Etiska aspekter och validitet

Inom kvanitativ forskning är det lättare att tala om validitet och reliabiitet när man skall bedöma kvaliteten på studien. Däremot finns det inom kvalitativ forskning många olika sätt att föräkra sig om studiens tillförlitlighet. Jag tar i följande avsnitt fram frågor om etiska aspekter, validitet och min egen roll som forskare, kollega och lärare.

31

Studiens etiska aspekter

Etisk och moralisk hänsyn är fundamental inom all forskning och precis som i lärarens arbete krävs det i forskarens uppgift både planering och praktisk visdom i stunden. Det finns behov för etisk omsorg eftersom intervjupersonerna frivilligt och oavlönat delar med sig personliga aspekter av sin tillvaro och dessa tolkas. Samtalen i intervjuerna kan påverka båda parterna och den kunskap som produceras kan påverka de som läser studien. En intervju kan vara lärorik för både intervjuaren och den som blir intervjuad. Om intervjuaren är lyhörd och handlar etiskt kan det uppstå nya insikter och en positiv upplevelse för båda parter. (Kvale &

Brinkman, 2014)

För dem som deltar i studien är det centralt med informerat samtycke och rätt till anonymitet och integritet. Jag har informerat mina intervjupersoner om syftet med undersökningen, hur den är upplagd, att de har rätt att avbryta när som helst samt om det eventuellt finns några risker eller fördelar med att delta. Lärarnas identitet och även skolornas anonymitet har skyddats under hela forskningsprocessen, detta är speciellt viktigt eftersom samtalen innehöll personliga och svåra saker. Jag har förvarat ljudfilerna och transkriberingarna i en

lösenordsskyddad dator och alla intervjupersoner är anonymiserade Etiskt hänsyn kan ofta reducera andra kvaliteter i en studie och jag har ändrat lite på vissa berättelser och medvetet presenterat mycket knapphändig bakgrundsinformation om mina lärare, trots att det kunde ha förbättrat förståelsen för ämnet.

Kvale och Brinkman menar vidare att forskaren också är skyldig att överväga

konsekvenserna för den större grupp som lärarna representerar (2014, s. 110), i detta fall waldorfpedagoger. Enligt min bedömning finns det inte någon risk för negativa konsekvenser, varken för de individuella lärarna eller för waldorfpedagogiken i allmänhet.

Studiens validitet

När det gäller kvalitativa studier handlar validitet och reliabilitet om trovärdighet och

pålitlighet. Man måste kunna visa att man har samlat in och analyserat data på ett systematiskt och sanningsenligt sätt. Man måste också visa att valet av teoretiskt perspektiv och begrepp är relevanta för studiens syfte och att frågeställningar har diskuterats och besvarats.

Enligt Kvale och Brinkman (2014) kan studiens giltighet eller validitet kan delas in i tre kategorier: hantverksvaliditet, kommunikativ validitet och pragmatisk validitet. ”Valideringen

32 vilar på forskarens hantverksskicklighet under en undersökning, på att han ständigt

kontrollerar, ifrågasätter och teoretiskt tolkar resultaten.” (Kvale & Brinkman, 2014, s. 298) Hantverksvaliditet handlar om huruvida man har gått metodiskt till väga med datainsamling och analys, hur man har argumenterat för metodologin och hur man teoretiskt har kunnat belysa sina resultat. Kommunikativ validitet handlar om att man klart och överskådligt kan kommunicera alla dessa skeden, förförståelse, datainsamling, urval och analys. Det skall vidare finnas en röd tråd, koherens samt en inre logik och harmoni mellan forskningsfrågor, datainsamling, analysteknik och presentationen av resultaten. Nya kunskaper skall inte bara speglas mot forskningsfältet och pragmatisk validitet berör därför frågan om resultatet är användbart och om man kan ha någon nytta av det.

Utöver de tidigare nämnda kategorierna kan man tala om en heuristisk validitet. En forskning sägs vara heuristiskt betydande om den väcker nyfikenhet hos läsaren och inspirerar till nya upptäckter. Den heuristiska validiteten tar fram det unika och speciella i datat i studien som kan bidra till kunskapstillskott. (Bloomberg & Volpe, 2019) Jag motiverar min eklektiska teoretiska referensram utifrån bristen på empirisk forskning om relationellt arbete i waldorfskolan. Jag har strävat till att utveckla studiens inre logik succesivt genom mitt abduktiva arbetssätt. Tematisk analys möjliggör en riklig beskrivning av ett mera okänt fenomen och resultaten kan få bättre transferablitet eller överförbarnet i andra sammanhang.

