Satsning på giftfri förskola
Enligt vissa studier av förskolor i Sverige exponeras barn för farliga ämnen via varor såsom möbler, textilier, leksaker, hygien-produkter och elektronik . Med farliga ämnen avses ämnen som kan ge oönskade effekter på människor eller miljö .
Under året inspekterades 72 förskolor varav 19 var kommunala och 53 fristående .
Vanligast förekommande varor med risk att innehålla farliga ämnen var gam-malt pyssel- och hobbymaterial (42 % av förskolorna) samt utklädningssaker som inte är avsedda för barn, såsom väskor av konstskinn, skor av plast, smycken o .s .v . (29 %) .
Mer ekologisk mat
Flera skolrestauranger och andra serve-ringsställen i kommunens verksamheter drivs på entreprenad och då ställs minst motsvarande krav på andel ekologisk mat .
Energiförbrukning i fastigheterna Kommunen arbetar med ständig energi-effektivisering i sina fastigheter . 2016 fick bland annat skolor nya fönster, ny belys-ning och värmereglering . Effektivisering-arna lämnade positiva resultat . På grund av större andel fossila bränslen i fjärrvär-men, som kommunen köper in, ökade ut-släppen av växthusgaser .
Av de 6 förskolor som fick återbesök hade 90 % åtgärdat sina allvarliga brister inom tre månader.
Andel förskolor där icke önskvärda kemikalier förekom
Andelen ekologisk mat i de kök som kommunen driver själva
2015 18 %
2016 20 %
Kommunens fastigheter 2015 2016
Inköpt energi. KWh per
uppvärmd kvadratmeter 240 226
Utsläpp av växthusgaser.
Kg CO2-ekvivalenter per uppvärmd kvadratmeter
S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6
Mindre avfall än genomsnittet Insamlingen av hushållsavfall i kommu-nen sköts av kommukommu-nens bolag Sollen-tuna Energi & Miljö AB . Kommunens avfallsplan omfattar åtgärder för att före-bygga att avfall uppstår, minska farligt avfall i kretsloppet och öka andelen som går till materialåtervinning . Under året testades så kallad hushålls nära sortering, med olikfärgade påsar för sorterat för-packningsavfall . Tack vare ett långsiktigt arbete ligger avfallsmängden en bra bit under rikssnittet – 198 kg per person och år jämfört med 225 kg för riket . 33 kg av sollentunabons utsorterade avfall var mat-avfall, som gick till biologisk produktion av biogas och gödning .
trafik ochtransportlösningar
Mindre bensin ger mindre växthusgaser Kommunen äger eller leasar olika typer av fordon . Samtliga personbilar är miljöklas-sade och en ny elbil köptes in 2016 . Lätta lastbilar, som inte har miljöklassning köp-tes också in, men tack vare totalt sett lägre användning av bensin och diesel, minska-de utsläppen av fossil koldioxid .
Fler flygresor i tjänsten
2016 var ett år med flera studiebesök med långa flygresor, därför ökade utsläppen av växthusgaser från tjänsteresorna .
På väg mot Sveriges bästa cykelkommun 2016 byggdes 10 kilometer cykelväg, bland annat på kommunens regionala cykelstråk . Cykelparkeringar har anlagts vid kollektivtrafikhållplatser för att un-derlätta kombinationsresor .
Ambitionen är att bli Sveriges bästa cykel kommun och invånarnas betyg visar att kommunen är på rätt väg .
CO2e från kommunens egna fordon
2015 106 709 kg
2016 97 760 kg
Så nöjda är kommuninvånarna med gång- och cykelbanorna (Index 1–100)
2014 59
2016 64
(kg CO2e) 2015 2016
Flyg 95 196 217 165
Tåg 0,86 0,54
Kärl- och säckavfall kg/inv/år 2009–2016
170 180 190 200 210 220 230 240
2016 2015
2014 2013
2012 2011
2010 2009
Sollentuna, kg/inv/år Riksgenomsnitt, kg/inv/år
Källa, riksgenomsnitt: www.avfallsverige.se
M I L J Ö B E R ÄT T E L S E
mark ochvatten
Hänsyn till biologisk mångfald i Väsjön I området runt sjön Väsjön byggs de när-maste åren 4 000 nya bostäder . Undersök-ningar har visat på föroreUndersök-ningar i marken i vissa områden och under 2016 påbörjades saneringsarbetet . Planering och aktivite-ter för att göra sjön Väsjön mer tillgänglig och för att gynna den biologiska mångfal-den genomfördes, till exempel anordna-des natur- och vattendagar och vassruggar flyttades för att gynna fågellivet .
Tillgänglighet med hänsyn till naturen Under året katalogiserade kommunen de gröna områdena för att uppdatera under-laget för skötsel av parker och naturom-råden . Revidering av skötselplanerna har utvidgats så att de även värnar kommu-nens fornlämningar och ger möjlighet till upplevelser och avkoppling i anslutning till dem .
