Aford, Z. (2017). Positive Education, Developing Skills for School Life and Beyond. In White, M.A. (ed.) Future directions in well-being: Education, organizations and policy. Springer.
Alveson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Andersson, A. (2002). Begreppskartor- ett verktyg för bättre förståelse. Nämnaren 29 (2), 44-47.
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion Health Promotion International, 11(1), 11-18.
Armon, J. (1997). Teachers as moral educators: A study of caring in Waldorf and public school classrooms. (PhD). University of Denver.
Aspelin, J. (2016a). Om den pedagogiska relationens gränser-Relationskompetens i
gränslandet mellan närhet och distans. Nordisk tidskrift för allmän didaktik, 2(1), 3-13.
Aspelin, J. (2016b). Pedagogisk omsorg. I Bruce, B, & Riddersporre, B. (red.) Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Natur & Kultur. 49-63
Aspelin, J. (2020). Teaching as a way of bonding: a contribution to the relational theory of teaching. Educational Philosophy and Theory, 53(6), 588-596.
Aspelin, J. & Johansson, L. (2017). Relationell pedagogik – ingång till ett fält. Pedagogisk Forskning I Sverige, 22(3-4), 159-165.
Avola, P. & Pentikäinen, V. (2019). Kukoistava kasvatus–Positiivisen pedagogiikan ja laaja-alaisen hyvinvointiopetuksen käsikirja. Espoo: BEEHappy Publishing.
Becker, B., Gallagher, K. & Whitaker, R. (2017). Teachers' dispositional mindfulness and the quality of their relationships with children in Head Start classrooms. Journal of School Psychology, 65, 40-53.
73 Biesta, G. (2012). Giving teaching back to education: Responding to the disappearance of the
teacher. Phenomenology & Practice 6(2), 35-49.
Biesta, G. (2014). Cultivating humanity or educating the human? Two options for education in the knowledge age. Asia Pacific Education Review, 15(1), 13-19.
Biesta, G. (2020). Risking ourselves in education: qualification, socialization, and subjectification revisited. Educational Theory, 70(1), 89-104.
Bloomberg, L. D. & Volpe, M. (2019). Completing your qualitative dissertation: A roadmap from beginning to end. Sage Publications.
Bono, G., Krakauer, M. & Froh, J. (den 3 April 2015). The Power and Practice of Gratitude.
In Joseph, S. (ed.) Positive Psychology in Practice, 559-576.
Bredmar, A.-C. (2017). Emotionell närvaro i pedagogiskt arbete: En filosofisk analys med fokus på det mellanmänskliga mötets betydelse. Pedagogisk forskning i Sverige, 22(3-4), 255-275.
Caldarera, J. (2013). Through the Lives of the Teachers: How Waldorf Class Teachers Think about Morality, Waldorf Education, and the Arts in the 21 st Century (PhD). Davis:
University of California.
Carr, D. (2003). Making sense of education: An introduction to the philosophy and theory of education and teaching. London: Routledge.
Cole, S. (2011). Situating children in the discourse of spirituality. I Wayne, M.,Manyimo, E.
& Ritskes, E. Spirituality, Education & Society: An integrated Approach,Rotterdam:
Sense Publishers, 1-14.
Dahlin, B. (2017). Rudolf Steiner. The relevance of Waldorf Education. Springer.
Eriksson, K. & Lindström, U.Å. (1997). Abduction- a way to deeper understanding of the world of caring. Scandinavian journal of caring sciences, 11(4), 195-198.
Fredrickson, B. (2013). Love 2.0: Finding Happiness and Health in Moments of Connection.
New York: Plume.
74 Fredrickson, B., Boulton, A., Firestine, A. et al. (2017). Positive Emotion Correlates of
Meditation Practice: a Comparison of Mindfulness Meditation and Loving-Kindness Meditation. Mindfulness 8, 1623-1633.
Fredrickson. (2004). The broaden–and–build theory of positive emotions. Philosophical Transactions of the Royal Society of London. Series B: Biological Sciences, 359(1449), 1367-1377.
