Förändringsprocesser för en hållbar utveckling

För att skapa en hållbar utveckling krävs en omfattande förändringsprocess. Det behövs såväl strukturella förändringar av teknisk, ekonomisk och politisk karaktär som

livsstilsförändringar: att varje individ och hushåll anammar en mer ”hållbar livsstil”. Med hänvisning till den (post)moderna kulturens ”grepp” om den enskilda människan kan man fråga sig vilka reella förutsättningar en sådan förändringsprocess har. Är den moderna individen förmögen och beredd att förändra sitt sätt att leva i en sådan grad som kraven för en hållbar utveckling ställer? Detta avsnitt vill översiktligt beskriva förutsättningarna för en individuell och samhällelig förändringsprocess i riktning mot mera hållbara livsstilar. Som avslutning kommer frågan att diskuteras specifikt i relation till den integrerade produktpolicyn (Avsnitt 4.7).

Det ligger i dag ett starkt fokus på individen och den enskildes livsstil inom miljödebatten och miljöpolitiken. Detta fokus utgår från argumentet att det i grunden är varje enskild människas beteende som på samhällsnivå ger upphov till miljöproblem och resursutarm- ning. Det ligger onekligen en sanning i att varje människa genom sitt agerande i vardagen bidrar till den sammanlagda miljöbelastningen liksom till den ojämlika fördelningen mellan rika och fattiga länder. Genom våra vardagsbeslut bidrar vi, ofta utan tanke på de ekologiska effekterna, till den rika världens växande miljöbelastning. Vi reproducerar därmed också de rådande sociala normerna om vad ett ”normalt” och önskvärt liv innebär. Samtidigt är de flesta medborgarna i de västliga industriländerna medvetna om miljöproblemen och de sociala orättvisorna i världen. Varför gör vi så litet åt sakernas tillstånd? Varför ändrar vi inte livsstil?

Aktör - situation - struktur

Aktör - situation - struktur är begrepp som kan användas för att beskriva de dimensioner som påverkar människors beteende och vardagsliv.398 _{Den enskilde aktören fattar beslut}

och genomför handlingar på grundval av bland annat värderingar, attityder och kunska- per, men aktörens beteende står också i relation till ett omvärldsberoende av situationell och strukturell karaktär. Starka strukturer påverkar hur våra liv och vår vardag gestaltar sig. Dagens ohållbara livsstilar kan sägas vara ”inbyggda” i det moderna västerländska industrisamhället. En resursförbrukande och miljöbelastande livsstil förutsätts av de tekniska, ekonomiska, politiska och även kulturella system som omger oss. Den

kapitalistiska marknadsekonomins krav på tillväxt, de politiska organisationernas krav på omval, en energiförsörjning baserad på icke-förnybara energikällor, ett avloppssystem som bortser från kretsloppsprincipen – listan kan göras lång. Dessa strukturer är således inte av en ytlig, lokal eller specifik karaktär, som Svante Beckman vid Linköpings Universitet uttrycker det, utan något djupliggande, globalt och diffust: det moderna

industrisamhället genomsyrar den ”dominanta livsformen”.399 _{Inte sällan har dessa}

strukturer fått ”det självklaras prägel”; genom vanor och upprepade vardagsmönster uppfattar vi rådande samhälleliga strukturer och livsstilar som något givet, något ”naturligt” och självklart.400

Industrisamhällets strukturer förser oss inte bara med incitament att leva som vi gör, utan även med barriärer mot valet av en alternativ livsstil. 401 _{Barriärerna kan vara av extern}

och objektiv karaktär, såsom avsaknaden av tekniska och ekonomiskt realistiska alternativ. Men de kan även vara av en intern och subjektiv karaktär: individuella och kulturella värderingar, attityder och normer som bidrar till att individen uppfattar hinder för ett visst beteende. Det är inte svårt att tänka sig exempel på såväl externa som interna barriärer för omställningen till en mera hållbar livsstil. Exempelvis kan sociala normer ligga bakom att alternativ till privatbilismen ofta betraktas som ”omöjliga” eller ”orealistiska”.

