Den förståelse av begreppet medborgarskap som tecknats i föregående avsnitt gör det möjligt att identifiera olika förhållningssätt och stra-tegier kring medborgarfostran, men förklarar egentligen inte varför denna fostran skulle bedrivas genom just friluftsliv. Därför behövs en kompletterande förståelse av medborgarbegreppet som hjälper oss att förklara sambandet mellan medborgarskap och friluftsliv. En ingång till problemet är att ta sikte på prefixet fri- i friluftsliv och dess förhål-lande till fostran med utgångspunkt i begreppet governmentality.103
Michel Foucault introducerade begreppet, på franska
gouvernemen-talité, i en serie föreläsningar om staten och statlig makt, men
publi-cerade inte någon enhetlig teori i ämnet före sin död.104 I efterföljande forskning har begreppet använts både för att beteckna ett generellt sätt att förstå och analysera maktutövning på och en specifik form av maktkonfiguration förknippad med det moderna samhällets fram-växt. Det är den senare betydelsen, även kallad liberal governmentality, där styrningen enligt Foucault kom att strukturera möjliga handlings-mönster för individer och syftade till att forma och påverka männis-kors beteenden, som här avses.
På svenska har begreppet översatts till bland annat regementali-tet, styrningskonst, styrning och regerandekomplex. Inget fångar dess innehåll på ett allt igenom tillfredsställande sätt. I svensk forskning skrivs därför governmentality ibland ut i sin engelska form (eftersom forskningsfältet efter Foucaults död vidareutvecklades i Storbritannien och USA) men även detta har uppenbara språkliga nackdelar. Foucault ursäktade sig för övrigt själv för begreppets fulhet.105 Associationerna till mentalitet riskerar också att leda fel: governmentality handlar inte i första hand om föreställningar om regerande eller de regerades tan-kar om makten. Som Jonas Larsson påpekat har forskning om
govern-men ta lity haft en slagsida mot styrningsgovern-mentalitet, det vill säga tankar
om maktutövning.106 I denna undersökning har jag valt att använda begreppet styrning, eftersom det trots allt vunnit genomslag på svenska. Det bör dock poängteras att styrning i denna betydelse inte överens-stämmer med den vardagliga förståelsen av ordet som direkt verkande och strikt avsiktlig.107
Styrningen utmärkte sig inte bara genom dess målsättning utan också i fråga om metod, eftersom den enligt Foucault kom att knytas
39 till ett liberalt förhållningssätt till makt. Liberalism ska i detta sam-manhang inte förstås som politisk ideologi utan som ett ordnande av relationer mellan medborgare och stat och en teknik för maktutövning som även verkar bortom den liberala ideologin.108 Det är i denna bety-delse begreppet liberalism återkommer i undersökningen, och alltså inte i form av den tradition inom medborgarskapsteori som jag i stäl-let valt att benämna rättighetsbaserat medborgarskap. Till skillnad från andra rationaliteter för maktutövning, såsom disciplinär makt, utmärktes den liberala styrningen genom att befolkningen förmåddes, eller skulle förmås, att styra sig själv.109 Det innebar ett särskilt förhål-lande till individen, där den liberala styrningen har sökt förmå indi-viden att styra sig själv genom sin frihet i kraft av ett självständigt sub-jekt.110 Friheten i Foucaults förståelse av det liberala samhället innebar med andra ord inte en avsaknad av maktrelationer, utan en annan form av maktkonfiguration. I motsats till ett samhälle grundat på den disci-plinära relationen överhet–undersåte kom den liberala styrningen att verka för att forma subjekt som är förmögna att utöva makt över sig själva genom självdisciplinering. Den liberala styrningen syftade, som historikern Martin Ericsson påpekat, till att individen skulle kunna styra sig själv utan yttre tvång eller detaljreglering,111 eller med Frans Lundgrens formulering, att göra medborgaren ”kapabel att upprätt-hålla ett liv i frihet”.112 Denna styrning har därför, med en svåröversätt-lig devis, definierats som ”the conduct of conduct”.113
Det är dock viktigt att göra åtskillnad mellan den liberala styrning-ens målsättning och metoder. De processer i vilka självreglerande med-borgare skulle skapas kunde innefatta tvång och förbud. Nikolas Rose, en av de forskare som i Foucaults efterföljd utvecklat governmentality-traditionen, har påpekat att barndomen är den del av livet som är mest intensivt sammanlänkad med styrning.114 Genom fostran och utbild-ning har den moderna barndomen blivit skådeplats för intervention av olika aktörer och grupper som sökt ”rädda” barn från fysiska och moraliska faror eller utveckla deras personligheter. Enligt Karen Smith är styrningsperspektivet därför nödvändigt för att förstå barndomen i det moderna samhället, men också att studier av barndomens domä-ner är viktiga för att tydliggöra hur styrning opererar.115 Det är viktigt att påpeka att fostran alltid syftar till att påverka eller forma mänskligt beteende i viss riktning och för att åstadkomma detta räcker det inte
med abstrakta idéer och värderingar, utan det behövs också tekniker som tar sikte på handlingsmönster.116 Studiet av styrning innefattar såle-des inte bara en fråga om vad, vem och varför, utan också ett hur.
