modell förfinansiellanalys
Den finansiella analysen i Sollentuna ut-går från den så kallade RK-modellen . I denna analyseras kommunens ekonomi ur fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk samt kontroll . Syftet med analysen är att identifiera finansiella problem i kommu-nen och skapa en uppfattning om kom-munen har god ekonomisk hushållning .
målför godekonomisk
hushållning
Sollentuna kommun har beslutat om tre finansiella mål vilka beskriver det finan - s iella resultatet i ettårsperspektivet samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt . En avstämning av målen görs i detta kapitel men mer detaljerad information finns i kapitlet God ekonomisk hushållning .
Årets resultat och realisationsvinster Sollentuna kommun redovisar 2016 ett resultat på 157 miljoner kronor vilket är en förbättring jämfört med 2015 med 60 miljoner kronor . Hela resultatförbätt-ringen förklaras av större överskott på nämnderna jämfört med 2015 . Exklusive realisationsvinster uppgår resultatet till 84 miljoner kronor vilket är en förbätt-ring med 53 miljoner kronor jämfört med föregående år . Resultat mätt som andel av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning uppgår till 4,5 procent . Ett av kommunens finansiella mål är att årets resultat före extraordinära poster ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras . Målet ska garantera en långsiktig stabil
finansiell utveckling och att finansieringen av dagens verksamhet inte skjuts över till kommande generationer . Om inte målet uppnås måste den löpande verksamheten tillföras medel antingen från tidigare uppbyggt kapital, försäljning av tillgångar eller genom lån . Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värde-säkra det egna kapitalet . Värdesäkringen innebär ett behov av överskott . Praxis i kommunen är att jämställa målets defi-nition av resultatet med årets resultat ex-klusive realisationsvinster . Detta resultat uppgick 2016 till 2,4 procent och kom-munen uppfyllde således målet .
KOMMUNEN
Årets resultat och realisationsvinster 2014 2015 2016
Årets resultat (mkr) 67 97 157
Årets resultat exkl. realisationsvinster (mkr) 35 31 84
Årets resultat som andel av skatter, statsbidrag och utjämning (%) 2,1 2,9 4,5 Årets resultat exkl. realisationsvinster som andel av skatter,
statsbidrag och utjämning (%) 1,1 0,9 2,4
0% Skatter, statsbidrag och utjämning
2016
Förändring av nettokostnader och intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning
Kommunens intäkter från skatter, stats-bidrag och utjämning ökade med 3,4 procent mellan 2015 och 2016 . De egna skatteintäkterna ökade med 6,7 procent tack vare en god utveckling av skatteun-derlaget . Intäkterna från statsbidrag och utjämning minskade med hela 67,5 pro-cent på grund av en avtrappning av kom-munens införandebidrag avseende den kommunalekonomiska utjämningen . Det är avtrappning för både förändrad kost-nadsutjämning 2013 och förändrad in-komstutjämning 2015 . Kommunens net-tokostnader, exklusive realisationsvinster, ökade med 3,4 procent . Kostnadsökning-en består av volymer, pris- och löneför-ändringar samt uppräkning av befintliga avtal med externa aktörer . Kommunens avskrivningar ligger på ungefär samma nivå som 2015 .
Nettokostnadsandel
På lång sikt kan inte de löpande kostna-derna överstiga de löpande intäkterna utan att kommunens ekonomi urholkas och att man äventyrar god ekonomisk hushållning . Kommunen kommer dess-utom bryta mot kommunallagens krav om balans . Ett sätt att mäta detta är att sätta samtliga löpande kostnader (inklu-sive netto av finansiella poster) i relation till intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning . Uppgår denna relation till en andel lägre än 100 har kommunen
en balans mellan intäkter och kostnader . För att generera ett överskott och därmed värdesäkra det egna kapitalet ska intäk-terna överstiga kostnaderna . Sollentuna har beslutat för 2016 att överskottet ska vara en procent . Således ska nettokost-nadsandelen uppgå till maximalt 99 pro-cent . Kommunens nettokostnadsandel uppgår 2016 till 95,5 procent . Andelen påverkas av realisationsvinster som kom-munen redovisat under året . Exkluderas realisationsvinsterna uppgår andelen till 97,3 procent vilket är 1,7 procent lägre än målet . Avskrivningarnas andel är samma som föregående år . De finansiella posterna visar ett överskott på 1,8 procent och bi-drar till att finansiera verksamheten . Det-ta genom att kommunen Det-tar ut utdelning av sina bolag och inte har några lån och därmed inga räntekostnader . Över tid har detta överskott varierat då avkastningen från kommunens finansiella placeringar varierar främst beroende på räntenivåer .