Dubbla budskap och dissonans

Livet i det moderna välfärdssamhället är fyllt av paradoxer. En aldrig tidigare skådad materiell standard och relativ valfrihet för den vanlige medborgaren kombineras med en stark strukturell disciplinering vad gäller själva formen för identitetsbyggande och

konsumtion. Den enskilda människan konfronteras med inbyggda motsägelser och dubbla

budskap från omvärlden. Politiska och andra massmediala röster framför å ena sidan

budskap om att ”handla miljövänligt” och om varje individs ansvar för att bidra till en hållbar utveckling. Å andra sidan framhålls vikten av ekonomisk tillväxt, ökad konsum- tion och nödvändigheten av att ”få fart på hjulen”. Som Lars J. Lundgren skriver:402

”Budskapen är inte helt entydiga. Öka tillväxten, arbeta mer, sänk skatterna, öka utrymmet för privat konsumtion. Gasa. Bromsa. Minska utsläppen av bilavgaser! Bygg Öresundsbron”. Individen utsätts för en kombination av motstridiga budskap som försvårar snarare än underlättar ett miljövänligare beteende.

Sociologen Anna-Lisa Lindén betecknar denna situation av motstridiga budskap och incitament som dissonans.403 _{Individen är utsatt för ett ständigt ”korstryck” av komplice-} rad, osäker och ständigt reviderad information. Från en källa kommer budskapet att rörlighet och bilförsäljning bör stimuleras för att öka den ekonomiska tillväxten, från en annan att nya forskningsrön visar att bilavgasernas skadlighet underskattats. Inte undra på att individen kan svara med en passiv och uppgiven hållning, av Lindén kallad ”inlärd

hjälplöshet”.

Co-evolutionärt perspektiv

Den enskilda människans beteende och handlingsmönster kan således inte betraktas separat, utan bör ses som ett resultat av en ömsesidigt påverkande process; en co-

399 _{Beckman 1992: 91-101, citat sid 92.} 400 _{Lundgren 1992: 32.}

401 _{von Borgstede 2002: 58-61.} 402 _{Lundgren 1992: 26.} 403 _{Lindén 1994: 26-38.}

evolution av samverkande orsaksfaktorer. Den enskilde individen utgör en aktiv

komponent som i samspel med situationella och strukturella faktorer skapar och återskapar ett handlingsmönster. Svante Beckman sammanfattar förhållandet mellan individuella livsstilar och sociala strukturer i relation till ambitionen att skapa en hållbar utveckling:404

Livsstilar är visserligen symbiotiska med en rad yttre drag i kulturmiljön och förutsätter en bestämd omgivning av artefakter. Såtillvida sitter en livsstil fast i den sociala miljön och kan fattas som en beteendeprojektion av kulturmiljön. Men de fattas också vara djupt ingrodda i personligheten, i värderingsmönstret, i världsbilden och behovsstrukturen. [...] Såtillvida är livsstilen inte bara en produkt av en social miljö. Denna miljö återskapas också kontinuerligt som ett uttryck för personligheternas strävanden. Livsstilen finns exempelvis fast fysiskt installerad i det moderna bostadsområdet. [...] De trögheter som man signalerar genom att tala om livsstil är alltså en ömsesidigt förstärkande tröghet både hos sociala strukturer och hos personligheten.

