1. Introduktion och presentation
“In education there must be an element of healing”
Rudolf Steiner 1923 1
I denna uppsats studerar jag det etiskt-moraliska omsorgsperspektivet i läraruppdraget och hur det tar sig uttryck i praktiken. I det pedagogiska uppdraget i stort ingår att utveckla elevernas kunskaper, färdigheter och attityder men allt mera sätter man fokus på att det i lärarens uppdrag finns en viktig dimension av med- och mellanmänsklighet. (Biesta,2014;
2020) Jag utgår från att läraren i tillägg till att undervisa och handleda även skall vara en närvarande medmänniska och ha en personlig relation till alla elever. Därför vill jag fokusera på pedagogisk kärlek och kärleksfull pedagogik som en del av lärarens relationella arbete.
Waldorfskolan och Rudolf Steiners bildningsideal följer den klassiska Bildung-traditionen med en klar allmänmänsklig strävan att betona människans mångsidiga och andliga utveckling. Jan-Erik Mansikka och Jarno Paalasmaa (2018) har undersökt waldorfskolans bildningsbegrepp och argumenterar för att det är bredare än den allmänna skoldiskursens motsvarande begrepp. Men de anser också att det behövs empirisk forskning kring huruvida man i praktiken lever upp till sina ideal och målsättningar. Denna uppsats har som avsikt att bidra med empiriska perspektiv på hur waldorfpedagoger gör i sin vardag och hur de
reflekterar kring sitt arbete.
Min utgångspunkt ligger i den waldorfpedagogiska praktiken. Då man jämför waldorfskolan med grundskolan i Finland är skillnaden antagligen störst under det första skolåret.
Waldorflärare säger vardagligt att man jobbar mycket med ”det sociala” i klass ett. Vad betyder det? Det finns ingen studie som specifikt beskriver denna praxis i klass ett. I sina föredrag beskriver Rudolf Steiner vikten av en kärleksfull relationen mellan barnet och läraren men han ger inga praktiska exempel. Steiner talar också om lärarens självfostran och han anser att pedagogik skall vara något balanserande och hälsobringande. Hur syns detta i waldorfpedagogernas arbete? Och kan dessa tankar finna stöd inom modern pedagogisk teori?
1 (Steiner, 1943, s. 9)
2 1.1 Syfte och bakgrund
I detta inledande avsnitt presenterar jag relationer och omsorg i skolan i ett större sammanhang av etik, välmående och salutogenes. Vidare formuleras studiens två forskningsfrågor.
1.1.1 Studiens syfte
Syftet med denna studie är dels att presentera pedagogisk teori om relationell pedagogik, pedagogisk kärlek och positiv pedagogik samt att undersöka vad lärare på första klassen en waldorfskola gör för att befrämja det relationella klimatet, hur de jobbar med eleverna och sig själva.
Utöver teorierna om omsorg, relationer och kärlek lyfter jag fram en något undanskymd aspekt av lärarens relationella kompetens, nämligen relationen till sig själv och utvecklandet av sig själv.(Sælebakke, 2018) Jag vill veta vad det finns för teori och forskning om konkreta sätt att göra detta på.
1.1.2 Bakgund och sammanhang
Föreliggande studie placerar relationell och kärleksfull pedagogik som en del av det salutogena paradigmet. Inom salutogenes fokuserar man på hur man kan befrämja hälsa, tillväxt och anpassning till livets umbäranden (Antonovsky, 1996). Enligt Becker, Gallagher och Whitaker (2017) är kvaliteten på lärarens relation till eleven en nyckelfaktor som
förutspår barnets senare sociala emotionella kompetens och framgång i skolämnena. Man använder begreppet koherenskänsla, eller känsla av sammanhang, för att beskriva i vilken utsträckning individen omfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull.
