08.2. Bilaga 1 Årsredovisning 2016 slutlig version

å r s r e d o v i s n i n g

SOLLENTUNA KOMMUN 2016

FASTSTÄLLD AV

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2017-X X-X X

inledning

Det här är Sollentuna . . . .2

Kommunstyrelsens ordförande har ordet . . . .3

Hänt i Sollentuna kommun 2016 . . . .4

Organisation . . . .6

Fem år i sammandrag . . . .8

Sveriges mest attraktiva kommun . . . . .10

förvaltningsberättelse Förutsättningar och utmaningar . . . . .12

God ekonomisk hushållning . . . .16

Måluppfyllelse och resultat . . . .20

Finansiell analys . . . . 42

Driftredovisning . . . .51

Investeringsredovisning . . . .63

Resultaträkning . . . .67

Balansräkning . . . .68

Kassaflödesanalys . . . .70

Noter . . . .71

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar . . . .88

Välfärdstjänster i extern regi . . . .91

Kvalitet och utveckling . . . .94

Miljöberättelse . . . .102

Personalberättelse . . . .107

Bolagen . . . .111

nämndernasverksamhet Kommunstyrelsen . . . .118

Stadsbyggnadsnämnden . . . .121

Barn- och ungdomsnämnden . . . .123

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden . . . .126

Vård- och omsorgsnämnden . . . .129

Socialnämnden och familjerättsnämnden . . . .131

Kultur- och fritidsnämnden . . . .135

Miljö- och byggnadsnämnden . . . .138

Trafik- och fastighetsnämnden . . . .141

Överförmyndarnämnden . . . .144

Innehåll

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

mandatfördelning 2016

Sollentuna kommun styrs av en majoritet som består av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna .

Det här är Sollentuna

• Kommunens yta är 55,83 km² varav 3,21 km² är vatten

• I december 2016 hade kommunen 71 023 invånare

• Årets resultat, exklusive reavinster, är 84 miljoner kronor

• Under 2016 investerades för 517 miljoner kronor

Moderaterna 22

Socialdemokraterna 12

Liberalerna 6

Kristdemokraterna 4

Sollentunapartiet 4

Vänsterpartiet 2

Miljöpartiet 5

Centerpartiet 3

Sverigedemokraterna 3

Totalt 61

Sollentuna fortsätter att utvecklas till en allt mer attraktiv kommun . Vårt fördelak- tiga läge mellan huvudstaden och Arlanda gör att det är lätt att sig till och från Sollen- tuna . Men en attraktiv kommun skapas inte bara genom dess placering på kartan . Enträget och målmedvetet arbete om att ständigt utveckla våra verksamheter är nöd- vändigt för att fortsätta ha nöjda invånare . Förra året blev vi över 71 000 Sollentuna- bor . Att vår befolkning fortsätter att öka visar att Sollentuna är en kommun som det är attraktivt att bo, arbeta och studera i . Men det är också viktigt att det finns ut- rymme för meningsfulla fritidsaktivi teter och avkoppling .

Under hösten invigdes den nya fri- idrottshallen vid Sollentunavallen . Ett väl- kommet och efterlängtat tillskott för såväl det aktiva föreningslivet som idrottsut- övare i kommunen . Att på sin fritid ägna sig åt spännande aktiviteter blir dock svårt om man inte har en egen försörj- ning om dagarna . Trots att Sollentuna har en relativt låg arbetslöshet ska ingen som kan arbeta behöva gå arbetslös . Mot den bakgrunden initierades under året en kraftsamling för att få fler sollentunabor i arbete . Det handlar om att analysera re- sultaten av kommunens arbetsmarknads- åtgärder och att jämföra hur vi ligger till i förhållande till andra kommuner . Utifrån detta ska vi sedan vidta konkreta åtgärder för att fler ska få ett arbete att gå till .

Kommunen skapar inte jobb . Det gör företagen . Därför är det avgörande med ett lokalt företagsklimat som attraherar fler att starta, driva och utveckla företag i Sollentuna . Förra året placerade sig Sollentuna, för tredje gången i rad, på silverplatsen som bästa företagarkommun i Svenskt Näringslivs ranking . Det är vi stolta över men får för den sakens skull inte luta oss tillbaka . Kommunens kom- munikation, dialog och service till det lokala närings livet kan ständigt utvecklas . Förra året intensifierade vi insatserna för

att stärka tryggheten i Sollentuna . Se- dan i höstas rapporterar den lokala polis- ledningen regelbundet inför kommun- styrelsen och ett nytt samverkansavtal har knutits mellan kommunen och polisen . Förra året beslutades även om att ta fram åtgärder för ökad trygghet och säkerhet i Tureberg och Edsberg . Fokus ligger på att öka föräldraengagemanget, skapa trygga utemiljöer och stärka samverkan mellan skolan och fritidsgårdar som en byggsten i det förebyggande arbetet . Sollentuna ska vara en kommun där alla invånare känner sig trygga och säkra överallt i kommunen dygnet runt .

Till sist ett stort tack till alla medarbe- tare för era insatser under det gångna året!

Henrik Thunes, kommunstyrelsens ordförande (M)

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

”Att vår befolkning

fortsätter att öka visar

att Sollentuna är en

kommun som det är

attraktivt att bo,

arbeta och studera i.”

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

Vattenkvalitet och säkerhet var avgörande faktorer när Rösjöbadet fick miljöutmärkelsen Blå Flagg av

organisationen Håll Sverige Rent .

För att öka tryggheten i framförallt Edsberg och Tureberg har kommunen och polisen kommit överens om en rad

insatser och åtgärder att fokusera på under 2017 . Dessutom är Sollentuna näst bäst bland mellanstora kommuner och sjunde bästa cykelkommun i hela Sverige .

visionenomett grönare

,

attraktivt ochsammanhängande

rotebro blevklar

!

Kommunens Trygghetspris gick till Kerstin och Ingvar Myrehed för deras trygghets skapande arbete för

att göra Sollentuna till en hel, ren och trygg plats . Rotebros utveckling låg Douglas Lithborn varmt om hjärtat . För att hedra hans minne

har kommunen uppkallat den nya parken vid Rotebrohallen efter honom .

Tredjeklassare från Brageskolan fick eTwinning-priset för internationellt projekt

tillsammans med skolelever i Tyskland .

f r a m t i d e n s r o t e b r o

p a r k

i n v i g n i n g u t v e c k l i n g s p r i s

g e m e n s a m s a k f u n k i s m e l l o 2 0 1 6

m i l j ö u t m ä r k e l s e – r e n a r ö s j ö n s a m a r b e t e

i d e e l l a k r a f t e r

Skandinaviens modernaste friidrottshall

öppnade på Sollentunavallen . Vaxmora förskola fick kommunens första utvecklingspris för excellent verksamhetsutveckling .

