Utvecklingen av IPP inom EU

Produktrelaterade miljöfrågor är inget nytt policyområde, utan har utvecklats inom nationell miljöpolitik sedan 1970-talet.36 _{Den integrerade produktpolicyn, IPP, uppkom-}

mer som begrepp och strategi i europeiska miljöpolicysammanhang under 1990-talet. Det sker genom bidrag från forskarhåll, politisk policyutveckling samt under inflytande av aktörer från näringsliv, intresseorganisationer och miljövårdssektorn.37 _{Vad gäller den}

politiska sfären sker utvecklingen dels på EU-nivå, dels utvecklas liknande begrepp och policyer inom enskilda länder som ligger långt framme inom miljöpolitiken, däribland Danmark, Nederländerna och Sverige. Ett antal konsult- och forskarbidrag har även inflytande på begreppets utveckling och innehåll. Dessa studier inriktar sig dels mot en generell och begreppslig policyutveckling, dels mot specifika och avgränsade delområden inom IPP, t.ex. effektiviteten av olika styrmedel, vissa produktgrupper etc.38

Karaktäristiskt för IPP-utvecklingen är även en samrådsprocess mellan berörda aktörer,

”stakeholder participation”, såsom nätverk och konferenser eller de svenska ”IPP-

dialogerna”. Exempelvis följs kommissionens grönbok om IPP för närvarande upp av ett omfattande samråd i form av möten och möjlighet att lämna in synpunkter.39 _{I tabellen}

nedan sammanfattas några nedslag i IPP-begreppets utveckling och etablering:

Kortfattad redogörelse för utvecklingen av IPP som begrepp och strategi

• EU:s femte miljöhandlingsprogram (5th EAP) från 1992 inbegriper implicit delar av IPP-strategin. Begreppet produktpolicy introduceras dock först i en uppföljningsrap- port till femte EAP från EU-kommissionen 1995.

• Inledande utredningar. Ett tidigt initiativ till utredning av europeisk produktpolitik sker inom ramen för miljö- och klimatprogrammet vid kommissionens generaldirekto- rat för miljöfrågor i mitten på 90-talet. Detta var en inledande inventering av produkt- orienterade policyer inom EU:s medlemsländer samt på en övergripande EU-nivå. Ett antal delstudier gjordes även gällande miljömärkning, offentlig upphandling, batterier och färger.40 _{Under 1997 initeras ännu en övergripande studie kring IPP av EU-}

kommissionens generaldirektorat för miljöfrågor.

36 _{Rubik och Scholl 2002:509.} 37 _{Rubik och Scholl 1999:186.} 38 _{Rubik och Scholl 2002:507.}

39 _{Se t.ex. EUC:s och NV:s hemsidor om IPP: www.europa.eu.int/comm/environment/ipp/home.htm,}

www.naturvardsverket.se/dokument/hallbar/ipp/ipp.htm.

40 _{Resultatet av studien finns publicerat i Oosterhuis, F. Rubik, F. Scholl, G. 1996. Product Policy in Europe.}

Uppdraget ges till konsultfirman Ernst & Young i samarbete med enheten SPRU (Science and Technology Policy Research) vid universitetet i Sussex, Brighton. Rapporten ”Integrated Product Policy” publicerades 1998.41 _{Utredningen fokuse-}

rar bl.a. fem grundläggande strategiska initiativ: innovation, information, mark- nader, ansvar och avfall. Utredningen tar även upp EU:s roll för IPP och föreslår att inriktningen bör vara att skapa en gemensam IPP-strategi, förankra och im- plementera denna på EU-nivå, samt att stödja spridningen av bästa praxis.

• Fortsatt och fördjupad utredning. Uppdraget ovan resulterar i en uppföljningsrapport från år 2000 med rubriken ”Developing the Foundation for Integrated Product Policy in the EU”. Denna följer upp nationella och internationella IPP-strategier och konsta- terar en splittrad bild av varierande nationella ambitioner och i många fall bristande eller icke-existerande sådana. Det påpekas att IPP-begreppet lider brist på gemen- samma definitioner och samordnade implementeringsstrategier. Vikten av att EU tar ledningen och sätter ramar liksom stödjer utvecklingen betonas.

