För att stimulera och stödja utveckling-en av kommunutveckling-ens verksamheter och för att lyfta och sprida goda exempel har ett utvecklingspris inrättats under året . Priset belönar en verksamhet som med utveckling och delaktighet i fokus har åstadkommit förbättringar till nytta för kommunens invånare/brukare . Alla kom-munalt finansierade verksamheter har kunnat söka utvecklingspriset på 50 000 kronor, som ska användas till verksam-hetsutveckling, samt ett vandringspris .
Av 32 ansökningar nominerades fem bidrag för slutgranskning av juryn, som bestod av kommundirektör, ekonomichef, kvalitetsstrateg och representant från SKL .
Vid en välbesökt inspirationsdag
dela-des utvecklingspriset ut till Vaxmora för-skola utifrån motiveringen:
En verksamhet som systematiskt och strukturerat arbetat med målinriktad verk
samhetsutveckling på ett excellent sätt.
Verksamheten har bedrivit ett kontinuer
ligt utvecklingsarbete med visionen ”En för
skola – ett arbetslag, hela huset allas angelä
genhet” som grund. I ett öppet och innovativt klimat har man tagit till vara digitalisering
ens möjligheter.
Verksamheten utmärker sig genom ett tydligt kundperspektiv, där barns och för
äldrars delaktighet har lett till att verksam
heten kontinuerligt och systematiskt föränd
rats efter barnens behov. Utvecklingen har följts upp genom kundundersökningar och fokuskvällar med föräldrarna.
Förskolans arbetssätt är föredömligt och överförbart till andra verksamheter.
Kvalitet och
utveckling
Förutom Vaxmora förskola nominerades Kontaktcenter Entré för sin verksamhet i entrén på Turebergshuset, Socialkontoret för sitt Inflytanderåd, Barn- och utbild-ningskontorets arbetsmetod Skriva sig Till Lärande – STL och Kulturverkstans pro-jekt Djungelvrål inom AB SOLOM .
nyckeltalochjämförelser
För att mäta en kommuns resultat ur ett kvalitetsperspektiv används en stor mängd nyckeltal . Nyckeltalen möjliggör jämförelser med andra kommuners resul-tat, men visar också på utvecklingen i den egna kommunen över tid . Att jämföra och
analysera nyckeltal ger kunskap som kan bidra till förbättringar och verksamhets-utveckling .
Det finns olika typer av nyckeltal . Vissa nyckeltal redovisar verksamheternas re-sultat, medan andra mer ska ses som in-formationsnyckeltal som kan bidra med kunskap om förutsättningar, resurser etc .
S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Miljöarbete Bemötande och tillgänglighet Gång- och cykelvägar Gator och vägar Renhållning och sophämtning Grundskolan Kultur Idrotts- och motionsanläggningar Gymnasieskolan Förskolan Räddningstjänsten Vatten och avlopp NMI
Genomsnitt Sollentuna
En annan skillnad mellan olika nyckeltal är hur stor eller liten påverkansmöjlighet kommunen har för utfallet .
SCB:s medborgarundersökning Sollentuna kommun får ett av landets bäs-ta betyg i SCB:s medborgarundersökning som genomfördes under hösten 2016 . Un-dersökningen visar att Sollentunas invå-nare hör till de mest nöjda i Sverige, bara tre kommuner kan visa något högre siffror avseende Nöjd-Medborgar-Index .
Majoriteten av Sollentunas invånare är nöjda med kommunens verksamheter och ger ett bra betyg på exempelvis förskola, gymnasieskola och räddningstjänst . Invå-narna uppskattar också de goda kommu-nikationerna och det kommersiella
utbu-det i kommunen . Ett utvecklingsområde som undersökningen har identifierat rör den upplevda tryggheten i kommunen .
SCB:s enkät skickades till 1 200 kom-muninvånare i åldrarna 18–84 år som fick tycka till om kommunens service, möjlig-heten att vara med och påverka och kom-munen som plats att bo på . Sollentuna har fått bättre resultat i samtliga delar av un-dersökningen jämfört med genomsnittet för de 136 deltagande kommunerna 2016:
• Nöjd-Medborgar-Index (NMI) inne-håller frågor om kommunens olika verksamheter . Sollentuna: NMI 66 . Genomsnittet för samtliga kommuner 2016 är NMI 54 . Bäst betyg får verk- samheterna vatten och avlopp, rädd-ningstjänst, förskola och gymnasieskola .