<3<3<3

sollentunas skolor fick utmärkelsen guldtrappan 2016

digital kvalitet

c y k e l s at s n i n g

stockholms

bästa cykelkommun

” ^{hela huset allas} angelägenhet ”

medborgarlöfte ^{mungiporna vände uppåt} henrik hildingsson och petra nordström segrade

med låten ”le igen”

t o p p l a c e r i n g

superkommun

Tidningen Dagens Samhälle rankade Sveriges 290 kommuner . Sollentuna hamnade på 4:e plats

i kategorin storstadskommuner!

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

Bolagsstyrelser Överförmyndarnämnden Valnämnden

ordförande Gun Eriksson (S) 08-591 260 00 gun.eriksson@sigtuna.se nämndsekreterare Manuel Bustos

Överförmyndarnämnden är gemensam nämnd för kommunerna Sollentuna, Sigtuna och Upp lands Väsby. Kontoret ligger i Turebergs huset i Sollentuna.

chef Ann-Charlotte Zetterberg

ordförande Benkt Kullgard (M) 073-915 10 15

benkt.kullgard@sollentuna.se Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val, val till EU-parlamentet och eventuella folkomröstningar i kommunen.

sollentuna stadshus ab Moderbolag i bolagskoncernen, helägt av Sollen tuna kommun.

ab sollentunahem

AB Sollentunahem är kommunens bostads bolag med syfte att upplåta bostads lägen heter med hyresrätt i Sollen tuna kommun.

sollentuna energi & miljö ab SEOM distribuerar el, tillhandahåller VA och fjärrvärme samt svarar för sophanteringen i kommunen.

ab solom

AB SOLOM bedriver äldreomsorg och tillhandahåller stöd och service till personer med funktionsnedsättning.

sollentuna kommunfastigheter ab Bolaget ansvarar för kommunala verksamhets- fastigheter och kommersiella fastigheter.

Kultur- och fritidsnämnden

ordförande Magnus Ramstrand (KD) 08-579 214 95

magnus.ramstrand@sollentuna.se nämndsekreterare

Maria Nossent Kultur- och fritidsnämnden ansvarar bland annat för biblioteken, Kultur skolan, utomhusidrott, Arena Satelliten, barnkultur-program, idrottshallar och fältfritidsledare.

förvaltning Kultur- och fritids- kontoret chef Niklas Roos af Hjelmsäter Barn- och

ungdomsnämnden

ordförande Soley Aksöz Lithborn (M) 08-579 215 86

soley.aksoz-lithborn@sollentuna.se nämndsekreterare

Olle Forsmark

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar bland annat för barnom- sorg, kommunala grundskolor, uppföljning och kvalitetsutveckling.

förvaltning Barn- och utbildnings - kontoret

chef Lee Orberson

Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska organ och består av 61 leda - möter som väljs vid allmänna val vart fjärde år. Kommun fullmäktige utser ledamöter i kommunens nämnder och styrelserna för Sollentuna Stadshus AB, Sollentuna Energi

& Miljö AB, AB Sollentunahem, Sollentuna Kommun fastigheter AB och AB SOLOM.

ordförande Björn Karlsson (M) 08-579 216 93

bjorn.karlsson@sollentuna.se kommunsekreterare Anneli Tjäder

Kommunfullmäktige

Miljö- och byggnadsnämnden

Socialnämnden

ordförande Oscar Nyströmer (M) 08-579 210 23

oscar.nystromer@sollentuna.se nämndsekreterare Camilla Sörensen Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar bland annat för bygglov, inmätning av fastigheter och baskartan, miljö- och hälsoskydds- verksamhet, tillsyn, anmälan och tillstånd för livsmedel.

förvaltning Miljö- och byggnads- kontoret

chef Elisabeth Thelin

ordförande Sonia

Lunnergård (KD) 08-579 219 81

sonia.lunnergard@sollentuna.se nämndsekreterare Yessica Garcia Manzano Socialnämnden ansvarar bland annat för stöd till barn och unga, hjälp vid ekonomiska problem, missbruk eller andra sociala problem.

Nyanlända flyktingar får stöd vid sin introduktion i kommunen.

förvaltning Socialkontoret chef Kerstin Lidman

Organisation

Trafik- och fastighetsnämnden

ordförande Moa Rasmusson (L) 08-579 216 33

moa.rasmusson@sollentuna.se nämndsekreterare Jenny Wiik

Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar bland annat för förvaltning av kommunens mark och fastigheter, gator och byggnader samt naturreser- vat och övrig naturmark.

förvaltning Trafik- och fastighets- kontoret

chef

Manfred Holmelin Stadsbyggnads-

nämnden

ordförande Thomas Ardenfors (M) 08-579 216 88

thomas.ardenfors@sollentuna.se nämndsekreterare

Linus Rantakrans

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för den fysiska planeringen i kommunen och för större exploatering av mark områden. Stadsbyggnads- avdelningen är en av kommun- lednings kontorets avdelningar.

stadsbyggnads- avdelningen chef

Christina Leifman

Kommunstyrelsen Arbetsutskott

Miljö utskott Kommunledningskontoret

ordförande Henrik Thunes (M) 08-579 220 15

henrik.thunes@sollentuna.se kommunsekreterare Anneli Tjäder

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ. Kommunstyrelsen samordnar och utvecklar kommunens totala verksamhet och ser till att kommunfull mäktiges riktlinjer efterlevs.