(Antonovsky, 1996) I studier av lågstadiebarn har man funnit att känsla av sammanhang under det första året i skolan har en signifikant skyddande betydelse och det är ett unikt och rätt så stabilt index på barnens framtida välmående och livskvalitet. (Joseph & Sagy, 2017) Det finns ett samband mellan lärarens omsorgsinriktade hållning och elevernas goda studieresultat men jag vill se det relationella som något mera än så. Det påverkar barnens emotionella välmående och kan fungera som ett förebyggande arbete med tanke på
människors mentala hälsa och välmående under hela livet. Många barn och ungdomar lider av
3 mental ohälsa och vården har inte tillräckligt med resurser att möta detta illamående. Jag ser att skolan är ett idealiskt ställe för att erbjuda omsorg och socioemotionell fostran till alla barn. Alla behöver omsorg, värme och omtanke och jag ser det som en viktig del av läraryrket och som en grundläggande del av att vara människa, så som Nel Noddings (2005) säger:
When we care, we accept the responsibility to work continuously on our own competence so that the recipient of our care is enhanced. There is nothing mushy about caring. It is the strong, resilient backbone of human life. (s. 174)
I förhållningsättet att utbildning skall främja välmående och mänsklig tillväxt finns det normativa inslag som leder oss in på frågor kring moral och etik. En pedagog, vare sig man vill det eller inte, är alltid en förebild för eleverna. Att vara omtänksam och taktfull handlar inte bara om vad vi gör utan också om vem vi är. Det finns alltid en etisk aspekt i detta (jfr van Manen, 2015). Utifrån denna vinkel är omsorgsetik en viktig utgångspunkt i arbetet.
Studien stöder sig på flera olika pedagogiska tänkare, till exempel Nel Noddings, Jonas Aspelin, Moira von Wright och Max van Manen, som ur olika synvinklar betonar relationens betydelse i pedagogiska sammanhang. Jag relaterar också till den långa traditionen att
använda begreppet pedagogisk kärlek som finns i Finland. Uno Cygnaeus, den allmänna folkskolans fader talar om vikten av kärlek för lärargärningen då han i sitt invigningstal till lärarseminariet i Nykarleby 1873 säger: ”Der denna kärlekens, sjelfuppoffringens, fridens, ödmjukhetens ande råder, der herrskar äfven endrägt ock frid, utan hvilka inga menskliga företag kunna hafva verklig framgång” (von Schantz, 1958).
Det finns således vackra etiskt-dialogfilosofiska ideal om god fostran men inte så mycket konkreta metoder för hur dessa ideal kan genomföras i skolan. Är det möjligt att idag hitta lärare som jobbar med kärleksfull pedagogik? Eftersom jag i denna studie är intresserad av vad lärarna gör i praktiken för att öka elevernas och sin egen relationella kompetens, har jag kommit in på teorier och forskning om välmående och mänsklig blomstring som har sin grund i salutogenes och positiv psykologi. Den positiva psykologin och pedagogiken har tillfört mycket evidensbaserad forskning och konkreta åtgärder för att förverkliga salutogenes i praktiken både på mikro och makronivå. (Joseph & Sagy 2017; Joseph, 2015) Även skolan och den pedagogik som utövas kan främja salutogenes och det har framförts att waldorfskolan har goda förutsättningar att ge barnen en hög nivå av känsla av sammanhang. (Glöckler, 2006;
Sobo, 2015) Min studie placerar sig i denna kontext.
4 1.2 Forskningsfrågorna och centrala begrepp
Mina forskningsfrågor utgår från ett empiriskt perspektiv som bygger på intervjuer med fyra lärare i Waldorfskolor i Finland. Frågorna är två till antalet och kan formuleras i följande form:
• Hur beskriver och upplever klasslärare relationellt arbete i klass ett?
• Hur upplever de kärleksfullhet som en del av sitt arbete?
I detta sammanhang redogör jag också för de centrala teoretiska begreppen i studien. Jag ger här en kort beskrivning som fördjupas i studiens teoretiska avsnitt.