Naturreservaten gjordes mer tillgängliga, bland annat genom rastplatser och mer framkomliga stigar i Tegelhagsskogens naturreservat och fler parkeringsplatser vid Rösjöskogens och Östra Järvafältets naturreservat . Åtgärder genomfördes för att säkerställa att befintliga park- och naturområden i närheten av skolor och förskolor är lämpliga för pedagogisk verk-samhet och lek .
För att främja den biologiska mångfal-den slåttrades ängsmarker med traktor och med hästsdragen slåttermaskin och kulturmarker hölls öppna med betesdjur . Våtmarker sköttes med reglerbara däm-men och genom bete av betesdjur, slåtter eller röjning . Den första kända häckning-en av trana skedde i våtmarkhäckning-en . Arbetet med att skapa ett så kallat blågrönt stråk, för att utveckla den biologiska mångfal-den på land och i vatten, påbörjades i Väsjöområdet .
Två Gröna kilar: Angarn kilen och
Boge-sundskilen inkluderades i den etablerade samverkan med grannkommuner, regio-nala aktörer och lokala föreningar inom naturvård och friluftsliv .
Blå flagg för Rösjöbadet
Arbetet med att miljö- och kvalitetssäkra Rösjöbadet kröntes med den internatio-nella certifieringen Blå flagg .
Klimatanalys av Rotebrohallen Kommunen genomförde för första gång-en gång-en livscykelanalys på gång-en av sina bygg-nader – Rotebrohallen . Betydande delar av byggmaterial och byggprocess utvärde-rades ur ett klimatperspektiv . Resultatet visar på att kommunens byggnationer till-hör de största klimatpåverkande posterna inom kommunens verksamhet .
S O L L E N T U N A K O M M U N Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 6
Sollentuna Energi & Miljö AB, kom-munens klimat- och energirådgivning, Naturskolan med flera .
Energirådgivning för näringsliv och privatpersoner
Energirådgivningen vänder sig till intresserade privatpersoner, företag och organisationer . Målet är att minska energi-användningen och miljöbelastningen genom gratis rådgivning om energieffek-tivisering och förnyelsebar energi . 2016 genomfördes bland annat fyra seminiarer, energiöversyn på ett företag och tre bo-stadsrättsföreningar och 40 personer kon-taktade telefonrådgivningen . 15 skolklas-ser från Sollentuna besökte utställningen
”Spelet om energin” på Tekniska museet och 300 förskolebarn såg klimatteater . Engagemang för miljöfrågor bland medborgarna
I en undersökning som kommunen gjorde via SCB tyckte 72 procent av invånarna att kommunen arbetar aktivt med
miljö-frågor i hög utsträckning eller till viss del . 94 % berättade att de sorterar sitt avfall och 65 % att de går, cyklar eller åker kol-lektivt till arbete eller skola .
Sveriges 19:e bästa kommun inom miljöarbete
Aktuell hållbarhets ranking mäter miljö-relaterade aktiviteter och miljöprestanda i kommunens verksamheter . Precis som året innan, placerade sig Sollentuna på plats 19 i Sverige .
Forskning är en viktig del i miljöarbetet Sollentuna kommun deltog som referens i ett av Sveriges största miljörelaterade forskningsprojekt . Projektet kallas Bort
om BNP – Scenarier för ett hållbart sam
hällsbyggande och drivs av KTH . Att delta i forskning är ett sätt för kommunen att hålla sig uppdaterad .
kommunikationoch kompetensutveckling
Miljöutbildning för alla medarbetare Under 2016 slutfördes den utbildningsin-sats som påbörjades året innan . Nära nog samtliga medarbetare har nu deltagit i lärarledd miljöutbildning och diskuterat de viktigaste miljöåtgärderna inom sitt arbetsområde .
4 500 elever mötte naturskolan Naturskolan i Sollentuna träffar omkring 4 500 elever och 300 pedagoger per år . Under 2016 har cirka 360 elever deltagit i något av Naturskolans renodlade miljö-teman, såsom Energi och klimat eller Livsstil . I samtliga elevkontakter handlar det i grunden om att uppleva och lära sig vara i och uppskatta naturen .
Skolor presenterade en hållbar framtid för politikerna
Omkring 100 elever från högstadium och gymnasium deltog i projektet Vår stad 2030, där de planerade för hur man kan leva och bo hållbart i kommunen i framti-den . Projektet avslutades i ett Rådslag där ungdomarna presenterade sina idéer för kommunens politiker . Projektet genom-fördes i samarbete med WWF och ingick som en del i den ordinarie läroplanen .
Under hösten påbörjades en ny projekt-omgång, i kommunens egen regi, under namnet Vårt Sollentuna 2030 .
Earth Hour – stämningsfullt och fyllt av miljöinformation
För att nå kommuninvånarna med miljö-budskap arrangerades en aktivitet i sam-band med WWF:s Earth Hour . Samtliga kommuninvånare bjöds på underhållning i kombination med information från
Aktuell hållbarhets kommunranking – Sollentunas placering
160