Nettokostnadsandel (%) Mål 2014 2015 2016
Verksamheten 99 98 98 96
Avskrivningar 3 3 3 3
Nettokostnad 102 101 101 99
Finansiella poster –3 –2 –2 –2
Nettokostnadsandel 99 99 99 97
Realisationsvinster/-förluster – –1 –2 –2
Nettokostnadsandel 99 98 97 96
Förändring av nettokostnader och intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning
Årets investeringar
Sollentuna kommuns samlade investe-ringar uppgick under 2016 till 394 mil-joner kronor, vilket är ökning sedan 2015 med 19 miljoner kronor . Jämfört med 2014 är det en ökning med 41 miljoner kronor . Kommunens investeringar ökar över tid dels på grund av reinvestering-ar i befintliga lokaler och anläggningreinvestering-ar, dels som följd av behov av ökad kapaci-tet då kommunen växer . Kommunen erhåller inte några större inkomster till investeringsverksamheten . För 2016 var det 17 miljoner kronor i statsbidrag från Trafikverket . Trafik- och fastighetsnämn-dens investeringsutgifter uppgick till 366 miljoner kronor och utgör hela 93 pro-cent av investeringsutgifterna . De fastig - hetsägarinitierade investeringarna, såsom re investeringar, hyresgästanpassningar, myn dighetskrav och miljömässigt byggan-de, uppgick till 28,4 procent av totala in-vesteringsutgifterna . Andra verksamhets-områden där kommun har haft höga investeringsutgifter är grundskolor (24 %) och kultur och fritid (22 %) . Vid kultur och fritid utgörs hälften av investerings-utgifterna av ny friidrottshall i kommu-nen, vilken nu är färdigställd . Utöver dessa investeringar bedriver kommunen
en omfattande exploateringsverksamhet . Exploatering avser åtgärder för att anskaf-fa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier . I exploateringsverksamheten ingår även att bygga gator, anlägga grön-områden med mera . Över tid ska denna verksamhet minst generera ett nollresul-tat . Vissa år kan utgifterna överstiga in-komsterna . Under 2016 var utgifterna inklusive markförsäljning 161 miljoner och inkomsterna 63 miljoner vilket ger ett underskott på 98 miljoner .
Självfinansieringsgrad
Kommunens finansieringsutrymme
ut-görs av årets resultat plus avskrivningar . Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel som detta utrymme utgör av netto-investeringarna . En självfinansieringsgrad på 100 procent eller högre innebär att kommunen kan självfinansiera samt liga investeringar gjorda under året . Detta innebär att kommunen inte behöver ta upp några nya lån och kan placera medel för framtida bruk . Självfinansierings-graden för 2016 års investeringar uppgår till 53,0 procent och innebär att kommunen inte kunde finansiera årets investeringar via den löpande verksamheten . Finan-sieringen har skett genom att kommunen sålt av delar av sin kapitalförvaltning .
Årets investeringar 2014 2015 2016
Investeringsvolym brutto (mkr) 346 380 411
Investeringsvolym efter avdrag för investeringsinkomster (mkr) 346 375 394 Investeringsvolym i relation till skatteintäkter m.m. (%) 10,7 11,1 11,6
Exploateringsutgifter (mkr) 64 84 161
Exploateringsinkomster (mkr) 57 95 38
Exploatering netto (mkr) 7 11 123
Självfinansieringsgrad (%) 2014 2015 2016
Självfinansieringsgraden av nettoinvesteringar 48,1 58,3 53,0
F I N A N S I E L L A N A LY S
kapacitet
Soliditet
Soliditeten visar hur stor andel av till-gångarna som finansierats med eget ka-pital respektive skulder . Enligt kommu-nens finansiella mål ska kommunen ha en stark långsiktig betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera sina investeringar . Soliditeten bör därför inte understiga 75 procent . Kommunen upp-fyller målet för 2016 genom en soliditet på 76 procent . En tolkning av god ekono-misk hushållning är att kommunens soli-ditet bör vara oförändrad eller öka över en längre period . En kraftigt sjunkande soli-ditet indikerar att kommunens finansiella situation försämras . Kommunens soliditet enligt balansräkningen har minskat kon-tinuerligt de senaste åren . Minskningen förklaras genom att kommunen inte fullt ut självfinansierat investeringarna . Kom-munen har alltjämt en hög soliditet . Att under en expansiv fas inte fullt ut finan-siera årets investeringar och därmed möta en sjunkande soliditet behöver inte väcka oro . Detta gäller så länge kommunen har en långsiktig plan hur de kommande investeringarna ska finansieras samt har kontroll över skuldsättningen .