Omsorgsetik. Det engelska ordet care betyder många saker: vård, omtanke, omsorg,
aktsamhet och som verb kan det betyda att bry sig om, att ta hand om, att bekymra sig samt att ansa (en trädgård). En engelsk synonym för care är lovingness. Därför översätter jag ofta caring med kärleksfull.
Relationell pedagogik är en vidareutveckling av omsorgsetiken som betonar den
mellanmänskliga relationen som grund för all utbildning. Den har sina rötter i Martin Bubers dialogfilosofi och har en framträdande roll i de Nordiska länderna.
Pedagogisk kärlek är ett förhållningssätt och en form av viljemässigt kärleksfullt handlande i en pedagogisk relation. Det finns som ett centralt begrepp i den finska folkskolan, både förr och idag.
Positiv pedagogikbygger på att se och stärka det goda i människan och på att proaktivt bygga upp resiliens inför livets utmaningar. Den baserar sig på forskning inom positiv psykologi och salutogenes, läran om hälsans ursprung.
Waldorfpedagogik är en pedagogisk impuls som utgår från Rudolf Steiners (1861-1925) tankar. Namnet waldorfpedagogik härrör sig från den första skolan i anslutning till Waldorf Astoria-fabriken i Stuttgart. I Finland använder man namnen steinerskola och
steinerpedagogik men jag väljer att denna studie använda det mera internationella namnet.
Närvaro. I detta arbete syftar närvaro på det som kallas dispositional mindfulness, det vill säga en inre förmåga att vara medvetet närvarande i stunden och förhålla sig icke-reaktivt och icke-dömande.
5 1.3 Avgränsning av forskningsområdet
Teoretiskt avgränsar jag området till relationell pedagogik, pedagogisk kärlek och inslag av positiv pedagogik. Jag väljer att tona ner lärarens kunskapsuppdrag och elevernas inlärning och fokuserar på den relationella delen av lärarens arbete samt i viss mån på klassen och skolan som en gemenskap.
Empiriskt avgränsar jag mina forskningsfrågor till en Waldorfpedagogisk kontext och mera specifikt till undervisningen av 6-7-åringar i första klass. Jag gör endast en kort introduktion om waldorfpedagogik i en relationell kontext.
Begreppen närvaro och medveten närvaro är centrala i studien men jag går inte in på olika tekniker som mindfullness och meditation.
1.4 Avhandlingens metod och uppbyggnad
Eftersom min studie handlar om klasslärares beskrivningar, upplevelser och reflektioner har jag gjort en kvalitativ studie och jag har valt att använda den pragmatiska kvalitativa ansatsen.
(Savin-Baden & Howell-Major, 2013). Jag har samlat in data genom att göra enskilda
semistrukturerade livsvärldsintervjuer (Kvale & Brinkman, 2014) samt en fokusgruppintervju (Wibeck, 2010). Jag har analyserat insamlat data genom att använda mig av en tematisk analys (Bloomberg & Volpe, 2019).
Min avhandling består av följande delar: Efter inledningen följer en litteraturöversikt (kapitel 2) där jag presenterar teori kring ämnena omsorgsetik, relationell pedagogik, pedagogisk kärlek, positiv pedagogik, lärarens arbete med sig själv. Jag avslutar kapitlet med ett kort avsnitt om waldorfpedagogik. I tredje kapitlet presenterar jag den metod jag har använt och hur jag har gått till väga med att välja informanter, samla data samt analysen av data. Min dubbla roll som klasslärare och forskare diskuteras också i metodkapitlet. I fjärde kapitlet presenteras de perspektiv som mina intervjupersoner kom med. I femte kapitlet tillägger jag en analys av det insamlade materialet i ljuset av de teorier som har presenterats tidigare. I sjätte kapitlet återkommer jag till forskningsfrågorna och där ingår även förslag till vidare forskning samt en avslutande reflektion kring undersökningens tematik.
6