Ett konkret exempel är den höga rörligheten i vårt moderna samhälle. Vuxna svenskar reser i genomsnitt 80 minuter per dag med en genomsnittlig reslängd på ca 50 kilome- ter.405 _{Även om det finns stora variationer mellan olika individer och socioekonomiska}

grupper, så kan man säga att en hög mobilitet ingår som en ”normal” del av vardagen. Och även om färdsätten varierar med avseende på miljöbelastning, från gång, cykel, bil och kollektiva färdmedel till flyg, så innebär vårt resande en icke-oansenlig del av

samhällets resursförbrukning och miljöbelastning. Exempelvis bidrar vårt dagliga resande till den höga förbrukningen av icke-förnybara resurser (fossila bränslen) liksom till miljöbelastande och hälsofarliga utsläpp av koldioxid, kväveoxider, kolväteföreningar, m.m.

Rörligheten illustrerar det komplexa samspelet mellan aktör, situation och struktur,

mellan fritt val och strukturellt tvång. Den höga mobiliteten är en källa till personlig

frihet och ”välfärd”: vår livsstil rymmer inte sällan förväntningar på en hög rörlighet för att ge fritiden ett meningsfullt innehåll och ge oss vad vi betraktar som ett ”gott” liv. Samtidigt finns den höga rörligheten invävd i rådande samhällsstrukturer på ett sätt som mer eller mindre tvingar oss att delta i ett resursförbrukande och miljöbelastande

transportsystem. I vår ekonomiska vardag är vi beroende av att både vi som personer och en mängd materiella resurser förflyttas.

En hållbar livsstil - The Quick Fix eller en komplex förändringsprocess

Omställningen till en mer miljövänlig livsstil kan för den enskilda människan vara en komplicerad uppgift fylld av yttre och inre hinder, motstridiga intressen och svåra avvägningar. Ändå finns i den nuvarande miljödebatten och miljöpolitiken en tilltro till relativt enkla åtgärder och styrmedel. Den enskilde individen förväntas på ett relativt oproblematiskt sätt uppfatta, integrera och anamma de politiska budskapen om en miljövänligare livsstil. Genom lagstiftning, ekonomiska styrmedel, information och utbildning förväntas individen svara med förändrade värderingar, attityder och kunskaper,

404 _{Beckman 1992: 93.}

vilket anses bädda för miljöriktiga beslut och handlingsmönster. Inom den integrerade produktpolitiken läggs särskild tonvikt vid de frivilliga metoderna. Miljömärkning, miljöinformation och miljöutbildning samt olika former av frivilliga samarbetsformer är därför prioriterade styrmedel (Jfr avsnitt 1.13).

Den förändringsstrategi som förespråkas bygger i hög grad på den människosyn som har kallats ”den rationella aktörsmodellen” (jfr avsnitt 4.2). Det är förvisso en optimistisk människosyn, eftersom den tar fasta på mänskliga egenskaper som frihet, förnuft och flexibilitet. Modern beteendevetenskaplig forskning visar emellertid att denna tilltro till en snabb och förnuftsstyrd förändringsprocess ger en grovt vilseledande bild. Den betonar snarare de irrationella, emotionella, sociala och situationsberoende faktorerna för att förklara människors handlingsmönster. Att applicera ”den rationella aktörsmodellen” på strategier för att skapa mera hållbara livsstilar bygger på starkt förenklade antaganden om människans karaktär och drivkrafter samt på en grov underskattning av omgivande kontextuella och strukturella begränsningar. Exempelvis har den klassiska synen på informationens roll för att påverka människors beteenden alltmer underminerats. ”The

quick fix” är en sammanfattande beteckning för en sådan förenklad och instrumentell syn

på mänsklig rationalitet och på samhällets möjligheter att genom social ingenjörskonst påverka människors beteende.406 Även om man nu på flera håll börjar ta intryck av forskningsresultat som nyanserar föreställningen om ”den rationella aktören” och ”The Economic Man”, så utgår miljöpolitikens strategier alltjämt ofta från sådana förenklade grundantaganden. För att bättre förstå förutsättningarna för individuella och sociala förändringsprocesser för hållbara produktions- och konsumtionsmönster skall vi översiktligt presentera några av de faktorer som beteendevetare betraktar som viktiga i sammanhanget:

Värderingar

Sociologen Anna-Lisa Lindén definierar värde som ”en grundläggande inställning till ett helt problemkomplex” såsom relationen mellan människan och naturen, rättvisa och orättvisa, livsstil och hälsa.407 _{Individen tillägnar sig värderingar under en lång socialisa-}

tionsprocess och de är således mera varaktiga än attityder. Värden kan sägas vara ”riktningsvisare” för individens attityder och påverkar på ett övergripande plan inrikt- ningen på hennes handlingsmönster. Det är dock enligt Lindén ”svårt att belägga värdedimensioner bakom miljöattityder och miljöhandlingar med acceptabelt säkra resultat”. Värderingar är grundläggande komponenter i en människas tankevärld, men det är svårt att utifrån dem förklara hennes faktiska beteende.

Attityder

En människas attityder kan sägas bestå av komponenterna kunskap, känslor och handlingsberedskap inför en viss företeelse. De uppvisar inget enkelt och entydigt samband med hennes beteenden och vanor.408 _{Individers generella värderingar och}

406 _{Säljö 1994: 60 med hänvisn till Lundgren 1992 .} 407 _{Om värderingar från Lindén 1996:75 ff.} 408 _{Om attityder från bl.a. Lindén 1994: 30 ff.}

attityder har ofta svaga samband med deras specifika beteenden.409 _{Däremot finns ett}

högre samband mellan attityd och beteende om det gäller en specifik attityd kopplad till ett visst beteende. Att ha en viss ”miljövänlig” attityd innebär således en handlingsbered-

skap inför ett miljöanpassat beteende, som kan utlösas om situationen och strukturen i

övrigt stödjer detta.410

Information och utbildning

Beläggen för att information påverkar våra handlingsmönster är mycket svaga vad gäller hälso- och miljörelaterade beteenden.411 _{Information via massmedia har en starkt}

begränsad förmåga att åstadkomma betydande åsikts- och beteendeförändringar.412

Utbildningssatsningar som sker separat och utan kompletterande insatser har ringa effekt.413 Varken attityd- eller kunskapsförändringar är nödvändiga eller tillräckliga för att vidmakthålla en beteendeförändring.414

Vanor

Vanans makt är stark heter det. Vi har alla en ”repertoar av beteenden” som inte kräver medveten uppmärksamhet eller aktiva val.415 _{Vanor kan definieras som ”inlärda}

sekvenser av en handling som har blivit automatiserade svar på specifika ledtrådar”.416

Vanor uppkommer dels som ett svar på omgivningens strukturella och situationella karaktär, t.ex. vilka tekniska system som står till buds och vilka sociala normer som gäller, dels genom en individualpsykologisk process som innebär att vi upprepar beteenden som ger oss positiva associationer och erfarenheter samt automatiserar beteendemönster som minimerar den mentala ansträngningen. Det är inte svårt att hitta exempel på miljöbelastande och resursförbrukande vanor i vårt samhälle: bilåkande, matvanor, inköpsvanor, o.s.v. Eftersom vanor per definition är automatiserade och i regel ej föremål för medveten reflektion krävs för att förändra dem en process som inbegriper flera faser med stödjande och motiverande faktorer. Individen behöver, som psykologen Anders Biel uttrycker det, ”tina” vanorna genom att göra dem medvetna samt koppla dem till ett visst problem, såsom behovet att agera miljövänligare, tillräckligt starkt för att motivera till förändring. Därtill fordras naturligtvis möjligheter till upprepning och inlärning: ”frysningen” av en ny vana.