Kommun styrelsen ansvarar även för uppföljning av nämndernas verksamheter.

kommundirektör Katarina Kämpe Kommunledningskontoret är kommun styrelsens tjänste mannaorgan när det gäller styrning, ledning och uppföljning. Det kan gälla att följa upp budget och att utvärdera verksamheternas förmåga att nå de mål som kommunfull mäktige satt upp. Arbetet är i första hand inriktat på att stödja och hjälpa förvaltningarna i deras arbete.

chefer och funktioner inom kommunledningskontoret administrativa avdelningen Pierre Carlsson

avdelningen för näringsliv och kommunikation Anna Hamberg ekonomiavdelningen Anders Nilfjord

personal avdelningen Mona Birgetz

stadsbyggnads avdelningen Christina Leifman överförmyndar avdelningen Ann-Charlotte Zetterberg kommun jurist Ingegärd Bornelind

presschef Moa Ledin

ordförande Henrik Thunes (M) 08-579 220 15

henrik.thunes@sollentuna.se kommunsekreterare Anneli Tjäder

ordförande Carina Knorpp (L) 073-915 10 15

carina.knorpp@sollentuna.se sekreterare

Linus Rantakrans

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Vård och omsorgsnämnden ordförande

Henrik Thureson (L) 08-579 222 80

henrik.thureson@sollentuna.se nämndsekreterare Linda Turula

Utbildnings- och arbetsmarknads- nämnden ansvarar bland annat för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, vuxen- utbildning för utvecklingsstörda (särvux), svenskundervisning för invandrare (SFI), arbetsmarknads- frågor.

förvaltning Utbildnings- och arbetsmarknads- kontoret chef

Helene Bengtson

ordförande Anna-Lena Johansson (L) 08-579 220 26

anna-lena.johansson@sollentuna.se nämndsekreterare

Sara Rahm

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för stöd, service och omvårdnad till äldre och till personer som har funktions- nedsättning.

förvaltning Vård- och omsorgs- kontoret

chef Karin Proos

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

Fem år

i sammandrag

2016 2015 2014 2013 2012 KOMMUNEN

Befolkning 71 023 70 251 69 325 68 145 66 859

varav 1– 5 4 550 4 633 4 751 4 853 4 919

6 – 15 10 642 10 355 10 080 9 737 9 381

16 – 18 2 612 2 555 2 493 2 495 2 651

65 + 11 117 11 020 10 771 10 486 10 222

Befolkningsförändring, % 1 % 1 % 2 % 2 % 1 %

Skattesats 18,12 18,10 18,10 18,10 18,20

Skatteintäkter (not 5), mkr 3 427 3 210 3 051 2 966 2 822

Skatteintäkt, kr/invånare 48 252 45 698 44 009 43 526 42 205

Personalkostnader, mkr 1 471 1 368 1 396 1 422 1 447

Antal årsarbetare 2 577 2 518 2 454 2 594 2 965

Antal årsarbetare per 1000 invånare 36 36 35 38 44

Sjukfrånvaro, % 6 % 6 % 5 % 5 % 5 %

Resultat och kapacitet

Avskrivningar, mkr (not 3) −117 −115 −99 −96 −95

Årets resultat, mkr 157 97 67 77 83

Årets resultat exkl. realisationsvinster, mkr 84 31 35 72 59

Balanskravsresultat, mkr 147 96 62 72 78

Nämndernas nettokostnad, mkr 3 395 3 351 3 230 3 100 3 012

Procentuell förändring, % 1 % 4 % 4 % 3 % 6 %

Budgetavvikelse, nämnderna, mkr 76 11 −18 −24 −35

Som andel av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning

Nettokostnad 99 % 99 % 100 % 99 % 99 %

Finansnetto −2 % −2 % −2 % −1 % −2 %

Resultat 2 % 3 % 2 % 2 % 3 %

2016 2015 2014 2013 2012

Tillgångar, mkr 5 338 5 110 4 743 4 595 4 384

Tillgångar, kr / invånare 75 159 72 743 68 417 67 430 65 571

Eget kapital, mkr 4 058 3 900 3 803 3 736 3 659

Egetkapital, kr / invånare 57 136 55 515 54 858 54 824 54 727

Soliditet, % 76 % 76 % 80 % 81 % 83 %

Soliditet, inkl. ansvarsförbindelselse, % 55 % 54 % 55 % 55 % 57 %

Investeringar exkl. exploatering, netto mkr 394 375 346 205 96

Investeringar exkl. exploatering, som andel av

intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning, % 11 % 11 % 11 % 7 % 3 %

Investeringar, kr/invånare 5 544 5 338 4 987 3 013 1 433

Exploatering netto, mkr 123 −11 7 37 −14

Risk och kontroll

Likviditet exkl. kapitalplaceringar och

koncernföretagens del, mkr 110 194 255 321 250

Likviditet exkl. kapitalplaceringar och koncernföretagens del, som andel av

verksamhetens kostnader 4 % 5 % 7 % 9 % 7 %

Borgensåtagande (not 22), mkr 196 198 24 26 26

varav koncernförtag, mkr 188 189 15 17 18

Pensionsåtagande som ansvarsförbindelse

(not 23), mkr 1 109 1 141 1 177 1 220 1 164

KOMMUNKONCERNEN

Resultat, mkr 560 190 345 179 320

Investeringar, mkr 1 007 729 656 723 705

Soliditet, % 62 % 60 % 61 % 59 % 61 %

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

Vår kommun växer och utvecklas . Varje dag, året om får vi nya invånare i Sollen- tuna, och alla är varmt välkomna! På ett år startas flera hundra nya företag . Förening- arna växer i takt med att kommunen växer . De som bor i vår kommun vill bygga bo- städer, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla till jobbet, ha förskoleplats, gå i sko- lan och ha vård eller omsorg . Våra invånare vill att de tjänster kommunen erbjuder har högsta kvalitet . Vi som arbetar i kommu- nen vill ge bästa tänkbara service .

För att spänna bågen extra strävar Sollen- tuna mot att bli Sveriges Mest Attraktiva Kommun, en kommun där man vill bosät- ta sig, arbeta och företag verka . Ambitio- nen är att Sollentuna 2019 ska vara i topp i fem av nio, ur invånarperspektivet, viktiga nationella jämförelser .

Årets resultat visar att det kontinuerliga utvecklingsarbetet med fokus på samarbete mellan förvaltningarna och externa intres- senter gett effekter . Sollentuna kommun fortsätter att vara en kommun som man vill bo och verka i .

Nöjd-Medborgar-Index

Medborgarundersökningen genomförs vartannat år

Resultat 2016: 66  Genomsnittet i landet är 54 Ranking: 4

Nöjda kunder på särskilt boende för äldre

Resultat: 88 %  Medelvärde i landet 83 %

Tillgänglighet, telefoni Fick svar inom en minut Resultat: 34 %  Medelvärde i landet 52 %

Företagsklimat

Sollentunas placering i Svenskt Näringslivs kommunranking Resultat: 2:a plats 

Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) Index som mäts vartannat år i

Sollentuna. Mättes för första gången 2015 Resultat 2015: 78

Resultatet är också det genomsnittliga värdet för de 44 kommuner som rapporterade in HME 2015.

Meritvärde i grundskola

Årskurs 9, 17 betyg, kommunala skolor Resultat: 255,8 

Medelvärdet i landet 224,8 Ranking: 6

Nöjda kunder inom hemtjänst Resultat: 89 % 

Medelvärde i landet 91 %

Sveriges IT-kommun

Utses vartannat år. Var en av nio kommuner som nominerades till utmärkelsen 2015.