Inklude-ras pensionsförpliktelserna som inte är upptagna på balansräkningen blir minsk-ningen över tid inte lika stor . Detta för-klaras av att pensionsförpliktelsen mins-kar över tid då den årliga uppräkningen är lägre än den årliga utbetalningen . Kommunalskatt
Kapacitet handlar också om möjligheten till att förstärka intäktssidan . Kommu-nens enda möjlighet att göra detta är ge-nom att förändra den egna skattesatsen . Möjligheten till en sådan förändring är större i en kommun som har en låg skat-tesats än i en kommun med hög skatt . År 2016 uppgick Sollentunas skattesats till 18,12 . Skattesatsen ändrades till 2016 när skatteväxling skedde med landsting-et om övertagande av hemsjukvården för
LSS-boenden . Sollentuna har den femte lägsta skattesatsen i länet och riket . Ge-nomsnittet i länet uppgick till 18,52, jäm-fört med 18,43 föregående år . Genomsnit-tet i riket blev 20,75 procent, vilket är en höjning med 0,05 jämfört med år 2015 som uppgick till 20,70 procent .
risk
Likviditet ur ett riskperspektiv Ett av kommunens finansiella mål är god betalningsberedskap på kort sikt vilket syftar till att undvika nyttjande av kredi-ter . Kommunen har beslutat att likvidi-teten inte bör understiga fyra procent av
Soliditet (%) 2014 2015 2016
Soliditet enligt balansräkningen 80,2 76,3 76,0
Soliditet inkl. pensionsförpliktelser 55,4 54,0 55,3
Likviditet ur ett riskperspektiv (%) 2014 2015 2016
Likviditet som andel av externa utgifter 6,5 4,8 3,6
S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6
externa utgifter (kostnader enligt resultat-räkningen exklusive avskrivningar) . Må-let motsvarar en genomsnittlig likviditet på 170 miljoner kronor för 2016 . Likvidi-teten mäts som de medel kommunen har tillgängliga på bankkonton samt eventu-ella kortfristiga placeringar . I måttet ex-kluderas de medel som avser kommunens bolag och kapitalförvaltningen . En oför-ändrad eller ökad likviditet i kombination med oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens ekono-miska läge stärks . Det omvända betyder att kommunens läge har försämrats . Den genomsnittliga likviditeten 2016 uppgick till 3,6 procent som andel av kommunens externa utgifter . Kommunen uppfyl-ler inte målnivån avseende likviditeten, men med tanke på ökade investeringar är det en acceptabel nivå . Kommunens likviditet har över tid minskat . För 2017 och framåt kommer likviditeten att för-sämras ytterligare eftersom kommunen har ett stort investeringsbehov framöver . Kommunen har tillsammans med dotter-bolagen en checkkredit på 400 miljoner kronor för att möta kommunkoncernens likviditetsbehov kortsiktigt . På längre sikt krävs andra finansieringsalternativ . Utöver den ovan redovisade likviditeten har kommunen medel placerade till ett marknadsvärde motsvarande 259 mil-joner kronor . Medlen förvaltas externt med inriktning på kommunens pensions-åtaganden . Ambitionen är givet kravet på försiktighet att få en god avkastning . Avkastningen från kapitalförvaltningen påverkas av utvecklingen på de finansiella
marknaderna och får direkt genomslag på kommunens resultat . Kommunens place-ringar har positiv avkastning på 3 procent för 2016 . Under hösten 2016 avyttrade kommunen 200 miljoner kronor av kapi-talförvaltningen för att finansiera delar av årets investeringar .