409 _{Sjödén 1992: 105.} 410 _{Lundgren 1996: 15.} 411 _{Sjödén 1992: 105.} 412 _{Sjödén 1994: 167.} 413 _{Von Borgstede 2002: 68.} 414 _{Sjödén 1992: 105.}

415 _{Avsnitt om vanor från Biel 1996; Von Borgstede 2002.}

416 _{Von Borgstede 2002: 67, definition från: Verplanken, B. Aarts, H. 1999. ”Habit, attitude, and planned}

behavior: Is habit an empty construct or an interesting case of goal-directed automaticy”. European Review

Sociala normer

Människans handlingar påverkas av de värderingar, attityder, vanor och handlingsmönster som hon möter i den sociala omgivningen.417 _{Socialpsykologisk forskning visar att} sociala normer påverkar vår bild av vad som är normalt, acceptabelt och eftersträvans-

värt. Den enskilda människan har ett grundläggande behov av att tillhöra en social gemenskap och vara delaktig i en gruppidentitet lika väl som att uttrycka sin självidenti- tet. Sociala normer utvecklas därför i ett växelspel mellan personliga normer och sociala processer. Således kan exempelvis förebilder och goda exempel på ”hållbara livsstilar” ha betydelse för att påverka sociala normer.

Hur förutsättningarna för sociala förändringsprocesser ser ut är viktigt att beakta i arbetet för en omställning till mera hållbara livsstilar. Bland förutsättningarna måste enligt Anders Biel räknas att människor känner tillit till kollektivets vilja och förmåga till förändring och att det finns en grundläggande social sammanhållning, någon form av gruppidentitet, samt stödjande sociala normer, vad han kallar ett ”moraliskt imperativ”. Resonemanget liknar det som förs av Scott Geller, amerikansk forskare inom ”behaviou- ral community psychology”, som i en modell som han kallar ”att aktivt bry sig om” (”actively caring”) summerar de individuella och sociala faktorer som han anser bidrar till framgångsrika förändringsprocesser (Figur 4:1).418 Geller betonar i modellen den enskilda människans känsla av personligt värde, mening och motivation i samspel med känslan av social tillhörighet och tillit. Sådana personligt och socialt förankrade processer krävs enligt Geller för att nå långsiktiga mål och ge varaktiga resultat.

Figur 4:1. ”Actively Caring” – Modell för sociala förändringsprocesser Källa: Sjödén 1992: 106 f. (Se fotnot 418)

417 _{Avsnittet om sociala normer från Biel 1996; Von Borgstede 2002; Sjödén 1992.}

418 _{Sjödén 1992: 106 f. Hänvisning till Geller, ES. 1991. ”If only more would actively care”. Journal of}

Kunskap och känslor

I sammanhanget bör även nämnas något om kunskap samt betydelsen av känslor i vid mening. Som vi har diskuterat i avsnitt 4.4 har den moderna, urbana människan alltmer förlorat en konkret, sinnlig och praktisk kunskap och erfarenhet av ekologiska samman- hang. Däremot har vi ett överflöd av teoretisk och abstrakt information och en hög allmän utbildningsnivå och ”miljömedvetenhet”. Filosofen Bengt Molander menar i antologin Att

veta och att göra - om kunskap och handling i miljövården att en alltför stark dominans

av verbal, teoretisk, specialiserad och abstrakt kunskap utesluter en verkligt levande kunskap som ger helhetssyn, handlingsberedskap och motivation till förändring.419

Molander menar att en sådan levande kunskap om naturen behöver förankras djupare i människors konkreta livssammanhang och verkliga bekymmer och nyfikenhet, så att den kan utgå från deras egen vilja, engagemang och drivkraft. Inspirerad av den norske ekofilosofen Arne Naess menar han att vi behöver möta och umgås med naturen på ett personligt och direkt vis. Vi kan på så sätt uppöva vår känslighet, glädje och kärlek inför naturen och ekologiska samband. Dessa tankar torde exempelvis vara viktiga att beakta när det gäller att hjälpa barn och ungdomar att uppleva ekologiska sammanhang.

