Hinder för effektiv användning av energi och effekt

Energieffektivisering kan ske på många olika sätt och kräver olika åtgärder för att den fulla så kallade ingenjörspotentialen – det vill säga den tekniskt möjliga förbättringen av energiprestanda – ska kunna nås. Det handlar om åtgärder både hos användaren och på systemnivå, samt om små inkrementella förändringar och större tek-nikskiften. Det handlar också om förändrade beteenden. Hur vi som användare väljer att agera i olika situationer har en stor betydelse för den totala energiförbrukningen.

En äldre villa kan till exempel bli mer energieffektiv genom att användaren investerar i nya fönster med högre energiprestanda, tilläggsisolerar väggar och tak, ersätter gamla glödlampor med modern LED-belysning eller installerar ny smart teknik som gör det möjligt att på ett bättre sätt övervaka och styra energianvändningen. På systemnivån kan styrmedel som skärpta byggnormer, krav på pro-dukters energiprestanda och utbyggnad av effektiva lösningar för uppvärmning i stor skala (exempelvis fjärrvärme) ha stor betydelse.

För att den tekniska potentialen ska förverkligas krävs dock att den som bor i huset använder dessa lösningar som det är tänkt, samt i övrigt fattar medvetna beslut om sin energianvändning.

Ett transportbehov kan på liknande sätt lösas mer energieffek-tivt genom finjusteringar av den etablerade transportlösningen eller ett förändrat beteende, samt genom mer omfattande åtgärder på systemnivå. En bil kan utrustas med lågfriktionsdäck, köras snålare eller ersättas av kollektivtrafik eller cykel.

Sett utifrån den mindre aktörens perspektiv innebär detta att hindren för energieffektivisering är många och skiftande. Regleringar, som exempelvis byggnormer och bygglov, upplevs av många som krångliga, otydliga och godtyckliga, vilket minskar aktiviteten i syn-nerhet bland de mindre aktörerna. Stora skillnader finns också mellan olika aktörsgrupper. Var och hur man bor sätter tydliga gränser för vilka energieffektiviseringsåtgärder som är tillgängliga, samt vad de kommer att kosta. En privatperson som bor i en äldre villa på lands-bygden har helt andra förutsättningar än den som bor i lägenhet i en tätort, både vad gäller energianvändning i bostaden och i de trans-portlösningar som står till buds. En bostadsrättförening som vill energieffektivisera sina fastigheter möter en specifik uppsättning hinder, ofta kopplade till organisation och beslutsfattande. Mindre företag har olika utmaningar beroende på storlek, verksamhet och ort. För att möjliggöra en övergripande bedömning av olika hinders betydelse presenteras nedan generella hinder som mindre aktörer möter samt några exempel på hinder i specifika situationer.

5.1.1 Olika situationer ger olika hinder

Sveriges alla bostäder och fastigheter utgör en stor potential för energieffektivisering.² För att utnyttja denna potential krävs att både fastighetsägare och användare fattar beslut om investeringar och bete-enden som skiljer sig från status quo. I många fall har dock använ-daren av en bostad eller lokal inte full rådighet över sin energi-användning. En mindre hyresgäst, privatperson såväl som företag, tvingas acceptera de val som fastighetsägaren eller byggherren har gjort gällande uppvärmning, isolering, belysning med mera och har

2 Se exempelvis SOU 2017:99, för en utförlig diskussion om denna potential.

svaga incitament att agera på ett energieffektivt sätt. Utfallet beror därför i hög utsträckning på att fastighetsägare investerar i energi-effektiva lösningar, vilket inte alltid är fallet.

Ett specifikt hinder som bottnar i denna situation är delade incita-ment, vilket uppstår när slutanvändaren inte är densamma som ägaren av en fastighet och därmed betalar för den löpande energianvänd-ningen utan att ansvara för de investeringar som påverkar den. I de fall energikostnaden ingår i hyran saknar användaren incitament att bete sig energieffektivt och om energikostnaden inte ingår i hyran saknar fastighetsägaren incitament att investera i mer energieffek-tiva lösningar.

I båda dessa fall saknas ett tydligt incitament att på olika sätt förbättra energieffektiviteten. Internationella studier uppskattar att andelen byggnader som påverkas av delade incitament varierar mellan 30 procent för bostäder och 90 procent för kontorslokaler.

Beräkningar av den orealiserade effektiviseringspotentialen till följd av detta har uppskattats till uppemot 25 procent i vissa fall. I Sverige är dock troligen siffran lägre, möjligen i spannet 5 till 15 procent. ³ Det bör understrykas att osäkerheten i dessa beräkningar är stor och att talen bör ses som indikativa snarare än exakta.

Bristande kunskap och tillgång till information är också ett be-tydande hinder för många mindre aktörer. För att en investering eller annan energieffektiviseringsåtgärd ska komma till stånd behöver användaren bland annat känna till att det finns ett bättre alternativ än det hen i dag använder, hur detta alternativ bör implementeras och vilka förbättringar som kan uppnås samt hur den nya lösningar ska skötas och vilka beteendeförändringar som kan komma att bli nödvändiga. Denna information är i många fall otillgänglig och svår att förstå utan specialkunskaper, vilket kan avskräcka många mindre aktörer från att genomföra lönsamma investeringar.