Finansiella nettotillgångar
För att spegla kommunens medellånga betalningsberedskap analyseras de finan-siella nettotillgångarna . I detta nyckeltal ingår alla tillgångar och skulder som be-räknas omsättas på tio års sikt . Tillgång-arna i form av aktier i egna bolag ingår inte . De finansiella nettotillgångarna har satts i relation till verksamhetens
kostna-der enligt resultaträkningen .
De finansiella nettotillgångarna är nega-tiva vilket innebär att kommunen inte kan finansiera de skulder som förfaller inom 10 år . Utvecklingen de senaste åren har varit negativ . Detta har inneburit att skulderna har ökat snabbare än tillgång-arna . Att skulderna har ökat beror på att kommunen från och med 2015 fullt ut skuldfört investeringsbidrag etc . Vidare har de kortfristiga skulderna ökat . Detta samtidigt som kommunen sålt av delar av kapitalförvaltningen vilket har minskat tillgångarna .
Pensionsförpliktelser
Pensionsåtagandena påverkar kommu-nens finansiella handlingsutrymme under en lång tid framöver . Kommunens pen-sionsåtagande inklusive särskild löneskatt uppgår till 1 473 miljoner kronor (1 471 mkr) . Pensioner intjänade innan 1998
Källa: KPA Utbetalningar från ansvarsförbindelsen (mkr)
Finansiella nettotillgångar (%) 2014 2015 2016
Finansiella nettotillgångar 11 2 –2
52
F I N A N S I E L L A N A LY S
redovisas som ansvarsförbindelse och inte som en skuld på balansräkningen . När pensionen betalas ut uppstår kostnaden för kommunen . Kostnaden för utbetal-ning av pensioner intjänade innan 1998 kommer enligt en prognos från kommu-nens pensionsförvaltare att öka för att nå kulmen 2025 .
För att undvika att pensionskostnader-na tränger ut anpensionskostnader-nan verksamhet har kom-munfullmäktige tidigare fastställt att om resultatet enligt balanskravet överstiger värdesäkringen av eget kapital ska medel avsättas för att täcka pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser . För 2016 avsätts 113 miljoner kronor och de samlade medlen uppgår till 995 miljoner kronor .
Kommunens borgensåtaganden
Stora borgensåtaganden kan innebära en finansiell risk genom att kommunen kan tvingas överta lån, eller ge aktieägar-tillskott till ett kommunalt bolag för att undvika konkurs . Sollentuna kommun har haft som praxis att kommunens bo-lag lånar på egna villkor utan kommunal borgen . Den borgen som tidigare år re-dovisas för egna bolag avser ett pensions-avtal för Sollentuna Energi . År 2015 har kommunen frångått tidigare praxis och gått i borgen för Sollentuna Energi med 175 miljoner kronor . Kommunens sam-lade borgensåtagande för lån eller dylikt uppgick 2016 till 196 miljoner kronor vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år . Sollentuna kommun har inte infriat några borgensåtagaden under 2016 och kommunen har
jäm-förelsevis låga borgensåtaganden . Det föreligger ingen känd förlustrisk gente-mot de egna bolagen avseende ingångna borgensåtaganden och ansvarsförbindel-ser . I åtagandena som avansvarsförbindel-ser egna hem och föreningar föreligger alltid en viss risk att kommunen kan komma att få infria ett borgensåtagande .
kontroll
Utfall i förhållande till budget
En grundförutsättning för en stabil finansiell utveckling är att kommunen har kontroll av ekonomin under året . I praktiken handlar det om nämnderna håller sin budget och vidtar nödvändiga åtgärder vid avvikelser . Främst är det nega tiva avvikelser mot budget som är ett tecken på bristande kontroll . Men även stora positiva avvikelser kan indikera att verksamheten inte löpande följer upp sin
ekonomi . För 2014 uppvisade nämnderna en negativ avvikelse mot budget vilket kan förklaras av avvikelser i budgeterade volymer . År 2015 redovisar nämnderna ett överskott på 11 miljoner kronor . I denna positiva avvikelse ligger en negativ avvikelse avseende volymer på 15 miljoner kronor . För 2016 redovisar nämnderna ett överskott på 76 miljoner kronor varav 24 miljoner kronor avser ett volymöver-skott . En bidragande del till övervolymöver-skottet är att kommunen under året övergått till komponentavskrivning . Det är en ny redo visningsprincip vilket innebär att pla-nerat underhåll aktiveras som investering och uppgick under året till 40 miljoner kronor . Kommunens skatteintäkter blev 16 miljoner kronor lägre än budgeterat . Sammantaget blir avvikelsen avseende resultatet exklusive realisationsvinster för 2016 positivt då nämndernas överskott är högre än minskningen på intäktsidan .