• Parallellt med en generell policyutveckling sker specifika utredningar och projekt kring delområden av IPP såsom utveckling av verktyg och styrmedel. Exempel är miljömärkning, ekonomiska styrmedel, miljöanpassad offentlig upphandling, livscy- kelanalyser och producentansvar.

• Informellt miljöministermöte i Weimar 1999. Under det tyska ordförandeskapet våren 1999 förs IPP upp på gemenskapens politiska dagordning. Bakgrundsdokumentet till ministermötet blir ett av underlagen för fortsatt IPP-utveckling inom EU.

• EU-kommissionens Grönbok om Integrerad Produktpolicy februari 200142_{. Kommis-}

sionens första större inventering och diskussionsdokument kring IPP. Grönboken beskriver bakgrund och sammanhang, föreslår principer och riktlinjer samt strategier för genomförandet av en europeisk IPP. Bland annat betonas öppenhet och samråd som fortsatt viktiga principer för genomförandet.

• Ministerrådets slutsatser om kommissionens IPP-arbete juni 2001. Grönboken välkomnas i huvudsak. Uppmaning om fortsatt utveckling av IPP, bland annat genom att tydliggöra en gemensam vision med särskilda och prioriterade åtgärdsområden, samt beskrivning av vilka mervärden som förväntas. Anger kommissionen som en viktig instans för att utveckla, genomföra och övervaka IPP på europeisk nivå. • EU-parlamentets synpunkter på kommissionens IPP-arbete januari 2002. En

resolution som är försiktigt positiv men relativt kritisk. Bland annat efterlyses en mer sammanhållen och precis IPP-strategi och en bättre konkretisering av policyn mot specifika sektorer, branscher och produkter. Vidare efterlyses bättre koppling till konkreta miljömål, klargörande och utveckling av IPP:s verktyg och metoder för bl.a. mätning och uppföljning samt tydligare tidsplaner.

41 _{Rapporterna från Ernst & Young / SPRU 1998 resp 2000 finns sammanfattade på EU-kommissionens}

hemsida: www.europa.eu.int/comm/environment/ipp/home.htm.

42 _{En ”grönbok” är en beteckning för hur EU-kommissionen kan formulera och diskutera ett relevant men}

kontroversiellt problemområde. En eventuell senare ”vitbok” innebär att analysen och lösningarna konkretiseras, såsom förslag till nya regler eller åtgärdsprogram.

• Sjätte miljöhandlingsprogrammet (6th _{EAP) 2001-2010. IPP finns upptagen som ett av}

redskapen för hållbara produktions- och konsumtionsmönster, vilket är en av förut- sättningarna för att nå målsättningarna i programmets prioriterade arbetsområden klimat, naturskydd och biologisk mångfald, hälsa och livskvalitet samt naturresurs- hushållning och avfall.

• Uppföljning till Grönboken – Meddelande från kommissionen. Under sommaren 2003 släpptes ett nytt meddelande från kommissionen om utvecklingen av IPP. Denna bygger på grönboken, men är reviderad efter bl.a. inkomna synpunkter under samrå- det. I dokumentet betonas fortsatt IPP:s grundläggande principer såsom livscykelper- spektivet, partssamverkan och den stegvisa förbättringsprocessen. Kommissionen anger att dess fortsatta strategi för att implementera IPP ska koncentrera sig på att dels utveckla och stärka ett generellt ramverk, dels identifiera och prioritera ett antal specifika miljöproblem och produktområden, bl.a. genom att initiera konkreta pilot- projekt. Betydelsen av EU-baserade politiska prioriteringar och beslut för att förverk- liga en kraftfull integrerad produktpolitik framhålles, liksom betydelsen av att driva frågorna på global nivå.

Fakta hämtad från: Naturvårdsverket 2002 Rapport 5225; Regeringens skr. 1999/2000:114; EUC 2003; Lafferty och Meadowcroft 2000; Rubik och Scholl 1999; Finandsdepartementet 2002; Rubik och Scholl 2002; Ministerrrådet 2001; Bennulf och Johnsson 1993.

Informationsmaterial från: Europaparlamentets Sverigekontor 2002; EU-kommissionen 2002; Europainformation Utrikesdepartementet 1993; EU-upplysningen Sveriges Riksdag 2002.