Att scoutrörelsen spreds till så många länder redan före första världs-krigets utbrott vittnar om attraktionskraften i dess program för fysisk och moralisk fostran som lösning på industrialiseringens och urbani-seringens upplevda problem. Den nationella kraftsamling som Baden-Powell sökte åstadkomma vann genklang även i Sverige, där scout-lag, scoutlöfte och dräkt i väsentliga delar kom att följa den brittiska förlagan.32 En av rörelsens mest namnkunniga tillskyndare i Sverige var Sven Hedin, som i det allra första numret av tidningen Scouten
1912 skrev att han önskade ”resa en här av scouter och drilla dem till karla karlar, som i farans stund samlades från alla håll till landets för-svar.”33 Hedin ansåg i likhet med Baden-Powell att hotet mot nationen inte enbart utgjordes av yttre fiender. I ett eldfängt tal till Stockholms pojkscouter 1912 talade Hedin om hur han önskade se rörelsens led ”svälla ut till arméer av svenska gossar, som förkväva det olustens och feghetens ogräs, som frodas så yppigt i gränderna”.34
Scoutlagen
Sveriges Scoutförbund 191235 Sveriges Flickors Scoutförbund 191336
En scout talar alltid sanning och
svi-ker aldrig sitt ord. En scoutflicka talar alltid sanning och sviker aldrig sitt ord. En scout besinnar alltid sin plikt
mot Gud och fosterlandet. En scoutflicka besinnar alltid sin plikt mot Gud och fosterlandet. En scout lyder villigt sina föräldrar,
lärare och förmän. En scoutflicka lyder villigt sina för-äldrar, lärare och förmän. En scout är vänlig, uppmärksam och
hövisk samt hjälper andra, särskilt de svaga.
En scoutflicka är vänlig, uppmärk-sam och hövisk uppmärk-samt hjälper andra, särskilt de svaga.
En scout är god kamrat och vän med varje annan scout, vilken sam-hällsklass denne än må tillhöra.
En scoutflicka är god kamrat och vän med varje annan scoutflicka, vilken samhällsklass hon än må tillhöra. En scout är djurvän. En scoutflicka är djurvän. En scout är rask och samvetsgrann i
sitt arbete och vid gott humör, även om han har svårigheter att över-vinna.
En scoutflicka är rask och sam-vetsgrann i sitt arbete och vid gott humör, även om hon har svårigheter att övervinna.
En scouts levnadssätt är enkelt och rent; han använder icke svordomar och andra smutsiga uttryck.
En scoutflickas levnadssätt är enkelt och rent, hennes uppträdande är flärdfritt, hennes dräkt enkel. En scout är sparsam för att kunna
reda sig själv och hjälpa andra. En scoutflicka är sparsam för att kunna reda sig själv och hjälpa andra. En scout gör sin plikt utan tanke på
belöning. En scoutflicka gör sin plikt utan tanke på belöning.
