Lärarens arbete med sig själv och kollegernas stöd

Pedagogik är medveten och omedveten påverkan på barnet. Vissa saker är planerade och avsiktliga medan andra är ogenomtänkta och subtila. Lärarens inflytande på barnet kan ha

62 avgörande konsekvenser som visar sig långt senare i vuxenlivet. Det vet lärarna som jag har intervjuat, det är ett stort ansvar och de gör sitt bästa att ta det på allvar. Omsorgsetiken och den pedagogiska kärleken kan inte utvecklas om lärarna inte har ett medvetet förhållningssätt gentemot sin egen yrkesroll. Att ha ett omsorgsetiskt förhållningssätt i sin lärarroll är enligt Noddings något som kan tränas fram och utvecklas. (Noddings, 2014)

Enligt Call to Care-teorin som presenterades i kapitel 2.1 förutsätter en kärleksfull pedagogik att läraren kan unna sig omsorg av andra samt att läraren utövar självomsorg. Nadja berättar till exempel att hon inte ser på TV under arbetsveckan, eftersom hon mår bättre så och har en större skärpa efter god nattsömn. Självomsorg kan vara vanliga saker som att sköta om sin hälsa eller att ha en hobby som ger motvikt till arbetet. Man kan också mera medvetet öva sina relationella färdigheter, som till exempel närvaro och tacksamhet. (Avola & Pentikäinen, 2019) Ett tacksamt sinne är en inre attityd som genomsyrar hela personligheten, också när ingen ser. En lärare kan också vara en god förebild för tacksamhet genom sitt medvetna beteende i klassen. Nadja talar mycket om tacksamhetens betydelse, hon är tacksam över att föräldrarna har anförtrott sina barn till henne och hon är tacksam för sin uppgift som lärare.

När vi visar tacksamhet mot andra uppstår ömsesidiga fördelar både för givaren och

mottagaren, båda upplever en bättre relation. (Bono, Krakauer, & Froh, 2015) Dessutom är det så att mottagaren har en benägenhet att ge det vidare till andra och så sprids tacksamheten.

Deltagarna i Howells forskning noterade inte endast förbättringar i elev-lärarelationerna utan också en bättre stämning bland kollegerna. De vuxna blev bättre på att uppmuntra varandra, de tackade varandra, samarbetade och stödde varandra. (Howells, 2014) Jag får en liknande känsla när lärarna under fokusgruppsamtalet berättar hur det är tacksamma över att ha ett trevligt kollegium som arbetsgemenskap.

Tillbakablick

Von Wright(2002) lyfter fram betydelsen av att läraren kontinuerligt reflekterar kring eleven, vem hon är och vem hon kunde vara. Lärarna i min studie berättar alla att de tänker på barnen efter skoldagen. De har olika tekniker som de använder för att tänka på eleverna, dagen som gått och den kommande dagen. De ser tillbaka på sin dag ochom det blivit en svår situation begrundar de sin egen andel i det skedda. De är måna om att korrigera följande dag om det blivit fel nån gång. De gör detta mer eller mindre systematiskt men det verkar vara en viktig

63 del av deras sätt att arbeta. Vi går inte in på detaljer om hur de gör, men jag kan tolka mellan raderna att de använder tid för reflekterande, både medan de gör hushållsarbete men också under specifika stunder vigda för kontemplation. (Zajonc, 2009)

Pedagogiska misslyckanden handlar sällan om didaktik eller läroplansmål, utan det man grubblar på handlar om de personliga relationella och etiska aspekterna av lärararbetet. Det bekräftar mina lärare. Både Rakel och Nadja berättar om fall där barn kan ta fram oväntade och otrevliga sidor i dem, de vet vad eleven behöver men har svårt att få till det. Genom en viljeansträngning har de ändå förmågan att transformera det till en process av självförståelse och utveckling. (van Manen, 2012) Jag tolkar också in en viss mängd av sund

själv-medkänsla i deras reflektioner (Neff, 2003), båda två vet att det är värdefullt och tillräckligt om man strävar till kärlek, trots att man alltid inte lyckas så väl.

Det är jag som måste ändra mig

Möjligheten till reflexivitet och inre dialog är viktig, och det är den som bär oss in i

framtiden. Sælebakke (2018) tar in dessa tankar på en praktiskt nivå och hon betonar att den vuxna måste börja med sig själv för att kunna hjälpa eleverna med det relationella. Det är utmanande att förändra sitt handlande och sin identitet som vuxen. Man måste övervinna fördomar, vanor, defenser och rädsla för förändring och mycket av detta är omedvetna förhållningssätt. (Illeris 2004)

Ett relationellt perspektiv förutsätter att man känner in sig i elevens situation och avstår från förutfattade meningar och omdömen, att man lyssnar till vem eleven är och vem hon kunde vara. För att kunna ana sig till vad som är bra för någon annan behövs det möten som är kreativa och öppna för något nytt (von Wright, 2002) Nadjas berättelse om att gå på lina och se varifrån det blåser är ett exempel på hur man som lärare kan vara öppen och överraska sig själv genom sina handlingar. speciellt i en stödjande kultur med plats för det nya och

oväntade. Nadja anser vidare att utmaningar är en möjlighet till utveckling, man skall inte ”ta det som något obekvämt som kommer i min väg som lärare” Rakel tycker till och med att lite

”strul” är välkommet ibland, eftersom det kan fördjupa relationen till ett barn.