• Nöjd-Region-Index (NRI) innehåller frågor om kommunen som en plats att bo och leva på . Sollentuna: NRI 69 . Genomsnittet för samtliga kommuner 2016 är NRI 60 . Bäst betyg får kom-munikationer och kommersiellt utbud .
• Nöjd-Inflytande-Index (NII) innehåll-er frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksam-heter . Sollentuna: NII 51 . Genomsnittet för samtliga kommuner 2016 är NII 40 . Bäst betyg får faktorerna information och förtroende .
Betygsindex under 40 klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går vid 55. 75 eller högre tolkas som ”mycket nöjd”.
SCB:s medborgarundersökning 2016, Nöjd-Medborgar-Index
K V A L I T E T O C H U T V E C K L I N G
kommunens kvaliteti
korthet
(
kkik)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under tio år drivit projektet Kom-munens Kvalitet i Korthet (KKiK) där nyckel tal samlas in och sammanställs för att sedan presenteras i form av kommun-jämförelser . Sammanställningen är tänkt att ge stöd till de förtroendevalda i dia-logen med medborgarna om kommunens
verksamhet och utveckla verksamheten från ett medborgarperspektiv . KKiK kan även ses som ett verktyg för kommunen att utveckla sin styrning mot ett ökat fokus på sina resultat .
För att ge en bild av hur Sollentuna kommuns resultat förhåller sig i jämförelse med andra kommuner redovisas genom-snittet i riket samt mätområdets högsta värde .
sollentuna kommunsresultat ikommunenskvalitetikorthet
(
kkik)
tillgänglighet 2014 2015 2016 Kommun med
bäst värde
Medelvärde riket
Andel som får svar på e-post inom två dagar (%) 96 89 95 100 86
Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar
på en enkel fråga (%) 56 44 34 90 52
Gott bemötande vid kontakt med kommunen, andel av maxpoäng (%)
(Ny skala för bedömning från 2016) 81 90 78
Bibliotekets öppethållande utöver 08–17 på vardagar, timmar/vecka
(Fr o m 2016 får meröppna bibliotek räknas med) 19 19 54 67 17
Simhallens öppethållande utöver 08–17 på vardagar, timmar/vecka 43 42 41 61 27
Återvinningscentralens öppethållande utöver 08–17 på vardagar, timmar/vecka 36 36 36 38 13
Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 54 100 63
Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat
placeringsdatum, medelvärde 30 0 28
Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till
särskilt boende, medelvärde 29 86 126 5 57
Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till
beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 21 23 31 0 16
Färgförklaring
Bästa 25 % av kommunerna Mittersta 50 % av kommunerna Sämsta 25 % av kommunerna
En del nyckeltal har en viss eftersläpning i statistiken vilket gör att värden för 2015 är de allra nyaste och ingår i KKiK 2016. Samtliga resultat finns i databasen Kolada, www.kolada.se
S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6
trygghet 2014 2015 2016 Kommun med
bäst värde
Medelvärde riket
Nöjd-Region-Index – Trygghet 61 51 80 58
Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under
14 dagar, medelvärde 11 12 13 7 15
Barn per årsarbetare i förskolan, antal 5,8 5,5 3,7 5,3
delaktighet 2014 2015 2016 Kommun med
bäst värde
Medelvärde riket
Informationsindex för kommunens webbplats – Totalt 87 89 88 96 76
Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 65 65 65 93 56
Nöjd-Inflytande-Index – Helheten 55 51 56 40
Valdeltagande i senaste kommunvalet (%) 84,3 – – 92 82,8
samhällsutvecklare 2014 2015 2016 Kommun med
bäst värde
Medelvärde riket
Förvärvsarbetande invånare 20–64 år, andel (%) 80,7 81,4 88,2 78,9
Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 2,0 2,0 0,6 4,3
Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare 7,8 7,8 9,0 16,6 5,4
Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) – Totalt, NKI 70 68 84 69
Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7,7 8,1 5,2 11,7
Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk
behandling, andel (%) 40 39 66 39
Miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enl MFS, (%) prel. uppgift 45,5 46,6 51,0 78,8 33,3
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, första halvåret, andel (%) 20 18 66 26
Nöjd-Region-Index – Helheten 71 69 79 60
K V A L I T E T O C H U T V E C K L I N G
effektivitet 2014 2015 2016 Kommun med
bäst värde
Medelvärde riket
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 135 963 146 817 100 646 136 712
Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser),
hemkommun, andel (%) 86,7 88,2 87,6 97,4 77,9
Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för
ämnesproven i Sv, Sv2 och Ma, hemkommun, genomsnittlig andel (%) 69 76 75 98 71
Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 94,7 93,3 93,6 98,5 86,4
Elever i åk 8: Sammanvägt resultat – elevernas syn på skolan och
undervisningen, andel (%) 72 73 72 96 75
Kostnad per betygspoäng i åk 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng 329 340 359 261 382
Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 98 323 98 557 90 271 122 856
Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 74,4 75,8 89,4 71,4
Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 87 87 90 97 68
Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 751 676 819 679 476 274 816 215
Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – helhetssyn, andel (%) 83 82 88 97 83
Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 76 70 73 91 66
Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 132 535 130 989 81 784 272 085
Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn, andel (%) 86 88 89 100 91
Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 78 82 78 100 80
Ej återaktualiserade ungdomar 13–20 år ett år efter avslutad utredning
eller insats, andel (%) 74 72 74 100 78
S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6
barnperspektiv påsollentuna
I detta avsnitt ges en övergripande nu-lägesbild av Sollentuna kommun ur ett barnperspektiv . Ett urval indikatorer som belyser barns livssituation kommenteras . Nacka respektive Järfälla kommun finns med i tabellen för att möjliggöra jämfö-relser med ett par kommuner som liknar Sollentuna med avseende på bland annat socioekonomi, storlek och befolknings-struktur . I rapporten Barnbokslut 2016 på kommunens webbplats beskrivs närmare hur barnperspektivet tas i beaktan i kom-munens verksamheter .
Vid Sollentunas förskolor finns ett större antal barn per årsarbetare med
för-skollärarexamen jämfört med riket som helhet, men Sollentuna är i nivå med Järfälla och Nacka samt länet i övrigt . Att studera personaltätheten är bara ett av flera sätt att belysa kvaliteten på den för-skoleverksamhet som erbjuds .
Andelen elever i grundskolan som har uppnått kunskapskraven respektive elev-ernas meritvärden är högre än snitten för riket och länet . En relativt hög andel av gymnasieeleverna folkbokförda i kommu-nen hade behörighet till universitet och högskola inom tre år .
Sollentuna kommun har låga värden när det gäller måtten andel barn i familjer med långvarig ekonomiskt bistånd, andel barn i ekonomiskt utsatta familjer samt
antal vräkningar som berört barn . Hur trygg en plats är att växa upp på kan bland annat mätas med hjälp av brottsstatistik . I Sollentuna kommun är antalet anmälningar av misshandel mot barn i olika åldersgrupper lägre än snittet för riket liksom Stockholms län .
I den enkät som SKL riktar till elever i årskurs fem och åtta finns en fråga som speglar vilket värde de tycker läggs vid de-ras åsikter . Andelen elever som anser att lärarna tar hänsyn till deras åsikter har minskat något liksom elever som deltar i musik- eller kulturskola, jämfört med föregående år .
K V A L I T E T O C H U T V E C K L I N G
barn ochunga isollentuna
Sollentuna Trend Riket Länet Järfälla Nacka
Personaltäthet – antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen (2015) 17,4
(+) 12,5 18,7 17,3 18,3Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun (%) (2016) 88,8
(+) 78,1 82,6 78,2 91,9Meritvärde i åk 9, genomsnitt, 17 betyg, lägeskommun (2016) 257,4
(+) 229,2 240,9 237,4 266,4Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola
inom 3 år, hemkommun, andel (%) (2016) 65,4
49,9 56,0 56,0 67,3Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd (%) (2015) 0,9
2,6 1,6 1,8 0,8Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer (%) (2014) 11
20 16 17 9Vräkningar/avhysningar som berör barn, antal/1000 inv. (2016) 0,1
(–) 0,0 0,0 0,0 0,0Invånare 0–20 år placerade i institution eller familjehem, antal/1000 inv. (2015) 3,2
(+) 12,1 7,1 6,0 3,8Misshandel mot barn 0–6 år, per 1000 av medelfolkmängden (2015) 0,1
0,4 0,5* 0,3 0,3Misshandel mot barn 7–14 år, per 1000 av medelfolkmängden (2015) 0,6
(+) 1,1 1,2* 0,8 1,1Misshandel mot barn 15–17 år, per 1000 av medelfolkmängden (2015) 0,4
(+) 0,7 0,7* 1,1 0,4Barn lagförda för brott, antal per 1000 inv. (2015) 18
(+) 25 27 23 26Elever i åk 5: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, andel (%) (2016) 77
(–) 87 79 80 **Elever i åk 8: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, andel (%) (2016) 63
(–) 71 64 62 72Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7–15 år (%) (2015) 18
(–) 25 24 18 59Anmmärkningar
En pil upp/ner innebär att förändringen har varit större/mindre än föregående värde.
