Roller och aktörer

En av de grundläggande tankarna med IPP är att alla har en roll, ett ansvar och en egenskap som aktör. Vi tillhör alla mer eller mindre kategorierna konsumenter, boende, medborgare med rösträtt, arbetstagare eller företagare, föreningsmedlemmar, kapitalinne- havare etc. IPP har ambitionen att omfatta alla dessa roller och deras relation till en miljöanpassad produktion och konsumtion. Regeringens skrivelse slår fast detta grundläggande delade ansvar:70

Ansvaret för att förbättra miljön vilar på var och en av oss. Alla delar av samhäl- let, den offentliga sektorn, näringslivet, ideella organisationer och enskilda med- borgare måste därför medverka. […] Det är således ett gemensamt ansvar för alla och envar att söka uppnå målen för en ekologiskt hållbar utveckling, de övergri- pande miljöpolitiska målen samt de nya miljökvalitetsmålen.

I figur 1:5 och avsnittet som följer sammanfattas de roller och aktörer som IPP omfattar:71

Roller och aktörer för genomförandet av IPP

• Staten Myndigheter Offentlig sektor • Forskning Utbildning

• Producenter Tillverkare – Utbud

• Handeln – importörer, exportörer, distributörer, försäljare • Konsumenter – Efterfrågan

• Avfallsaktörer • Finanssektorn • Media

• Allmänhet – Medborgare – Organisationer Figur 1:5. Källa: Regeringens skr.1999/2000:114 sid 33-41.

Staten, myndigheter, offentlig sektor

De politiska organen, myndigheterna och den offentliga sektorn tillmäts en stor betydelse. Politiska beslut och myndighetsutövande utgör viktiga förutsättningar för implemente- ringen av IPP. En integrerad och flexibel strategi av såväl ”hårda” som ”mjuka”

69 _{EUC 2001 (konferens); Charter 2001: 677.} 70 _{Regeringens skr. 1999/2000:114:33.}

styrmedel ingår, varav lagstiftning, ekonomiska styrmedel, informationsinsatser,

forsknings- och utbildningspolitik är viktiga exempel. Den svenska regeringen anger att:72

Samhällsorganens uppgift är att skapa ett gynnsamt ramverk för omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling. Detta kan ske genom utformning av strategier, lagstiftning och andra styrmedel. Inom ramen för en miljöorienterad produktpoli- tik avser regeringen att fortsätta att stimulera utvecklingen av frivilliga och mark- nadsdrivna verktyg och i övrigt att skapa tydliga spelregler och goda förutsätt- ningar för aktörer att bedriva ett aktivt miljöarbete.

Den offentliga sektorn har en särskild möjlighet att bidra genom att miljöanpassa den stora offentliga upphandlingen som sker inom statliga, regionala och kommunala

verksamheter. Denna utgör en stor andel av total konsumtion i många av Europas länder, för Sverige ca 15% av BNP. Staten spelar även en viktig roll som ägare och förvaltare av egendomar såsom skog, fastigheter, företag och som kapitalförvaltare.

Förutom att ett generellt miljöansvar slagits fast för myndighetsutövning inom olika samhällssektorer, har riksdagen tilldelat ett särskilt sektorsansvar för ett antal myndighe- ter och offentliga organ. Detta innebär ett förtydligat ansvar för att bevaka och utveckla miljöanpassningen i sina respektive sektorer och gäller bland andra verk för trafik, areella näringar samt forskning och utveckling. Exempel är Vägverket, Luftfartsverket,

Jordbruksverket och NUTEK.73

Forskning och utbildning

Kunskap är en avgörande förutsättning för omställningen mot miljöanpassade produk- tions- och konsumtionsmönster. IPP betonar i hög grad information, utbildning och forskning som grundbultar i genomförandestrategin. Utbildning och forskning sker i en mängd sammanhang och former och i såväl offentlig som privat regi. Miljöaspekter bör integreras inom all form av utbildning, från förskola och grundskola, universitet och högskola till specialsektorer såsom upphandling, företagsledning och politiska organ. En innovationspolitik som integrerar miljöaspekter kan katalysera övergången till miljöan- passad produktutveckling.74

Producenter och tillverkare - Utbud

Producenterna har en avgörande betydelse för miljöanpassningen både i sitt eget

livscykelled och för möjligheterna i konsument- och avfallsled. Det är producenterna som i huvudsak beslutar om val av produktdesign, insatsvaror, tillverkningsmetoder, material- och energiförbrukning samt om transporter och försäljningsvägar. De utgör också en viktig länk vad gäller insamling och förmedling av information och kunskap om produkten.

Samtidigt sker produktion som ett svar på marknadens efterfrågan och inom ramar för det regelverk som politiska organ och myndigheter sätter. Idag möter producenterna en konkurrensutsatt och global arena. Det finns en positiv möjlighet i att producenterna

72 _{Regeringens skr. 1999/2000:114 sid 34.} 73 _{Miljödepartementet 1996:7 ff.}

genom en miljöanpassning av produktionen skaffar sig en stark och konkurrenskraftig marknadsposition. Likväl kan det i många fall uppfattas som en grundläggande konflikt mellan krävande miljöanpassningar och att överleva och utvecklas som affärsverksamhet. IPP:s strategi syftar till att involvera och påverka producenter med olika förutsättningar och ambitioner. Det sker genom att producenterna möter omvärldsaktörer vars krav och intressen utgör en kombination av hårda och mjuka styrmedel. Exempel är kundernas efterfrågan, myndigheters lagstiftning, produktstandarder samt frivilliga åtaganden såsom miljömärkning och miljöledningssystem.