Utfall i förhållande till budget (mkr) 2014 2015 2016
Avvikelse nämnder –18 11 76
Varav volym –21 –15 24
Avvikelse årets resultat exkl. realisationsvinster 3 –3 50
Kommunens borgensåtaganden
Ändamål (mkr) 2014 2015 2016
Egna bolag 15 189 188
Småhus 1 1 1
Föreningar 7 8 7
Totalt 24 198 196
S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6
Prognossäkerhet
Nämnderna har samtliga år överskattat sina kostnader i den prognos som lämnas i samband med delårsrapporten i augusti . I relation till omsättningen är dock av-vikelsen förhållandevis låg – cirka en pro-cent . För avvikelsen på resultatet spelar nämndernas bedömning en stor roll . För 2016 förklaras 70 procent av avvikelsen av nämnder . Prognossäkerheten förkla-rar hur kommunen arbetar med frågan . Om respektive nämnds prognos endast är summan av vad ett antal budgetansvariga tror finns det risk att fler personers försik-tighet aggregeras . För att stärka prognos-säkerheten avser kommunens ekonomiav-delning tillsammans med förvaltningen vidareutveckla arbetet .
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av oli-ka faktorer som ligger inom och utanför kommunens egen kontroll . Nedan redo-visas några av de faktorer som påverkar kommunens ekonomi . De baseras på för-hållanden under 2016 .
avslutandekommentar
–
kommunenÅrets resultat exklusive realisationsvin-ster innebar att kommunen uppfyller re-sultatmålet . Kommunen uppfyller även målet 75 procent för soliditeten men mis-sar målet 4 procent för kassalikviditeten . Under de kommande åren står Sollentuna kommun inför en utmanande period då ökat bostadsbyggande och efterföljande befolkningsökning kommer att kräva sto-ra investeringar i verksamhetslokaler och infrastruktur . Det har inneburit en revi-dering av de finansiella målen för perio-den 2017 till 2019 . Målet för soliditeten minskas från 75 till 60 procent . För 2017 är resultatmålet ökat till 1,5 procent och för 2018 och framåt ska målet vara 2,5 procent . För att inte räntekostnaderna ska ta för stort utrymme från verksamheten ska kommunens upplåning för egen räk-ning inte överstiga 2 miljarder kronor . Under 2017 fortsätter arbetet med finan-sieringen . En utmaning blir hur mycket av investeringar som ska finansieras via skatteintäkter respektive externt kapital .
Det kan dock konstateras att de ökade kostnaderna för avskrivningar och even-tuella räntekostnader kommer tillsam-mans med ökade volymer sätta drifts-ekonomin under stark press . Till det ska läggas en vikande konjunktur de kom-mande åren vilket innebär avtagande syssel sättningsökning och ett minskat skatte underlag . Det kommer krävas ett fortsatt effektiviseringsarbete tillsammans med prioriteringar för att rymma detta till ett oförändrat skatteuttag .
Prognossäkerhet
Jämfört med augusti (mkr) 2014 2015 2016
Nämnderna 10 29 49
Årets resultat exkl. realisationsvinster 20 29 70
Händelse (mkr)
Förändring av löner med 1 procent 29
varav egen verksamhet 13
varav entreprenader 16
Förändrade taxor och avgifter
med 10 procent 16
100 genomsnittliga helårstjänster 52 Förändrad kommunalskatten
med 10 öre 19
Förändrat skatteunderlag i riket
med 1 procent 29
Prisförändring varor och tjänster
med 1 procent 8
Finansiell analys
Sollentuna kommun har i december bildat en ny koncern . Kommunen har sålt sina helägda bolag AB Sollentuna-hem, Sollentuna Energi & Miljö AB och AB SOLOM till det nybildande bolaget Sollentuna Stadshus AB .
resultat ochkapacitet
Årets resultat
Koncernen Sollentuna kommun redo-visar 2016 ett positivt resultat efter skatt och exklusive realisationsvinster på 245 miljoner kronor (195 mkr), belopp inom parentes avser föregående år .