Frelin, A. (2010). Teachers' relational practices and professionality (PhD). Uppsala:
Institutionen för didaktik.
Frelin, A. (2012). Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola.
Stockholm: Liber.
Glöckler, M. (2006). Barndomen- hälsans källa: salutogenes som koncept för medicin och pedagogik. Levande kunskap.
Guest, G., Namey, E., Taylor, J., Eley , N., & McKenna , K. (2017). Comparing focus groups and individual interviews: findings from a randomized study. International Journal of Social Research Methodology,20:6, 693-708.
Hatt, B. (2005). Pedagogical love in the transactional curriculum. Journal of Curriculum Studies 37 (6), 671-688.
Hoveid, M. & Finne, A. (2014). ‘You Have to Give of Yourself’: Care and Love in Pedagogical Relations. Journal Of Philosophy Of Education, 48(2), 246-259.
Howells, K. (2014). An exploration of the role of gratitude in enhancing teacher–student relationships. Teaching and Teacher Education 42, 58-67.
Illeris, K. (2014). Transformative learning and identity. Journal of Transformative Education, 12(2), 148-163.
Irigaray, L. (1996). I love to you: Sketch of a possible felicity in history. Routledge.
Jasinski, I., & Lewis, T. (2016). Another Kind of Love in Education: Whatever Love.
Jasinski, I., & Lewis, T. E. Interchange, 47(4), 429-441.
Joseph, S. (2015). Positive psychology in practice: Promoting human flourishing in work, health, education, and everyday life. John Wiley & Sons.
75 Joseph, S., & Sagy, S. (2017). Positive Psychology in the context of Salutogenesis. i
Mittelmark, M., Sagy,S., Eriksson, M., Bauer, G., Lindström, B, Pelikan, J & Espnes, G. The Handbook of Salutogenesis. Springer Nature, 83-88.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Laajasalo, T. (2016). Hiljennä häirikkö hyvällä–tutkittua tietoa käytösongelmien ehkäisystä. i A. A. (toim.), Psyykkinen hyvinvointi ja oppiminen. Jyväskylä: PS-kustannus 147.
Lavy, S. B. (2018). A path to teacher happiness? A sense of meaning affects teacher–student relationships, which affect job satisfaction. Journal of Happiness Studies, 19(5), 1485-1503.
Leskisenoja, E., & Uusiautti, S. (2017). How to increase joy at school? Findings from a positive-psychological intervention at a Northern-Finnish school. Education in the North. 24(2), 36-55.
Lindkvist Knærkegaard, P. & Blomstrøm, H. (2015). Positiv psykologi i organisationen . Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag.
Lund, I. (2017). Relasjonskompetanse inn i lærerutdanningene. Hämtat från Bedre Skole 1/2017: https://www.utdanningsnytt.no/fagartikkel-generell-del/relasjonskompetanse-inn-i-laererutdanningene/172204
Määttä , K. & Uusiautti, S. (2012). Pedagoginen auktoriteetti ja pedagoginen rakkaus - yhdessä vai vastakkain? Journal Of Whole Studies, 8(1), 21-39.
Määttä, K. & Uusiautti, S. (2014). Rakkaus–Tunteita, taitoja, tekoja. Helsinki: Kirjapaja.
Mansikka, J.-E., & Paalasmaa, J. (2018). Steinerkasvatus sivistyskäsityksen viitekehyksessä. . Kasvatus & Aika 12(1), 6-24.
Mathisen, A. (2016). Rhythms as a Pedagogy of Becoming–Lefebvre, Whitehead and Steiner on the Art of Bringing Rhythmical Transformations into Teaching and Learning–Part II. . RoSE–Research on Steiner Education, 6(2). 52-67.
Merriam, S. (2002). Qualitative research in practice: examples for discussion and analysis . San Francisco: Jossey-Bass.
76 Mezirow, J. (2000). Learning to think like an adult. i J. Mezirow, Learning as
Transformation: Critical Perspectives on a Theory in Progress. San Fransisco:
Jossey-Bass Publishers. 3-33.
Neff, K. (2003). Self-compassion: An alternative conceptualization of a healthy attitude toward oneself. Self and identity, 2(2), 85-101.