Tillgänglighet, e-post Fick svar inom två arbetsdagar Resultat: 95 % 

Medelvärde i landet 86 %

Sveriges mest

attraktiva kommun

FÖRVALTNINGS-

b e r ät t e l s e

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

ekonomiska förutsättningar

Den globala tillväxten i BNP steg under 2016 med 3,5 procent och prognosen för 2017 och 2018 är positiv med en öknings- takt på 3,2 procent för respektive år . Den globala ekonomin återhämtar sig till viss del fortfarande från finanskrisen och det finns ett uppdämt investeringsbehov vil- ket ger en ökning i investeringstillväxten . Givetvis finns osäkerhetsfaktorer i prog- nosen och om tillväxten i omvärlden blir lägre än prognos så påverkas den svenska exporten vilket påverkar den svenska till- växten negativt .

Svenska företag och hushåll är fortfa- rande optimistiska om utvecklingen av den svenska ekonomin . Tillväxttakten fortsatte att vara god och under 2016 ökade BNP med 3,2 procent och även 2017 förväntas bli ett högkonjunktursår med en öknings- takt om 2,8 procent . Drivande faktorer bakom tillväxttakten är investeringar såsom bostadsbyggande och näringslivets övriga investeringar . I perioden därefter förväntas en avmattning av tillväxttakten i den svenska ekonomin . Åren 2018–2020 speglas av en långsammare utveckling av produktion och sysselsättning och svensk ekonomi förväntas återgå till konjunk- turell balans .

Den höga tillväxttakten i den svens- ka ekonomin har inneburit att läget på arbetsmarknaden har varit gynnsamt . Arbetslösheten var 6,9 procent för 2016 (avser åldersgruppen 15–74 år) och för- väntas sjunka till 6,5 procent under 2017 . Under åren 2018–2020 förväntas arbets- lösheten ligga mellan 6,4–6,7 procent vilket är i närheten av 6,5 procent som brukar benämnas som en nivå där arbets- marknaden är i jämvikt . Tillväxten i antal arbetande timmar har stigit med 1,9 pro- cent under 2016 men förväntas avta under de närmaste åren . Högkonjunkturen och den stora efterfrågan på arbetskraft har dock även inneburit negativa konsekvenser då näringsliv och offentliga sektorn har problem att rekrytera personal med rätt kompetens . Bristen på arbetskraft med rätt

kompentens bidrar något till att dämpa tillväxten i sysselsättningen 2017 och 2018 .

Den höga tillväxttakten i den svenska ekonomin, med en snabb ökning av antal arbetade timmar, har gett positiv effekt på skatteunderlaget de senaste åren . Men den utvecklingen börjar avta nästa år när kon- junkturen går in i en lugnare fas med min- dre sysselsättningsökning . För perioden 2018–2020 blir skatteunderlagets reala till- växt lägre när konjunkturen saktar ned mot ett normalläge vilket innebär att sys- selsättningsutvecklingen försvagas .

Trots den underliggande positiva bilden av arbetsmarknaden och skatteunderlag tecknar SKL en oroande bild av kommu- nernas ekonomi de närmaste åren .

Förklaringen är försvagat skatteunderlag samtidigt som demografin ställer allt

Förutsättningar och utmaningar

Ekonomiska förutsättningar 2016 2017 2018 2019 2020

BNP, % 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5

Sysselsättning (timmar) 1,9 1,5 0,3 0 0

Relativ arbetslöshet, nivå, % 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7

Timlön, % 2,3 3 3,1 3,4 3,4

Konsumentpris, % 1 1,6 2,3 2,7 2,8

Skatteunderlag, % 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6

Kommunalekonomisk utjämning

Grundprincipen för systemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socioekonomi) har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader.

Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivi- tet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.

Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan januari 2005 med vissa ändringar införda 2008 och 2014. Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSS- utjämningen gäller sedan januari 2004 med vissa förändringar införda från 2009.

Effekten av systemet blir att utvecklingen av det egna skatteunderlaget är av underordnad betydelse för utvecklingen av kommunens intäkter. Ökar kommunens skatteunderlag per invånare snabbare än genomsnittet får kommunen lämna ifrån sig merparten av effekten i form av en ökad avgift i inkomstutjämningen. När det kommer till demografi möter varje kommun sin unika utveckling. Via kostnadsut- jämningen kommer dock samtliga kommuner att möta samma finansiella utmaning.

En kommun med en gynnsam utveckling i relation till genomsnittet får hjälpa de kommuner som möter en ogynnsam utveckling.

högre krav . Demografiskt så ökar både de yngsta och äldsta åldersgrupperna i be- folkningen samtidigt som arbetskraften inte ökar i någon större utsträckning . För kommunerna innebär det ökade satsningar av bland annat vård, skola och omsorg . Sammantaget innebär den demografiska utvecklingen att kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget, vilket skiljer sig markant mot utvecklingen perioden 2006–2016 . För att kommunerna ska klara välfärden de kommande åren så krävs effektiviseringar .

Sollentuna kommun har under de senaste åren uppvisat en stabil ekonomi och uppfyllt de resultatmål som beslutats av kommunfullmäktige . Den avtagande kon- junkturen kommer givetvis att påverka Sollentuna kommuns intäkter och kost- nader . På intäktssidan genomgår kommu- nen en ekonomisk anpassning till det för- ändrade systemet för kommunal eko- nomisk utjämning vilket försämrar förut- sättningarna . Kommunen förlorade stora belopp i förändringarna som genomfördes 2014 och 2016 . Kommunen erhåller ett så kallat införandebidrag som trappas av med cirka 37 miljoner kronor årligen fram till 2019 . Dessa belopp måste kommunen få fram genom effektiviseringar/prioriterin- gar . Utöver detta effektiviseringsbehov måste Sollentuna hantera urholkningen av

statens bidrag . Urholkningen motsvarar 21 miljoner årligen för Sollentuna . På kost- nadssidan möter kommunen delvis samma utmaningar som övriga kommuner – öka- de volymer inom barn och utbildning samt äldre och flyktingsituationen . Detta kommer skapa ansträngningar på kom- munens driftsbudget . Förutom detta är

kommunen på väg in i en period av mycket stora investeringar . Kommunen har tidi- gare år kunnat självfinansiera samtliga investeringar genom sitt eget kassaflöde . De kommande årens investeringar uppgår till så höga nivåer att en kompletterande finansiering måste till .