Det är i regel nödvändigt för en husägare eller ett mindre före-tag att ta hjälp av en professionell installatör, vilket dels medför en sökkostnad och dels en osäkerhet kring teknisk livslängd, garantier och ansvar över tid. Dessa transaktionskostnader har lyfts fram i tidi-gare studier⁴ som ett av de största hindren för energieffektivisering i bebyggelsen. Dessutom har installatören i regel ett

3 Se Boverket (2013).

4 Sweco (2014b).

övertag gentemot kunden/användaren och den senare kan därmed ha svårt att avgöra om den lösning som installatören föreslår fak-tiskt är den mest lämpliga. Detta kallas i den ekonomiska littera-turen för asymmetrisk information och har även det pekats ut som ett viktigt hinder för att realisera energieffektiviseringspotentialen i bebyggelsen.

Slutligen finns olika beteendebaserade hinder som gör att indi-vider inte alltid agerar (ekonomiskt) rationellt ens om denne har kunskap, information och rådighet. Det kan exempelvis handla om att det är svårt att kontinuerligt motiveras att agera i enlighet med de val man gjort, vilket ofta är nödvändigt för att nå den tekniska potentialen av en energieffektiviseringsåtgärd. Den upplevda nyttan av att göra ”rätt” är i beslutsögonblicket lägre än den upplevda kost-naden/uppoffringen. Det kan också handla om att värdet av många energieffektiviseringsåtgärder fördelas ut över lång tid medan in-vesteringskostnaden syns direkt. Studier i beteendeekonomi har visat att detta regelmässigt hämmar investeringsbeslut även när den totala nyttan av en åtgärd är betydligt större än kostnaden.

Tabell 5.2 sammanfattar några av de hinder som återkommer i litteraturen kring energieffektivisering, samt sådana som identifie-rats i intervjuer med olika aktörer på energimarknaderna inom ramen för denna utredning.

Tabell 5.2 Ett urval av hinder för energieffektivisering Ekonomiska och finansiella hinder

Vad Förklaring

Låga energipriser Energi utgör i dag ofta en liten del av den totala kostnaden för ett hushåll, en fastighet eller ett mindre företag. EE är därför inte en prioriterad fråga för de flesta.

Osäkerhet kring energiprisernas utvecklig

Energipriserna är svåra att förutspå och därför är det svårt att göra korrekta kalkyler för investeringar i EE-åtgärder. Detta begränsar

investeringsviljan hos både användare och externa finansiärer som banker.

Bristande kunskap om ekonomiska vinster med EE.

Många aktörer saknar den tekniska expertisen att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av en EE-investering.

Konkurrens om

kapital Investeringar i energieffektiviserande åtgärder konkurrerar ofta om samma medel som andra möjliga investeringar och kostnader.

Legala och administrativa hinder

Vad Förklaring

Utformning av byggregler

Med nuvarande utformning där köpt energi är i fokus styr BBR mot utbyggnad av el- och värmeproduktion i byggnader snarare än reell energieffektivisering.

Energideklarationen I praktiken innehåller flertalet energideklarationer för byggnader få eller inga åtgärder och incitamenten förbättra energiprestandan i byggnader är därför svaga.

Myndigheternas information

Information om fördelar med EE samt vilka stöd som finns att tillgå för mindre aktörer når ofta inte ut till målgruppen vid rätt tillfälle. Detta leder till underutnyttjande och lägre aktivitet.

Beteendebaserade hinder

Vad Förklaring

Standardalternativ

och riskaversion De flesta individer har en tendens att välja kända alternativ/standard-alternativ, vilket gör det svårare för nya lösningar som kan spara energi att få spridning. En ny teknisk lösning tenderar att väljas bort om den uppfattas medföra även en obetydligt högre risk än standardalternativet, trots andra fördelar som rent objektivt kompenserar för den ökade risken.

Bristande kunskap I många fall saknas den kunskap som krävs för att fatta ett investerings-beslut. Även inhämtningen av tillräcklig kunskap kan upplevas som ett hinder för mindre aktörer

Kostnad i dag, nytta

fördelad över lång tid En EE-investering kräver ofta en utgift i dag men ger i regel en liten årlig avkastning över lång tid. Även om nettot är positivt uppfattar många individer detta som ett betydande hinder och avstår från investeringen.

Selektiv perception Människor tenderar att lyssna till information som bekräftar deras världs-bild och kan därför ha svårt att acceptera fördelar med nya EE-lösningar om det går emot deras etablerade uppfattning.

Källa: Egen bearbetning av akademisk litteratur, tidigare utredningar och inspel till utredningen via intervjuer och workshop.

Hur stora dessa hinder är och vilka av dessa hinder som är viktigast att undanröja beror i hög grad på omständigheterna i varje specifikt fall. Olika aktörer möter olika typer av hinder och gör dessutom olika subjektiva bedömningar av samma hinder. Det är dock inte statens roll att i alla lägen undanröja hinder. Hinder som återkommer i tidigare litteratur, samt även i diskussioner med relevanta aktörer, har i huvudsak att göra med;

a) bristande information,

b) bristande intresse och incitament, samt

c) regelverk som upplevs som krångliga eller motsägelsefulla.

Här har staten en roll i att se till att den information som de egna myndigheterna förmedlar är relevant och tillgänglig, att de incita-ment som aktörerna möter reflekterar sanna kostnader för olika alter-nativ (inklusive externa effekter – detta förklaras i kapitel 6) samt att regelverk inte utgör ett onödigt hinder genom att till exempel vara otydliga eller motsägelsefulla.

5.2 Hinder för småskalig elproduktion