(Bloomberg & Volpe, 2019, s. 110)

Det finns risker gällande trovärdigheten i intervjuer och fokusgruppstudier. Deltagarna vågar kanske inte säga vad de tänker om ett känsligt ämne. Man kan vara rädd för att framstå som en sämre person om man delar med sig av sina misslyckanden. Intervjupersonen kan också mer eller mindre medvetet berätta sådant hon tror att forskaren vill höra och i gruppen kan det uppstå grupptryck. (Kvale, 2014). I mina intervjuer fanns det en viss professionell distans i samtalen, på gott och ont. Ingen lärare nämner namn på barn trots att jag har sagt att jag anonymiserar allt som behövs, de är vana att hålla sin tystnadsplikt. Jag har medvetet utelämnat bakgrundsinformation om mina informanter eftersom det är små kretsar inom waldorfpedagogik. Jag har också varit noga med att anonymisera deras berättelser Ett hot mot validiteten i ett gruppsamtal är att samtalet äger rum på en plats som känns främmande. Fokusgruppen i denna studie träffades i en skola i ett hemtrevligt lärarrum, en

33 lördag då huset var tomt. Jag bjöd på lite mat och kaffe och stämningen var avslappnad och positiv. Då uppstod fina samtal och studien fick en ny vändning.

När jag transkriberade materialet var jag noga med att skriva ner ordagrant med kommentarer, skratt, pauser mm. I kvalitativ analys är man intresserad av språket, orden som de sägs

autentiskt, in vivo och även pauser, tvekan och upprepning kan vara viktiga att teckna ner.

Det kan vara intressant att studera vad som lämnas bort och vad som är accepterat att tala om gällande forskningsfrågan. Detta kan i sig vara ett av forskningsresultaten. (Wibeck, 2010, s.

144) När jag lyssnade på mina intervjuer efteråt märkte jag att det hänt att jag har varit för snabb att gå vidare och två gånger avbröt jag till och med den andras mening. Jag hade dock sinnesnärvaro att ställa en ny fråga så att personen kunde fortsätta där hon blivit. Jag blev under intervjuernas gång bättre på att ge rum och låta tystnad råda.

Trots att man strävar efter en positiv stämning och professionell distans under intervjuerna är det ett faktum att intervjuaren har ett tolkningsmonopol. Jag har visat mina resultat för alla fyra informanter och gett dem möjlighet att kommentera mina tolkningar. De har godkänt mitt sätt att citera och tolka deras utsagor och de sade att det var en intressant upplevelse att se sina tankar i skrift.

Min roll som forskare, kollega och lärare

Eftersom jag själv är klasslärare i waldorfskolan är det extra viktigt med förmåga till reflxivitet, att jag klargör min förförståelse, både för mig själv och för läsaren. När man strävar efter en riklig beskrivning i sitt material, så kallad thick description, utgår tolkningarna från forskarens uppfattning om sin omgivning. (Bloomberg & Volpe, 2019, s. 110) Det beror på författarens iakttagelseförmåga och perspektiv vad som antecknas och det är klart att texten får en personlig prägel. Genom att öppet redogöra för sin förförståelse och sin roll blir

utgångspunkten för tolkningen mera transparent. Forskaren skall också reflektera över sina egna resultat och målet är att göra forskningen tillgänglig för kritisk granskning. (Bloomberg

& Volpe, 2019)

För mig är pedagogisk kärlek är en viktig sak och jag har medvetet valt en viss typ av lärare för att dokumentera deras sätt att arbeta. Jag tänket att min egen bakgrund som klasslärare gör det lättare för mig att lyssna på lärarnas reflektioner, läsa mellan raderna och verbalisera implicita eller tysta yrkeskunskaper. Jag har ändå strävat till att hålla tillbaka min egen förförståelse och kunskap om ämnet för att närma mig materialet med ett öppet sinne, och ge

34 rum för tvivel och oväntade resultat. Som waldorfpedagog hade jag lätt att få tillgång till intervjupersoner och det fanns ett samförstånd om studiens ämne. I intervjusituationen blev det en balansgång mellan att vara forskare, kollega och medmänniska. När parterna i en intervju känner varandra finns det risk att man utelämnar information eftersom den anses given och självklar och så skedde det delvis. Det fanns ändå många fördelar med att de kände till mig. Jag upplevde att lärarna ganska öppet kunde berätta om sina tvivel och

misslyckanden. Det fanns en viss försiktighet att tala om meditation eller andligt arbete, både hos mig som intervjuare och hos lärarna. Detta beror antagligen på det känns främmande att diskutera andliga och esoteriska frågor i ett mera offentligt forum.

När jag ser bakåt på min process ser jag en strävan hos både mig som forskare och hos lärarna som intervjuades att vara professionell och därmed lite för distanserad. Kanske mina frågor var lite seriösa och då även svaren. I mitt material finns inte så mycket av gemenskapen, glädjen, skojandet och äventyren som jag vet att finns i dessa lärares klasser. Det glimtar fram i mina intervjuer men jag önskar att jag hade ställt en fråga om riktiga ”feelgood-stunder”.

Det är visserligen svårt att tala om utmanande situationer men det är kanske ännu svårare att verbalisera värmen, kärleken, begeistringen och glädjen att få leva med dessa små

personligheter i klass ett.

35