Ur Nadjas berättelse om att hon inte vill svika barnen när de kommer till skolan fulla av iver och vilja att lära sig nytt, kan man tolka att det för henne finns en tjänande dimension i hennes lärarkall. Hon ställer sig till förfogande för eleven och vill finnas till hands med omtanke och lyssnande. (Frelin, 2012) Karin vill verkligen förstå barnen och hjälpa dem hitta sin egen väg,

64 Rakel tar på sig sin ”pedagogkappa” och funderar hur kunde göra något bättre följande dag och Arvid har ett genuint intresse av att lyssna på barnen, både på det som sägs och det som kan anas mellan raderna. Med dessa förhållningssätt tolkar jag att det finns goda

förutsättningar för att det kan uppstå en naturlig auktoritet som bygger på respekt, tillgivenhet och kärlek. (Määttä & Uusiautti, 2012: von Wright, 2009b)

Den hjärtevärme som lever mellan oss – det är luften som eleverna andas

Lärarna i denna studie upplever att arbetsgemenskapen och stämningen i kollegiet är en mycket viktig del av deras arbetsvälmående, oftast som en positiv kraft men tyvärr ibland som en betungande faktor. (Soini, Pyhältö, & Pietarinen, 2010) Lärarna talar varmt om

gemenskapen i kollegiet och i waldorfskolan kan man anta att det finns existentiella frågor som förenar lärarna genom studier i Steiners människosyn. I waldorfskolan har man också en tradition att lärarna träffas varje torsdag för kollegialt samarbete. Det kan innehålla

konstnärligt och pedagogiskt arbete som är tänkt att vara näring för läraren så att hon får krafter till sitt arbete. (Lindkvist Knærkegaard & Blomstrøm, 2015) En kreativ och stödjande kultur ger plats för läraren att experimentera och improvisera men gemenskapen finns också där för att stödja och trösta om det är jobbigt.

Det är viktigt att lärare kultiverar sina kollegiala relationer, genom att se det goda och uppskatta den andras strävan. Man kan lära sig att känna pedagogisk kärlek även för sina kolleger. (Wiechert, 2015) Mina lärare berättar med värme hur kollegerna bär och stöder läraren som har första klassen, man för ut kaffe och hjälper till om det behövs. Lärarna

uttrycker också stor tacksamhet till kollegerna i förskolan. De ser hur de nya förstaklassisterna kommer till skolan med erfarenheter av värme, tillit och vördnad och en modell för ett

respektfullt och omtänksamt sätt.

Den mening som berörde mig mest under intervjuerna var: ”Den hjärtevärme som finns mellan oss kolleger, det som lever mellan oss – det är luften som eleverna andas” (Rakel) Det stöder Noddings tanke om att skolans varma gemenskap är mycket viktig. Enligt den positiva pedagogiken, är det bra att involvera hela skolan, föräldrarna och det omkringliggande

samhället för att uppnå mänsklig blomstring där en människa blir den optimala versionen av sig själv. (Aford, 2017) Mina lärare berättar hur viktigt det är att ha stor gemensamma återkommande fester i skolan där föräldrarna kan känna sig delaktiga i gemenskapen. Många lärare har också konstnärlig verksamhet under föräldramötena som ett sätt att skapa

65 gemenskap. Leskisenojas deltagande aktionsforskning med positiv pedagogik blev en

framgång inte bara för för eleverna och klassens gemenskap utan projektet gagnade även en större gemenskap med barnens familjer och det omkringliggande samhället. (Leskisenoja &

Uusiautti, 2017)

Enligt Biesta (2014) kan teorins roll i forskning vara att förklara eller ta fram det okända. Jag valde att använda teorin om transformativt lärande som begreppsmässigt ramverk eftersom jag upptäckte att mina intervjupersoner verkligen arbetar på detta sätt. De reflekterar över sig själva, sin bristfällighet och sina förutfattade meningar och det som var påfallande var att detta arbete pågår kontinuerligt, trots att de är äldre erfarna lärare. Man kan jämföra detta med Tjärnstigs (2020) slutsats om att det finns ett pedagogiskt förhållningssätt och ett didaktiskt handlade som har uppstått via karaktärsdaning och genom traditionsöverföring inom waldorfpedagogiken.

Sammanfattning

I detta kapitel har jag speglat mitt empiriska material mot den teoretiska referensramen med omsorgsetik, relationell pedagogik, pedagogisk kärlek och positiv pedagogik. I nästa kapitel diskuteras hur studien har svarat på forskningsfrågorna och vad det finns för förslag till vidare diskussion och forskning.

66