Grön pil indikerar en positiv förändring och röd pil indikerar en negativ förändring.
En blå liggande pil betyder att utfallet inte har förändrats jämfört med föregående värde.
* Fr.o.m. 2015 redovisat per polisregion istället för län.
** Uppgift saknas.
Sammanfattningsvis har Sollentuna i denna enklare jämförelse värden på flera indikatorer som är bättre eller likvärdiga med jämförbara kommuner samt med lä-net och riket som helhet . Trendpilarna i tabellen visar endast förändringar i förhål-lande till föregående värde . Fler år behöver studeras för slutsatser om trend över tid .
Kommunen arbetar löpande med en rad metoder för att motverka diskriminering och för att stärka barnens röst, till exempel genom tydligt barnkonventionsperspektiv inom socialtjänsten, ungdomsverksam-heterna och på biblioteken samt genom antimobbningsprogrammet Olweus i sko-lorna . Andra exempel på viktigt arbete ur
ett barnperspektiv är SAGA-teamen för samverkan kring psykisk ohälsa hos barn, arbetet för att minska påverkan från kemikalier på barn i förskolorna och fort-satt satsning på trygga och säkra skolvägar .
S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6
30
miljöåtgärder ikommunens nyahandlingsplanI september beslutade kommunfullmäkti-ge om en plan för att minska Sollentunas miljö- och klimatbelastning . Planen omfattar cirka 30 åtaganden knutna till resurshantering och konsumtion, trafik och transportlösningar, mark och vatten samt kommunikation och kompetensut-veckling . Åtaganden arbetades in i samt-liga förvaltningars plan för kommande år . Under 2016 påbörjades miljöåtaganden inom ramen för det nya styrdokumentet . Under året genomfördes dessutom ett flertal åtaganden och aktiviteter som var beslutade sedan tidigare .
Sollentuna ska inte tära på jordens resurser
Sollentuna kommun har som mål att inte bidra till nettoutsläppen av växthusgaser och att inte tära på jordens resurser . Kommunens bolag strävar mot samma mål
Kommens bolag AB SOLOM, SEOM (Sollentuna Energi & Miljö AB) och AB
Sollentunahem arbetar med samma över-gripande miljö- och klimatmål som kom-munen gör i sin verksamhet, men med sina egna handlingsplaner . 2016 startade SEOM och AB Sollentunahem en sam-ordning av sina planer . SEOM:s verksam-het med bland annat avfallshantering och energidistribution möjliggör dessutom kommunens ambitiösa miljöarbete .
Under året påbörjade AB Sollentuna-hem montering av solceller, som ska täcka samtliga tak i ett av deras senaste byggpro-jekt . SOLOM minskade antalet bilar till förmån för fler cyklar inom hemtjänsten för att bidra till minskade växthusgaser . SEOM:s försäljning av solceller och laddstolpar för elbilar var framgångsrik .
resurshantering och
konsumtion
Tydligare riktlinjer för miljökrav i upphandling
2016 infördes riktlinjer för upphandling till kommunens verksamhet, som inne-bär att miljökrav ska ställas på produkter,
tjänster och entreprenader som kan leda till betydande miljöpåverkan . Krav ställ-des bland annat i upphandlingar för per-sontransporter och för städtjänster . Tekniken spelar roll i miljöarbetet Grön IT är ett begrepp som beskriver hur man kan använda informationsteknologi för att minska miljöbelastningen och mi-nimera energiförbrukningen och också hur teknisk utrustning i sig kan bli mer energieffektiv .
Under året gjordes en upphandling av telefonitjänster där kommunen ställde krav på miljöcertifierad hårdvara och åter-tagning och återvinning av hårdvara .
Flera förundersökningar gjordes och aktiviteter för framtida energibesparing identifierades . Planering påbörjades för utökad livslängd, återanvändning och återvinning av IT-utrustning och för ut-bildning i grön IT för kommunanställda . Efter undersökningar valde man att av-vakta säkrare lösningar för elektronisk signering .