Neff, K., Knox, M., Long, P. & Gregory, K. (2020). Caring for others without losing yourself:
An adaptation of the Mindful Self‐Compassion Program for Healthcare Communities.
Journal of Clinical Psychology, 76(9), 1543-1562.
Niinivirta, M. (2017). Fronesis opettajankoulutuksen taustafilosofiassa:
Snellman-korkeakoulusta valmistuneiden steinerkoulun luokanopettajien kertomuksia tiestään opettajuuteen (PhD). Tampere University Press.
Nilsson, M. E. (2015). Caring as a salutogenic aspect in teachers' lives. Teaching and Teacher Education, 46, 51-56.
Noddings, N. (1984). Caring: A feminine approach to ethics and moral education. Berkley and Los Angeles: University of California Press.
Noddings, N. (1991). Caring and continuity in education. Scandinavian journal of educational research, 35(1), 3-12.
Noddings, N. (2005). The challenge to care in schools : an alternative approach to education.
New York: Teachers College Press.
Noddings, N. (2013). Caring: A relational approach to ethics and moral education.
University of California Press.
Noddings, N. (2014). High Morale in a Good Cause. Educational Leadership, 71(5), 14-18.
Nome, D. (2021). Teaching as love for the world and love for the child. The critical potential of Waldorf education in the light of Hanna Arendt. RoSE–Research on Steiner
Education, 12. 35-47.
Nordström-Lytz, R. (2013). Att möta den andra: det pedagogiska uppdraget i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi (PhD). Åbo Akademi.
77 Nordström-Lytz, R. (2017). Relationell pedagogik som närvaro. Pedagogisk forskning i
Sverige, 22 (3-4), 184-197.
Paalasmaa, J. (2011). Steinerkoulun käytännöt. i J. Paalasmaa, Lapsesta käsin. Kasvatuksen ja opetuksen vaihtoehtoja, 149-168. Juva: PS-kustannus.
Repo, P. (2009). Kärleksfullhet: en dygd i läraryrket. I Bornemark, J., & Svenaeus, F. (red.) Vad är praktisk kunskap? Huddinge: Södertörns Högskola. 290-317.
Rosa, H., & Endres, W. (2016). Resonanzpädagogik -Wenn es im Klassenzimmer knistert.
Weinheim Basel: Beltz Verlag.
Sælebakke, A. (2018). Livsmestring i skolen. Et relasjonelt perspektiv. Oslo: Gyldendal Akademisk.
Savin-Baden, M. & Howell-Major, C. (2013). Qualitative research: The Essential Guide to Theory and Practice.London: Routledge.
Seidman, I. (2006). Interviewing as Qualitative Research: A Guide for Researchers in Education and the Social Sciences. New York: Teacher College Press.
Seligman, M. E., Ernst, R. M., Gilham, J., Linkins, M., & Reivich, K. (2009). Positive education: Positive psychology and classroom interventions. Oxford review of education 35 (3), 293-311.
Sobo, E. (2015). Salutogenic Education? Movement and Whole Child Health in a Waldorf (Steiner) School. Medical Anthropology Quarterly, 29(2), 137-156.
Soini, T., Pyhältö, K. & Pietarinen, J. (2010). Pedagogical well‐being: reflecting learning and well‐being in teachers’ work. Teachers and Teaching: theory and practice, 16(6), 735-751.
Steiner, R. (1943). Education and Healing. A short excerpt from a lecture by Rudolf Steiner.
Education as an Art, 4 (3), 9.
Steiner, R. (1995). The spirit of the Waldorf school . Steiner Books. XXX
Steiner, R. (1997). The Essentials of Education. Hudson, NY: Anthroposophic Press. . Stortingsmelding 28. (2016). Fag - Fordypning - Forståelse - En fornyelse av
Kunnskapslöftet. Oslo: Kunnskapsdepartementet.
78 Tang,Y. & Tang, R. (2020). The Neuroscience of Meditation: Understanding Individual
Differences. Academic press.
