken visar att flera av styrmedlen är relativt nya eller nyligen har förändrats varför de ännu inte har kunnat utvärderats (ex post).

Styrmedelsmixen är utformad för att överkomma ett antal sam-tidiga marknadsmisslyckanden och barriärer och för att styra mot nationella klimatmål.

Styrmedlen för ytterligare infrastrukturåtgärder (laddplatser) är huvudsakligen utformade som bidrag med tillhörande informations-insatser. Ur de mindre aktörernas perspektiv är det sistnämnda sär-skilt viktigt. Incitamenten för effektivisering av elanvändning och ökad efterfrågeflexibilitet är även viktiga för att bereda väg för en snabb elektrifiering av transportsektorn.

7 Om kvotpliktssystem