Bolaget AB Sollentunahem redovisar ett positivt resultat före skatt och bok-slutsdispositioner på 393 miljoner kronor, resultatet exklusive reavinster är 93 miljo-ner kronor . Motsvarande resultat 2015 uppgick till 103 miljoner kronor . Omsätt-ningen har minskat något vid jämförelse med föregående år .
Koncernen Sollentuna Energi & Miljö AB redovisar ett resultat före skatt på 103 miljoner kronor (88 mkr) . Omsättningen har ökat med 76 miljoner kronor vilket bland annat kan tillskrivas det kyliga kli-matet i början på året .
AB SOLOM redovisar ett resultat före skatt och bokslutsdispositioner på 2 miljo-ner kronor (8 mkr) .
Kommunalförbundet Brandkåren Att-un da, där SollentAtt-unas andel enligt för-bundsordningen är 21,5 procent, redo-visar ett resultat på 3 miljoner kronor (7 mkr) .
AB Sollentunahems styrelse har före-slaget en utdelning på 13 miljoner kronor och Sollentuna Energis styrelse har före-slaget en utdelning på 30 miljoner kronor . Utdelningarna kommer Sollentuna Stads-hus AB tillgodo efter bolagstämmorna 2016 . Sollentuna Stadshus AB har föresla-git en utdelning till kommunen på 36 miljoner kronor .
Soliditet
Det egna kapitalet 2016 uppgick till 5 853 miljoner kronor (5 293 mkr) och solidi-teten är 62 procent (60 %) .
Årets investeringar
Koncernen investerade i materiella anlägg-ningstillgångar för 997 miljoner kronor (713 mkr) och i immateriella anlägg-ningstillgångar för 10 miljoner kronor (6 mkr) . Kommunen, AB Sollentunahem och Sollentuna Energi & Miljö AB har ökade investeringar jämfört med 2015 .
Sammantaget har AB Sollentunahem investerat 278 miljoner kronor (176 mkr) under året . Sollentuna Energi & Miljö AB:s investeringar uppgår till 183 miljo-ner kronor (107 mkr) i materiella anlägg-ningstillgångar .
KONCERNEN
försäljning av solcellspaket och laddboxar till privatkunder och företag . Försäljning-en startades upp under föregåFörsäljning-ende år .
Kraftvärmeverket Brista 2, som Sollen-tuna Energi & Miljö AB äger tillsammans med AB Fortum värme, är ett avfallseldat kraftvärmeverk . Verket har under början av 2016 levererat sammanlagt 82 GWh värme till Sollentunas nät . Det är mer än budget erat vilket beror på ett kortare drift-avbrott för underhåll än planerat .
Under 2016 har AB SOLOM över-tagit/startat verksamhet inom HVB . Vidare har AB SOLOM erhållit tillstånd av Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för tre av kommunens LSS-enheter . Över-tagandet för dessa sker 1 januari 2017 . Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En god följsamhet mot budget är ett ut-tryck för god ekonomisk hushållning . Koncernen har idag ingen gemensam budgetstyrning utan varje bolag i kon-cernen upprätthåller sin egen finansiella kontroll .
För AB Sollentunahem uppgår årets utfall innan skatt till 93 miljoner kronor i jämförelse med budgeterat 85 miljoner kronor . Lägre kostnader för underhåll och högre driftskostnader är de största av-vikelserna .
För Sollentuna Energi & Miljö AB (koncernen) uppgår årets resultat innan skatt till 103 miljoner kronor medan bud-geten uppgick till 80 miljoner kronor . Verksamheterna Stadsnät och elnät har bättre resultat än budget, vidare har bolaget fått en engångs ersättning från Trafikverket för mark in trång . Även kraft-värmeverket Brista levererar ett bättre
För Sollentuna Energi & Miljö AB (koncernen) uppgår årets resultat innan skatt till 103 miljoner kronor medan bud-geten uppgick till 80 miljoner kronor . Verksamheterna Stadsnät och elnät har bättre resultat än budget, vidare har bolaget fått en engångs ersättning från Trafikverket för mark in trång . Även kraft-värmeverket Brista levererar ett bättre