Samtidigt som pojkscoutrörelsen formulerades som ett nationellt pro-jekt och en skola i manlighet behövde den tidiga flickscoutrörelsen anpassa pojkscoutings fostran till ett program som både ansågs lämpligt
63 för flickor och samtidigt verkade lockande för presumtiva medlem-mar. Några månader innan Sveriges Flickors Scoutförbund grundades kunde man i tidningen Scouten läsa en programförklaring som förhöll sig till just denna gränsdragning mellan manligt och kvinnligt kodade egenskaper och aktiviteter:
Flickscoutings mål är att öva den kvinnliga ungdomen i hurtighet, beslutsam-het, självständigbeslutsam-het, tjänstaktighet o. s. v., men alls icke att skapa något slags genus neutrum eller pojkparodier. Tvärtom vill den tillvarataga och utveckla just det kvinnliga såsom kvinnligt, och förty inriktar den sig i valet av medel på träning i sådana färdigheter, som höra särskilt samman med kvinnokönets livsuppgifter. Flickscouting är sålunda en uppryckning och uppfostran till det praktiska.37
För att balansera maskulint kodade egenskaper som ingick i scoutpro-grammet införlivade flickscoutrörelsen övningar och färdigheter som förknippades med kvinnlighet för att undvika att uppfattas som ett allt-för starkt brott mot en etablerad kodning av manligt och kvinnligt.38
Artikeln pryddes av en bild på sex flickor på knä som skurar ett golv, med ansiktena vända bort från kameran. På så sätt framhävdes hus-hållsarbete och hemmets domäner som en viktig del av flickscouting.39
Ändå reducerades inte flickscouting till en kurs för blivande mödrar eller husmödrar. I sin avhandling om flickscouting har Bodil Formark framhållit att rörelsen också skapade ett rum där flickor kunde förvärva färdigheter som gav dem möjlighet att utmana och överskrida bekö-nade begränsningar. Genom scouting kunde exempelvis flickor röra sig i naturen och andra miljöer bortom hemmet och i förlängningen bli aktiva samhällsmedlemmar på ett sätt som utmanade rådande före-ställningar om flickors plats i offentligheten.40 Ruth Lister har påpekat att kvinnors kollektiva handlande som sådant kan ses som betydel-sefullt för medborgarskapets praktik. Genom kollektiva rörelser ska-pade kvinnor arenor där de kunde agera tillsammans och formulera en gemensam röst, vilket bidrar till ett perspektiv på flick scout rörel sen som kvinnohistorisk aktör trots att rörelsen betonade sin icke-politiska karaktär.41
Flickscouternas lag betonade i likhet med pojkscouternas självupp-offring, heder och aktivt civilt deltagande genom hjälpsamhet. Genom friluftsliv och läger övades de att reda sig själva. Denna fostran i auto-nomi framstår ur ett genushistoriskt perspektiv som en bemyndigande
teknik. Som teknologi för medborgarskap är det emellertid viktigt att framhålla att även processer som innebär ökad autonomi kan ses som en del av ett styrningsprojekt, där enskilda personer fostras i självdis-ciplin och självverksamhet. Detta illustrerar också hur friluftsliv som teknik för medborgarskap kunnat verka både i termer av frihet och kontroll.
Om uppdelningen i pojk- och flickscouting i viss utsträckning befäste föreställningar om manligt och kvinnligt är det viktigt att poängtera att verksamheten även skapade potential för överskridande eller utmanande av bekönade beteenden. Detta gällde för övrigt både pojk- och flickscouter. Flickscouter fick lära sig att göra upp eld och använda yxa, medan pojkscouter övades i att laga mat och stoppa strumpor. Den självreglerande medborgaren kunde inte vara beroende av andras arbete och behövde därför lära sig färdigheter som överskred traditionella genusmönster. I en tidig svensk instruktionsbok skrev Ebbe Lieberath: ”För övrigt böra pojkarne även i andra stycken vara ganska försigkomna, ty scouter finna det ej med sin stolthet förenligt att vädja till kvinnohjälp vid tvätt, lagning av kläder o. d.”42
Bodil Formark har visat att medborgarbegreppet sällan användes under SFS tidiga år eftersom kvinnors politiska medborgarskap fortfa-rande var en laddad politisk fråga. Efter den allmänna rösträttens infö-rande 1921 blev emellertid frågan om kvinnors medborgarskap mindre känslig och flickscoutrörelsen kunde omtala sitt program i termer av medborgarfostran, om än med viss försiktighet.43 I Instruktionsbok för
Sveriges flickscouter från 1924 beskrevs till exempel SFS syfte i termer av
vad flickscouterna förväntades få uppleva och lära sig, men inte speci-fikt vad detta skulle vara till nytta för i scouternas vuxenliv:
Scoutrörelsens syfte är att under flickornas fritid giva dem en rolig och hälso-sam sysselsättning, som utvecklar karaktär och intelligens, praktiska färdighe-ter, fysisk och moralisk hälsa samt hjälpsamhet mot alla och gott kamratskap.44