Tarrasch, R., Berger, R. & Grossman, D. (2020). Mindfulness and compassion as key factors in improving teacher’s well being. Mindfulness, 11, 1049-1061.
Tjärnstig, L. (2020). Didaktisk praxis i waldorfskolan: en didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt (PhD). Åbo: Åbo Akademi University Press,
Tjärnstig, L. & Mansikka, J.-E. (2021). Educational Equity in the sphere of Bildung? The alternative case for Waldorf education. RoSE–Research on Steiner Education, 12. 59-71.
Ullrich, H. (2008). The relevance of Waldorf / Steiner schools today. Rudolf Steiner. London:
Continuum.
Uusitalo-Malmberg, L. & Vuorinen, K. (2018). Se det goda! Så hjälper du barn och unga att hitta sina styrkor. Jyväskylä: PS-kustannus.
van Manen, M. (1991). The Tact of Teaching: The Meaning of Pedagogical Thoughtfulness.
Albany: State University of New York Press. .
van Manen, M. (2007). Phenomenology of Practice. Phenomenology & Practice 1, 11-30.
van Manen, M. (2012). The Call of Pedagogy as the Call of Contact. Phenomenology &
Practice, Volume 6 (2), 8-34.
van Manen, M. (2015). Pedagogical tact: Knowing what to do when you don’t know what to do. Routledge.
van Manen, M. (2016). Researching lived experience: Human science for an action sensitive pedagogy. Routledge.
von Schantz, H. (1958). Uno Cygnaeus' invigningstal vid seminariets i Nykarleby öppnande den 1 september 1873. Hämtat från Nykarleby folkskolseminarium. Matrikel 1873—
1957. : http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/schantzh/semi/invigtat.htm von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse. i Att
arbeta med särskilt stöd: några perspektiv. Stockholm: Skolverket. 9-20.
79 von Wright, M. (2009a). Initiativ och följsamhet i klassrummet. En studie i villkoren för
elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande. Örebro universitet.
von Wright, M. (2009b). The shunned essentials of pedagogy: authority, love and mystery.
Hämtat från diva-portal.org: urn:nbn:se:oru:diva-6016
von Wright, M. (2014). On the possibility of novelty: Subjectivity and Intersubjectivity in Teaching. RoSE–Research on Steiner Education, 5, 29-36.
Wheeldon, J. & Faubert, J. (2009). Framing Experience: Concept Maps, Mind Maps, and Data Collection in Qualitative Research. International Journal Of Qualitative Methods, 8(3), 68-83.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Studentlitteratur.
Wiechert, C. (2015). Teaching, the joy of profession: An invitation to enhance your (Waldorf) interest.Verlag am Goetheanum.
Zajonc, A. (2009). Meditation as contemplative inquiry. When Knowing Becomes Love. Great Barrington: Lindisfarne Books.
Zdražil, T. (2000). Gesundheitsförderung und Waldorfpädagogik (PhD). Bielefeld: Bielefeld University.
80 Bilaga 1 Blanketten för samtycke
Tillstånd till intervju och användande av inspelat material Arbetsnamn: Mänskliga relationer i klass ett i steinerskolan
Syftet med studien Studien är en magistersuppsats för Steinerhøyskolen i Oslo. Syftet med forskningen är att studera hur klasslärare i klass ett i steinerskolan tänker om de mänskliga relationernas betydelse.
Vem deltar i studien? Deltagarna i studien är klasslärare med lång erfarenhet av relationellt arbete.
Vad innebär det att delta i studien? Datainsamlingen sker genom individuella intervjuer (45-60 min) samt genom en fokusgruppintervju (60-90 min). Frågorna handlar om lärarnas erfarenheter och tankar om den pedagogiska relationen i klass ett. Intervjuerna kommer att spelas in som ljudfiler.
Hur används informationen? Alla personuppgifter behandlas konfidentiellt och
intervjupersonerna kommetr att anonymiseras. Enbart Ann-Charlotte Rosenqvist kommer att ha tillgång till personupplysningar. Inspelningarna och de transkriberade texterna kommer att förvaras i en lösenordsskyddad dator. När projektet är avslutat kommer ljudfilerna att raderas.