Handeln – Importörer, exportörer, distributörer, försäljare

Aktörer inom handel och distribution har en viktig roll att spela genom att de utgör en länk mellan producenter och konsumenter. De kan aktivt påverka producenterna genom sin efterfrågan och på samma sätt konsumenter genom hur utbud och marknadsföring utformas. Framför allt betonas i IPP den informationsbärande och förmedlande funktio- nen. Försäljare och distributörer bör förmedla information i dubbla riktningar: miljöin- formation till slutanvändarna, konsumenterna, samt krav och önskemål till producenterna. Transporter är en annan viktig verksamhet inom sektorn som behöver miljöanpassas.

Konsumenter - Efterfrågan

Konsumenternas efterfrågan av miljöanpassade produkter är en avgörande länk i kedjan. Det finns redan i dag en stigande efterfrågan på miljömärkta varor, men fortfarande är volymen relativt liten, i Sverige drygt 2% av den privata konsumtionen.75 _{Det finns}

många hinder för att konsumenter ska miljöanpassa sin konsumtion, såsom pris och tillgång, brist på information och kunskap samt svagt intresse och motivation.

Inom IPP betonas starkt hur miljöanpassade konsumtionsmönster är avgörande för om omställningen lyckas. Det läggs således ett stort ansvar på konsumenterna, men samtidigt betonas att det måste utvecklas stödjande förutsättningar. I Sverige har regeringen slagit fast att dess avsikt är ”att verka för att konsumenterna ges goda förutsättningar för och stimuleras att agera miljöanpassat inom ramen för en miljöorienterad produktpolitik”.76

Exempel på sådana åtgärder är utveckling av lättillgänglig miljöinformation av god kvalitet samt marknadsdrivna styrmedel som gör miljöanpassad konsumtion till ett realistiskt och ekonomiskt attraktivt val.

Avfallsaktörer

I dag återanvänds eller återvinns endast en mindre del av samhällets totala avfallsmäng- der. En annan viktig aspekt är avfallets farlighet, som utgör ett växande problem i samband med en alltmer sammansatt och global produktion. Enligt den svenska

avfallspolitiken är det övergripande målet att varje avfallsslag bör behandlas utifrån dess

75 _{Naturvårdsverket 2002 Rapport 5225:106. Avser konsumtion av varor märkta med de största miljömärke-}

na: Svanen, Bra Miljöval, KRAV, EU-blomman. Ur: ”Sustainable Development Indicators for Sweden – a first set 2001”. Naturvårdsverket / SCB.

inneboende egenskaper och användningsmöjligheter. Det pågår också en uppbyggnad av miljöanpassade avfallshanteringssystem. Samtidigt är avfallsledet i hög grad beroende av hur tidigare led har agerat. Den svenska strategin är en kombination av att sätta tydliga spelregler och att skapa förutsättningar och incitament för samtliga aktörer. Exempel är ett utvidgat producentansvar, avfallsskatter och informationskampanjer.

Finanssektorn

Den finansiella sektorn utgör en blandning av aktörer såsom statlig och offentlig kapitalförvaltning, storföretag och övrigt näringsliv, banker och försäkringsbolag där mycket av allmänhetens kapitalplacering sker. Många anser att det finns en potential för finanssektorn att styra finansiella strömmar i en riktning som gynnar miljö och etiska hänsyn. Placeringar med sådana hänsyn kan dels vara attraktiva ur traditionell ekonomisk synpunkt, dels kan de motiveras utifrån krav från kunder och politisk styrning. Det finns ett ökat intresse för miljö- och etiska hänsyn i finanssektorn men volymen är ännu relativt liten. Exempelvis motsvarar de s.k. miljöfonderna ca 0,4% av det totala svenska

fondsparandet.

Media

Media har ett stort inflytande över förutsättningar och arenor för det offentliga samtalet och den allmänna opinionen. Mediaaktörer är såväl offentliga som privata aktörer, t.ex. TV, radio, tidningar, bokförlag osv. Det finns både möjligheter och begränsningar i hur media kan bidra till att frågor kring hållbar utveckling behandlas och ges utrymme. Exempel på balanserande faktorer är marknadens efterfrågan, ägarkrav och ekonomiska krav samt vad ”mediakulturen” sätter för normer och trender, men dock även en stor del individuell och journalistisk frihet.

Allmänhet - Medborgare - Organisationer

Liksom i Agenda 21 betonar IPP-strategin betydelsen av ”gräsrotsnivån”: av medborger- ligt deltagande, ideella organisationer och allmänhetens opinionsyttringar. EU-

kommissionens grönbok beskriver lokala initiativ som en av ”grundstenarna i gemenska- pens politik, eftersom de medför praktikinriktade insatser, utgående från initiativ från gräsrötterna”. Man framför betydelsen av att koppla samman lokala initiativ så att en effektiv kommunikation, ett erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel möjliggörs. Grönboken slår vidare fast att NGO:s kommer att få tillträde till de samarbetsformer och organ som IPP-processen innefattar.77