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

F Ö R U T S ÄT T N I N G A R O C H U T M A N I N G A R

befolkning

Befolkningsökningar ställer krav på pla- nering och framförhållning, investeringar i infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhets- kostnader i det korta perspektivet . I Stockholms län var befolknings ökningen 37  621 personer under år 2016, vilket är en något större ökning än föregåen- de år . Sollentuna kommuns befolkning ökade under samma period med 772 personer, vilket motsvarar 1,1 procent, och var vid slutet av året 71 023 invånare . Ökningen bestod av ett födelseöverskott på 271 personer och ett flyttningsöver- skott på 500 personer . Både in- och utflyt- tare är till största delen personer i åldern 20–39 år .

bostadsmarknad

Sollentuna är en del av en sammanhäng- ande arbets- och bostadsmarknadsregion där bostadsbeståndet till en del bestäm- mer befolkningsutvecklingen . Totalt fanns

det cirka 29 100 bostäder i kommunen i början av 2016 . Bostadsbeståndet i kom- munen består till 44 procent av småhus och till 56 procent av flerbostadshus samt specialbostäder (exempelvis bostäder för äldre) . Upplåtelseformerna för lägenheter i flerbostadshus är 43 procent hyresrätter och 57 procent bostadsrätter . Enligt en preliminär uppgift har cirka 200 bostä- der färdigställts i kommunen under 2016 . Under perioden 2017–2021 planeras cirka 6  000 nya bostäder bli inflyttningsklara i Sollentuna kommun, vilket är en bety- dande ökning jämfört med tidigare prog- noser för bostadsbyggandet i kommunen .

näringsliv

I Sollentuna kommun finns cirka 6 800 företag, varav cirka 3 500 aktiebolag . Majoriteten av dem är inom den privata tjänstesektorn och det stora flertalet är småföretag . Näringslivets utveckling i Sollentuna är positiv och de senaste åren har cirka 500 företag startats per år . Un- der 2016 startades 554 nya företag i kom- munen, vilket är på samma nivå som 2015 som var ett rekordår för nyföretagandet i kommunen . I Svenskt Näringslivs under- sökning om kommunernas företagsklimat rankas Sollentuna för tredje året i rad 2016 som nummer två i landet . Sollen- tuna är en attraktiv kommun att etablera företag i . Läget i Stockholmsregionen, att- raktiva bostadsområden samt välutbildad arbetskraft är konkurrenskraftiga faktorer för kommunen .

arbetsmarknad

Hur stor andel av kommunens befolk- ning som är i arbetsför ålder påverkar hur många personer i kommunen som ingår i arbetskraften . Alla personer i arbetsför ål- der ingår dock inte i arbetskraften – exem- pelvis studenter och sjukskrivna . Av dem som ingår i arbetskraften är en del syssel- satta och en del arbetslösa . Av de personer som är bosatta i kommunen och är mellan 20 och 64 år förvärvsarbetar 81,4 procent . Motsvarande andel i Sverige som helhet är 77,9 procent . I Sollentuna var 5 procent av personerna i arbetskraften arbetslösa eller ingick i något arbetsmarknadsprogram vid årsskiftet 2016/2017 (4,8 procent fö- regående år) . Motsvarande siffra för riket var 7,8 procent (8 procent föregående år) . Bland ungdomar mellan 18 och 24 år ökade arbetslösheten under samma peri- od från 5,8 till 6,5 procent i Sollentuna . I Sverige som helhet minskade arbetslös- heten bland de unga med 1,5 procenten- heter till 11,5 procent . För en annan grupp med svag förankring på arbetsmarknaden – de utrikes födda – ökade arbetslös- heten med drygt en procentenhet till 12,3 procent i Sollentuna . I Sverige som helhet ökade arbetslösheten bland utrikes födda till 22,8 procent . I jämförelse med genom- snittet i Stockholms län är arbetslösheten något lägre i Sollentuna kommun, men samtidigt som arbetslösheten ökat något i Sollentuna under 2016 har utvecklingen i länet varit positiv både för arbetskraften totalt, för unga 18–24 år och för utrikes födda .

Befolkningsutveckling 1980–2016

40 000 50 000 60 000 70 000 80 000

1980 1986

1992 1998

2004

2010 2016

Befolkningsutveckling 1980–2016

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

Nedan redovisas vilka finansiella mål som är beslutade . För uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål och nämndernas åtaganden se rubriken Måluppfyllelse och resultat . Uppföljning av kommun övergripande kvalitetsarbete och samman fattning av Sollentunas arbete ur barn perspektiv sker under rubriken Kvalitet och utveckling .

balanskravet

Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet . Balanskravet innebär att in- täkterna ska överstiga kostnaderna . Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det i förvalt- ningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap . 5 § kommunallagen (1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa resultatet . Om fullmäktige har beslutat

För en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekono­

miska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Den innebär att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin egen verk­

samhet och i verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.

att en sådan reglering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta . Därvid ska skälen till beslutet anges . Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveck- ling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens eko- nomi . Vid beräkning av balanskravet ska realisationsvinster inte tas med . Årets re- sultat enligt balanskravet uppgår till 147 miljoner kronor . Den värdeökning som kommer från exploateringsresultatet in- går i balanskravsresultatet . Det innebär att kommunen har uppfyllt lagens krav på balans .

finansiellamål

Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet

blir naturligtvis kopplat till om man har ett resultat som väl överstiger balans kravet, ligger i närheten av balanskravet eller om resultatet ligger under balanskravet . I kon- cernen finns inga gemensamma mål för den finansiella planeringen . Sollentuna kommun har mål för den finansiella planeringen . Av bolagsordningar och ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet . Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finan- siell planering m .m . Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker . Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer . Sollentuna kommuns mål för den finansiella plane- ringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren . Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/

nyckeltal .

Målen för 2016 är:

1. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras . Målet definieras i förhållande till skatte- intäkterna som används för att finansiera verksamheternas netto- kostnader, finansnetto, avskrivningar,

God ekonomisk hushållning

Årets resultat 157 mkr

Avgår reavinster 10 mkr

(ej exploatering)

Summa 147 mkr

investeringar samt ökning av eget kapital . Med skatteintäkter avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnads- utjämning samt fastighetsavgift . Resultatmålet uppfylls för 2016.

2. Likviditeten (exklusive kapital- förvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna . Likviditetsmålet uppfylls ej för 2016.

3. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl . pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser . Soliditetsmålet uppfylls för 2016.