Hållbara förändringsstrategier

Föregående genomgång av faktorer som påverkar individuella och sociala förändrings- processer talar sitt tydliga språk. Strategier för att bidra till miljövänligare livsstilar kan inte luta sig tillbaka på enkla recept. En omställning för en hållbar utveckling är med nödvändighet en komplex och långsiktig förändringsprocess. Roger Säljö, professor vid Tema Kommunikation vid Linköpings Universitet, sammanfattar problematiken:420

När vi förvånat frågar oss varför människor inte beter sig på ett informerat sätt i förhållande till miljön [...] förenklar vi således komplexiteten i de rationaliteter som styr handlingar. Vi ser människor som mottagare av information på vilken de förväntas reagera snarare än som deltagare och medproducenter av handlingar och värderingar som skapats under trycket av motstridiga signaler från omvärlden. En stor del av dessa handlingar har dessutom stelnat till vanor och uppfattas som så naturliga att vi inte längre ser alternativ.[...] Förväntningar på informationens effektivitet är således utslag för en förenklat rationalistisk syn på motiv för mänsk- liga handlingar och på att man bortser från att människors motiv för sina hand- lingar är förankrade i komplexa kedjor av föreställningar och beteendemönster ...

Roger Säljö menar att vi i stället för att fokusera på informations- och utbildningsstrategi- er bör ta fasta på ”brukarrationalitet” och ”vardagspraktiker”. Vi bör ”vända på steken och se människors attityder som uttryck för något annat än personliga värderingar och preferenser; mer som ställningstaganden utifrån den hantering av varor och tjänster som vi exponerats för när vi blivit socialiserade till konsumenter”.421 _{Enligt Säljö är det}

således inte på attityder och värderingar som strategier för en hållbar utveckling i första hand bör rikta in sig, utan på de strukturer och situationer som begränsar och försvårar för den enskilda individen att handla miljövänligare. En sådan politik bör således underlätta individens miljövänliga agerande i konkreta situationer och undanröja de strukturella

419 _{Molander 1996: 53-72.} 420 _{Säljö 1994: citat sid 61,63.}

barriärer som hon möter. Idealet enligt detta synsätt är att miljövänligt beteende för individen framstår som det enklaste och mest attraktiva handlingsalternativet. Exempel kan vara en välfungerande och billig kollektivtrafik eller en användarvänlig och miljöanpassad avfallshantering.

Detta synsätt rimmar väl med sociologen Anna-Lisa Lindéns studier av möjligheter att stödja mera miljövänliga livsstilar.422 _{Lindén menar att det inte räcker att fokusera på} individuella och inre drivkrafter såsom förändrade värderingar, kunskaper och attityder.

Lika viktigt är att beakta de samhälleliga, yttre drivkrafterna. Dessa består av dels

materiella stödjande strukturer såsom tekniska system och ekonomiska incitament, dels immateriella stödjande strukturer, till vilka Lindén räknar kulturella värderingar och

normer med förankring i bland annat traditioner och politik. För att skapa förutsättningar för miljövänligare livsstilar krävs att strategier riktar sig mot samtliga dessa typer av strukturer, att de samverkar och kompletterar varandra, samt att de ger samstämmiga budskap. (Jfr avsnitt 1.14 om ”institutionell effekt”).

Sammantaget talar forskningen för behovet av integrerade, kompletterande och

samstämmiga strategier för att skapa hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Information och utbildningsinsatser kommer inte att räcka. Därmed inte sagt att

informativa styrmedel helt skulle sakna betydelse. Information kan ha betydelse som ett av flera miljöpolitiska styrmedel.423 _{Forskning visar att miljöinformation har effekt i vissa}

situationer och för vissa mottagare, förutsatt att den har lämplig utformning. Exempelvis bör informationen vara upprepad eller gärna kontinuerlig, avsändaren upplevas som trovärdig och budskapets innehåll och form uppfattas som relevant i förhållande till mottagarens situation och behov. Hänsyn måste således tas till mottagarens förutsättning-