Frivilligt deltagande Det är frivilligt att delta i studien och du kan välja att avbryta ditt deltagande när som helst,utan att uppge en anledning. Det material som berör dig kommer då att förstöras och inte användas i studien. Du har också rätt att när som helst lämna
intervjusituationen. Om du har frågor till studien, ta kontakt med Ann-Charlotte Rosenqvist tel. 045-6716171. Handledare för projektet är Jan-Erik Mansikka.
Samtycke till deltagande i studien
Jag har tagit emot information om studien, och jag är villig att delta.
---(Projektdeltagares underskrift samt datum)
81
82 Bilaga 2
Intervjuguiden för enskilda intervjuer och fokusgruppintervju
1. Kan du vara snäll och skriva ner tre saker, ord eller en mening om vad som är viktigt i klass ett? (Förutom ämnen som läsning, skrivning och matematik)
2. Du har skrivit X, Y, Z, kan du vara snäll och berätta mera om detta?
3. Berätta vad du gör för att bygga upp en god relation till dina elever i klass ett? Kan du berätta praktiska exempel ur en vanlig dag?
4. Kan du beskriva en situation då du vet att det fungerar mellan dig och en elev? Att det finns tillit och öppenhet. Kan du ge ett konkret exempel?
5. Kan du berätta om något som barnen gör eller säger som inbjuder dig till att bli uppmärksam och ta kontakt? Hur är det med de mera osynliga barnen?
6. Kommer du ihåg ett tillfälle då det inte fungerar, då det är svårt att möta barnet? Hur ser man det? Kan du ge ett konkret exempel?
7. Hur gör du då det känns svårt att tycka om ett barn?
8. Har du flera exempel?
9. Hur hittar hittar du möjligheter att möta varje barn individuellt och lyssna till honom?
10. Tänker du på dina elever hemma hos dig? Kan du berätta mera om det?
11. Berätta hur relationen till föräldrarna påverkar din relation till barnen? Har du några exempel på det?
12. På vilket sätt är det viktigt med relationer och omsorg på klass ett, jämfört med högre klasser?
13. Kan du relatera till begreppet Pedagogisk kärlek? (Visa lapp med definition hur vi skall hitta det bästa i alla barn och uppmuntra dem) Är det möjligt för oss att på detta sätt älska alla våra elever? Var snäll och berätta hur du tänker om det?
14. Har du något du vill fråga eller tillägga?
15. Kort summering och tack för deltagande I fokusgruppintervjun tillades en fråga:
16. Hur ser du att det rytmiska i undervisningen påverkar det relationella arbetet?
83 Bilaga 3
Mina teman under analysen
Vardag i klass ett som stöd för relationsbildning, bygga tillit Bemötande på morgonen, Lärarens närvaro
Rytm rutin, Konst
Fredagstimme, Kaninen, knytkalas, lådan
Klingande relation
Man ser det i ögonen! Lugna blir livliga, livliga blir lugna Dom kommer genast o berättar på morgonen
De är helt öppna efter sagan, De kommer nära Utmanande relationer
Svårt att nå, tyngd hemifrån
Min egen irritation, ngt ovårdad, för tonårig Att finnas kvar trots ett utbrott , bygga tillit
Barnen är inte det tunga i jobbet utan byråkrati o vuxna relationer Två lärare sa inte nån svår, två berättade om svåra
Pedagogisk kärlek/omtanke som del av läraruppgiften Klart det! Det skulle vara svårt utan.
Det som lever mellan de vuxna, hjärtevärmen är den luft som barnen andas.
Självreflektion och meditativt arbete
Jag måste vara den vuxna, Det är jag som måste acceptera barnet Jag måste hitta vägen o kanske ändra mig
Jag får inte svika barnen
Tänka på barnen, Nattens betydelse Kollegiets stöd
Fynd i forskningen: vikten av det relationella mellan de vuxna för det relationella mellan barnen skall fungera
Extra omtanke, frågor, kaffe ute, Befriad från andra uppgifter Elevvårdsteam, skolläkare, eurytmiterapi, specialpedagogen.