Det första målet analyserar det ekono- miska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en an- svarsfull och långsiktig god ekonomisk utveckling . De två övriga målen utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan, betalningsför- mågan, på kort respektive lång sikt .

finansiellamålikommunens bolag

Kommunen äger bolagen AB Sollentuna hem, Sollentuna Energi & Miljö AB och AB SOLOM . Bolagen i kommunkoncernen, exklusive AB SOLOM, ska drivas så att resultaten tillåter såväl konsolidering av bo- lagen samt utdelning till ägaren . Bolagen följer kommunens ägardirektiv och har 2016 haft resultat som har tillåtit utdelning till ägaren enligt fullmäktiges direktiv samt konsolidering av bolag . För AB SOLOM finns ej krav på utdelning till ägaren .

godekonomiskhushållning urettverksamhetsperspektiv

Ledningssystem och styrprocess För att effektivt styra och följa upp kom- munens verksamheter finns ett kommun-

övergripande ledningssystem och fastställda styrprocesser . Sollentuna kommuns led- ningssystem innehåller komponenterna:

• Resursfördelning

• Målstyrning

• Kvalitetsarbete

Styrprocesserna ger den löpande struk- turen för planering, uppföljning och kontroll av ledningssystemets olika kom- ponenter . Arbetet sker löpande i tre kom- munövergripande huvudstyrprocesser:

• Budgetprocessen

• Uppföljningsprocessen

• Riskhanteringsprocessen

Ledningssystemet och styrprocesserna be- skrivs ytterligare i Sollentuna kommuns styrdokument Regler för ekonomi­ och verksamhetsstyrning .

Målstyrning

Inom ramen för målstyrning sker verksam- hetsplanering på nämndnivå och i kom- munens olika verksamheter med avstamp i kommunfullmäktiges fokusområden och övergripande mål . Fokusområden och över- gripande mål fastställs av kommunfull- mäktige tillsammans med resursför delning i budgetdokumentet årligen . Grunden i styrsystemet är ansvarsfull ekonomisk poli-

Mål Målvärde Utfall

Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det

egna kapitalet värdesäkras 1 % 2,4 %

Likviditeten (exklusive kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra

procent av de externa utgifterna 4 % 3 %

Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser

redovisade som ansvarsförbindelser. 75 % 76 %

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

tik, vilket genomsyrar alla fokusområden och mål . I den ansvarsfulla ekonomiska politiken ingår löpande uppföljning och kontroll av nämndernas budget men även utveckling inom områdena effektivitet och kvalitet . Nämnderna fastställer årligen åtag- anden till de övergripande målen och verk- samheterna tar fram handlingsplaner och aktiviteter för att arbeta med nämndens åtaganden . Uppföljning av nämndens bud- get med helårsprognos sker månadsvis och åtaganden och handlingsplaner tertialvis . Kvalitetsutveckling

På olika nivåer arbetar organisationen löpande med att följa upp och mäta verk- samhetens kvalitet via nyckeltal och ett systematiskt kvalitetsarbete . Kommun- övergripande utveckling ur kvalitetsper- spektiv sker med stöd av bland annat Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och Kommunkompassen . För att beskriva kom- munens arbete ur barnperspektiv görs årligen ett barnbokslut, med en samman- fattning i årsredovisningen . En upp - följning av kommunens miljöarbete med avstamp i miljöpolicyn görs i miljöbok- slutet, ett urval av kommunens miljöarbete redovisas i avsnittet Miljöberättelse .

Internkontroll och riskhantering Internkontroll handlar om att ha ordning och reda på sin verksamhet, vilket inne- bär att uppfylla mål och uppdrag, följa lagar och regler, bedriva kostnadseffektiv verksamhet samt ha en tillförlitlig finan- siell rapportering . Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen i kommunen . Varje nämnd har dock det yttersta ansvaret för intern kon- troll inom sina verksamhetsområden .

Från och med år 2015 har ett mer samlat grepp tagits i den kommungemensamma internkontrollprocessen . Nämnderna har rapporterat internkontrollplaner för 2016 och 2017 baserat på riskanalys, och följt upp sin internkontroll 2015 . Kommun- styrelsen fick en samlad redovisning i sep- tember 2016 . Bedömningen är att intern- kontrollprocessen i kommunen har fungerat tillräckligt bra under året . Nämnderna vidtar dokumenterade kontroller och förbättrings-

G O D E K O N O M I S K H U S H Å L L N I N G

åtgärder . Som ett led i vidareutvecklingen av verksamhetstyrningen i kommunen har del- processen riskhantering integrerats i ordina- rie planering och uppföljning under 2016 .

Revisorerna har i en granskning av kommunens förebyggande arbete kring korruption och andra oegentligheter rekom- menderat att detta riskområde tydligare bör framgå i nämndernas internkontroll- planer . Kommunstyrelsen beslutade där- för i september 2016 att området ska utgöra en av tre obligatoriska risker under 2017 .

Under 2017 behöver systematiken öka . Riskhanteringsprocessen ska beskrivas tyd- ligare i regler och anvisningar . Fortsatt arbete sker för att stödja utformandet av riskanalyser som fångar de viktigaste pro- cesserna och ansvarsområdena, framför allt genom förbättringar i beslutstödssystemet samt vägledningar och stödmaterial .

sammanfattandebedömning

Styrdokumentet Regler för ekonomi­ och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun innehåller en beskrivning av vad som ska ligga till grund för god ekonomisk hus- hållning . Bedömningen görs ur perspekti- ven ekonomi samt mål och riktlinjer för verksamheten . De ekonomiska förutsätt- ningarna på kort och lång sikt ska följas och det ekonomiska resultatet ska vara tillfredsställande . Vid utvärdering under- söks om balanskravet är uppfyllt och de finansiella målen är uppfyllda .

• Balanskravet är uppfyllt för 2016 och två av tre finansiella mål är uppfyllda . Verksamheten ska ha mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning . Vid utvärdering undersöks

måluppfyllelsen för de kommunövergri- pande målen och den kommunövergri- pande kvalitetsredovisningen .

• Av de övergripande målen är ett mål helt uppfyllt och sju delvis uppfyllda .

• Av nämndernas åtaganden är 67 procent uppfyllda .

• Uppföljningen av Sollentunas resultat inom KKiK visar både goda resultat och utvecklingsområden .

Mot bakgrund av det som redovisats ovan samt i avsnitten Finansiell analys, Måluppfyllelse och resultat samt Kvalitet och utveckling, bedöms att Sollentuna kommun uppfyller de uppsatta kriterierna tillräckligt för god ekonomisk hushåll- ning gällande verksamhetsåret 2016 .

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

Sollentuna kommuns styrmodell utgår från fem övergripande politiska fokusom- råden . Totalt åtta kommunövergripande mål har fastställts för 2016, i syfte att prio- ritera insatserna inom varje fokusområde . Nämnderna har totalt fastställt 90 åtaganden för 2016, av dessa är 60 (67 %) bedömda som uppfyllda . Antalet åtag- anden som bedömts som delvis uppfyllda är 25 och fem åtaganden är bedömda som ej uppfyllda .

Måluppfyllelse och resultat

Måluppfyllelse övergripande mål

Måluppfyllelsen är en sammanställd bedömning av nämndens åtaganden, måluppfyllelse och trend för måtten och beskrivning s- texten till målen. Beskrivningen återfinns i Budget 2016.

Målet uppfyllt för året Målet delvis uppfyllt för året Målet ej uppfyllt för året

Måluppfyllelse nämndens åtaganden Åtagandet uppfyllt

Åtagandet delvis uppfyllt Åtagandet ej uppfyllt

Trendpilar

Utfallet har ökat från året innan, negativ utveckling  Utfallet har ökat från året innan, positiv utveckling  Utfallet har minskat från året innan, negativ utveckling  Utfallet har minskat från året innan, positiv utveckling 

Utfallet har inte ändrats från året innan 

läsanvisningar

Sammandrag ur den politiska plattformen:

Det ska vara än mer attraktivt för företa- gare att vilja etablera sig och expandera i Sollentuna . Vårt mål är att Sollentuna ska klättra till plats ett från plats två när Svenskt näringsliv rankar Sveriges före- tagsvänligaste kommuner . Sollentunabor som saknar tillräcklig utbildning eller ar- bete ska ges stöd för att komma i egen för- sörjning . De särskilda satsningarna på sommarjobb kommer att fortsätta och vi ska medverka till att öka antalet praktik- platser för ungdomar . Ingen ungdom ska vara utanför samhället . Sollentuna kom- mun ska kontinuerligt utveckla förutsätt- ningar för att attrahera, rekrytera, utveck- la och behålla medarbetare .

kommunövergripandemål

:

kommunenskavara enaktiv aktörmotnäringslivet

Måluppfyllelse

• Sollentuna når inte sin ambition att ha Sveriges bästa företagsklimat, men väldigt nära . För tredje året i rad placerar sig kommunen på plats 2 när Svenskt Näringsliv rankar Sveriges kommuners lokala företagsklimat .

• Sollentuna kommun når inte det egna målvärdet för Nöjd-Kund-Index i Stockholm Business Alliance (SBA) servicemätning 2016, och Sollentunas utfall har minskat något de senaste åren .

• Nämnderna har under 2016 haft ett gemensamt åtagande som samtliga har uppfyllt . Av nämndernas övriga åtaganden är tre bedömda som upp fyllda och ett som icke uppfyllt .

Sollentuna har ett av Sveriges bästa före- tagsklimat, men når inte riktigt målet att vara i topp . Kommunen når inte heller sin ambitionsnivå avseende Nöjd-Kund- Index i SBA:s servicemätning . Samman- taget bedöms målet Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet som delvis uppfyllt för 2016 .

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

mått

Mått

Utfall 2014

Utfall 2015

Utfall 2016

Målvärde 2016 Trend Svenskt näringslivs ranking av det

lokala näringslivsklimatet, Sollentunas placering

2 2 2 1



Nöjd-Kund-Index totalt i SBA:s servicemätning/SKL:s öppna jämförelser Företagsklimat

71 70 68 72



FOKUSOMRÅDE

S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

nämndernasarbete medmålet Nämnd Nämndens åtaganden Samtliga

nämnder

Kommungemensamt åtagande: Bidra i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin

Samtliga nämnder har deltagit i arbetet med att revidera näringslivsstrategin.

Synpunkter har inhämtats från politisk majoritet och opposition samt från Företagarna och NyföretagarCentrum. I revideringsarbetet har de synpunkter inkluderats som framkom under de dialoger som genomfördes hösten 2014.

Den reviderade strategin godkändes vid årets sista kommunfullmäktige.

Kommun- styrelsen

Det ska vara lätt för näringslivet att få information från och komma i kontakt med alla förvaltningar i kommunen

Nya mötesformer med näringslivet har tagits fram och implementerats under året.

Mötesformen vd-luncher har varit framgångsrik och Sollentuna har även genomfört företagsbesök, näringslivsluncher och näringslivsdag. Tillståndsguiden har under 2016 marknadsförts i en rad olika kanaler samt vid olika arrangemang som kommunen haft för näringslivet. En komplettering av Tillståndsguiden har gjorts i form av en processkarta för serveringstillstånd.

Byggherrar som verkar i Sollentuna ska vara nöjda med samarbetet med kommunen

Byggherrarnas nöjdhet med kommunens arbete i förstudieprocessen, planproces- sen och genomförandefasen följs upp vartannat år via byggherreenkäten. Utifrån resultaten 2014 genomfördes djupintervjuer och en åtgärdsplan togs fram för att öka nöjdheten. Ny enkät har genomförts vintern 2016/2017. Resultatet visar att kommunen inte når upp till sin ambitionsnivå, målet var NKI 60 och utfallet blev NKI 43.

Utbildnings- och arbets- marknads- nämnden

I samverkan med kommunens näringslivschef bidra till ett gott samarbete med näringslivet

Kommunens feriearbeten har samordnats ur ett helhetsperspektiv. Ett gemensamt ansökningssystem har införts för såväl ungdomar som företag för att förenkla rutinerna. Under 2016 har också nämnden påbörjat arbete med att samordna kontakter med näringslivet utifrån den databas som skapats för feriejobben. 

Miljö- och byggnads- nämnden

Senast 2019 ha länets bästa myndighetsservice inom områdena bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedel

Arbete pågår i flera avseenden för förbättrad myndighetsservice, genom bland annat information, förstärkning av bemanning, förbättrade hemsidor och särskilda kontaktpersoner för företag. Förändringar i e-tjänsten har påbörjats och är avhängigt tillgång till konsult. Genomförandet av eventuella förändringar i tjänsten kommer fortsätta under år 2017.

N Ä R I N G S L I V O C H A R B E T S M A R K N A D

nämndernasarbetemed målet Nämnd Nämndens åtaganden Utbildnings-

och arbets- marknads- nämnden

Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar  Målgruppen förändras ständigt och behoven varierar kraftigt. Under 2016 har nämnden påbörjat samverkan med Arbetsförmedlingen och socialkontoret kring utvecklandet av verksamhet anpassad för dem med omfattande problematik, och som står långt från arbetsmarknaden. Det sker bland annat gällande mottagandet av individer som söker ekonomiskt bistånd. Arbetet med att förtydliga de olika praktikkoncepten fortsätter.

Unga som varken studerar eller arbetar följs upp och erbjuds individuella insatser Under 2016 har arbetssättet med det kommunala aktivitetsansvaret successivt utvecklats. Hittills har över 20 ungdomar haft praktikplats. Planeringen av det uppsökande arbetet med hembesök har påbörjats.

Arbetet med de unga mellan 20 och 25 år som varken arbetar eller studerar har utvecklats, bland annat genom samverkan med Arbetsförmedlingen via utbildnings- kontrakt. Hittills har 17 ungdomar tecknat utbildningskontrakt. Dessutom har samarbetet med Arbetsförmedlingen utvecklats genom överenskommelsen inom Delegationen för unga till arbete (DUA).

Under året har också samverkan och gemensamt koncept för det kommunala aktivitetsansvaret och individuellt program vidareutvecklats. Samarbete mellan Rudbeck och arbetsmarknadsenheten har hittills resulterat i 16 praktikplatser under hösten. Fortsatt utvecklingsarbete riktat till gruppen ensamkommande flyktingbarn pågår.

Fortsättning nästa sida kommunövergripande mål

:

fleriarbete

Måluppfyllelse

• Arbetslösheten i Sollentuna kommun har stigit något, såväl totalt, bland ungdomar och bland utrikesfödda . Arbetslösheten i Sollentuna ligger under arbetslösheten för riket .

• Sollentuna kommun når målet gällande andelen deltagare i Möjlig- heternas kontor som gått vidare till arbete eller studier .

• Av sju fastställda åtaganden i nämnderna bedöms fem som delvis uppfyllda och två som uppfyllda . Sammantaget bedöms målet Fler i arbete som delvis uppfyllt 2016 .

mått

Mått

Utfall 2014

Utfall 2015

Utfall 2016

Målvärde 2016 Trend Andel arbetslösa i Sollentuna kommun

16–64 år (%) 4,8 % 4,6 % 4,9 % –



Andel arbetslösa ungdomar i åldern

18–24 år i Sollentuna kommun (%) 7,5 % 6,4 % 6,6 % –



Andel arbetslösa, utrikesfödda

16–64 år (%) 10,6 % 10,7 % 11,5 % –



Andel deltagare i insats via Möjligheter- nas kontor som gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslutad insats (%)

54 % 55 % 56 % 56 %



S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6

nämndernasarbete medmålet Nämnd Nämndens åtaganden Utbildnings-

och arbets- marknads- nämnden

Gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna fullföljer sina studier 

Arbetet med att tidigt fånga upp elever som är potentiella avhoppare från gymnasiet har förstärkts och vidareutvecklats. Samarbete mellan gymnasieskolor förlagda i kommunen har påbörjats men behöver fördjupas för att få snabbare kontakt med olika gymnasieskolors potentiella avhoppare. Rutinerna kring rapportering av hög frånvaro har förtydligats under året. 

Utredningen om eventuell konceptskola har skjutits på framtiden utifrån att fokus nu ligger på att utreda vidare hur Rudbeck kan byggas ut.

För de som behöver finns möjlighet att komplettera sina gymnasiestudier 

Under 2016 har nya avtal tecknats med utförare av utbildningsinsatser. Dessa nya avtal innebär bland annat att möjligheten till språkpraktik kommer att öka för SFI-deltagare och att det inom komvux ställs krav på specialpedagogisk kompetens hos utförare. En ny auktorisations- modell för vuxenutbildning har tagits fram och beslutats. Den nya modellen tas i bruk i början av 2017. Vidare har Kunskapsparken utvecklat tillgängligheten för sökande vad det gäller stöd via studie- och yrkesvägledningen. Extra resurser har också tillsatts och inbokningssystemet har kontinuerligt förbättrats. Dessutom erbjuds en chatt för studie- och yrkesvägledning, för att öka tillgängligheten.

SFI ger Sollentunabor kunskaper i svenska språket kopplat till arbetslivets behov 

För att öka kvaliteten har verksamheten påbörjat planeringen med att genomföra externa rättningar, som kommer genomföras under våren 2017.

Våra elever och deltagare har en kompetens som efterfrågas av näringslivet och andra arbetsgivare

Yrkesutbildningar har erbjudits och utvecklats löpande. De yrkesutbildningar som erbjudits är i största möjliga mån anpassade till näringslivets behov, detta har skett i samverkan med arbetsförmedling och branscherna.

Förvaltningen följer kontinuerligt näringslivets kompetensbehov, bland annat genom samarbete med kommunens näringslivschef.

Dessutom är Ung Företagssamhet en naturlig del av Rudbecks utbildningar och ytterligare samverkan mellan arbetsmarknadsenheten, det lokala näringslivet och förvaltningens näringslivssekreterare har påbörjats för att skapa fler praktikplatser.

Social- nämnden

Minska antalet personer som är i behov av försörjningsstöd

En kartläggning har färdigställts för de klienter som har behov av långvarigt försörjningsstöd för att utveckla metoder för att snabbare hjälpa personer till egen försörjning. Metodutveckling pågår både internt inom kommunen med arbetsmarknadsenheten och externt med andra huvudmän. Tillsammans med Försäkringskassan pågår ett arbete med att ta fram en modell för att arbeta rehabiliterande med sjukskrivna. Rådgivande läkare finns som stöd för enheten för arbetet med långtidssjukskrivna.

Under året har samarbetet mellan socialkontoret och arbetsmarknadsenheten fortsatt utvecklats. Utredningen "Insatser för fler sollentunabor i arbete" har lett fram till ett nytt uppdrag där flera delar är gemensamma för socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Planering för genomförandet påbörjades hösten 2016 och arbetet är redan igång. Förvaltningarna kommer ha en gemensam projektledare.

Under 2016 har ett stort fokus i kommunen varit på arbetet med nyanlända. En utredning kring frågan hur nyanlända snabbare ska kunna bli självförsörjande har genomförts, arbetet fortsätter 2017 och förväntas ge positiva effekter för den målgruppen.

Arbetet med uppstarten av ett finansiellt samordningsförbund, Finsam, är försenat på grund av att Sigtuna kommun fattat olika beslut om sin medverkan vilket påverkat tidsplaneringen. I dagsläget är starten planerad till 2017-06-01. Sollentuna blir säteskommun för verksamheten.