Statsvetaren Barbara Cruikshank har utvecklat resonemanget om just styrning genom medborgarskap. Hon använde begreppet
tekno-logier för medborgarskap (technologies of citizenship) för att beskriva de
program och ”taktiker” som syftat till att göra individer till aktiva borgare förmögna till självbestämmande. Utgångspunkten är att med-borgare inte föds, utan skapas.117 Cruikshank skriver:
Teknologier för medborgarskap är frivilliga och tvingande på samma gång; medborgarnas handlingar regleras, men bara sedan förmågan att agera som en särskild sorts medborgare med särskilda målsättningar har ingjutits. I kort-het är demokratiska medborgare både den liberala styrningens redskap och resultat.118
I denna undersökning appliceras ett styrningsperspektiv på så sätt att friluftsliv betraktas som en möjlig teknologi för medborgarfostran. Begreppen teknologi och teknik förekommer flitigt i Foucaults makt-analys. I denna undersökning avser teknologi en domän eller institution knuten till formandet av människors beteende, såsom skola, sjukvård och lagstiftning.119 Begreppet teknik avser däremot enskilda praktiker för fostran. En av förtjänsterna med styrningsperspektivet är nämligen att det vänder blicken mot hur-frågor och begrepp som teknologi och teknik ska ses som verktyg för att studera hur makt utövas.120 Däremot vill jag understryka att begreppen inte ska tolkas i termer av determi-nism eller nödvändighet. Det finns annars en risk att styrningsbegrep-pet tolkas i så vida termer att i stort sett vad som helst kan innefattas inom dess ramar. I stället bör det ses som en empirisk fråga i vilken utsträckning organisationernas friluftsfostran ska uppfattas som liberala styrningstekniker och hur de i så fall verkade.
Ett genomgående tema i Foucaults arbete var hans förståelse av makt som relationell, överallt förekommande och produktiv. Makt finns såle-des inte koncentrerad hos en eller flera enskilda aktörer, utan utövas i och genom relationer, även i det vardagliga. Genom govern mentality-begreppet öppnade Foucault likväl en väg för att tillämpa sin maktana-lys på statlig maktutövning och tonvikten i studier av styrning har legat på just staten som aktör och objekt. Det är lätt att förstå varför, men
41 samtidigt olyckligt. Styrningsperspektivet gör det tvärtom möjligt att analysera även fristående organisationer av den typen som förekommer i denna avhandling som medskapare av en sorts statlig eller samhällelig maktkonfiguration. Att makten betraktas som produktiv innebär vidare att den utmärks för den kunskap och de kulturella praktiker den bidrar till att forma. Makt övergår i denna tradition från att vara förknippat med särskilda institutioner och speciella tillfällen, till att bli något var-dagligt som förkroppsligas av vanliga medborgare. Genom styrnings-perspektivet blir det möjligt att studera friluftsliv som en förkroppsli-gad praktik för medborgarfostran, vilken ytterst är knuten till idén om det goda samhället och dess förverkligande. Det kroppsliga anslaget är inte utan betydelse. I Foucaults analys utgör den mänskliga kroppen en ingång till studiet av historisk förändring eftersom maktutövning tagit sikte på och verkat genom kroppen. Kroppen kan därför betraktas både som verktyg för och medproducent av maktkonfigurationer.121
Utifrån den förståelse av styrning som tecknats ovan utgår jag från fyra premisser för att studera styrningens praktik. För det första äger styrningen alltid rum, den är med andra ord lokaliserad, och kan där-med studeras som en geografisk praktik. För det andra är den för-änderlig, vilket innebär att den har en temporal dimension. För det tredje är styrningen, likt all makt i Foucaults analys, praktiserad. För det fjärde har denna praktik en kroppslig dimension, vilket på sätt och vis följer ur dess rumsliga och praktiska karaktär. Styrningen ska med andra ord inte ses som en verkan mellan två abstrakta intellekt, utan som en rationalitet med sikte på beteenden, vanor och rörelser. Uttryckt i andra termer kommer denna undersökning ta sikte på hur platser för medborgarfostran upprättats genom friluftsliv, hur frilufts-livet tagit sikte på formandet av beteenden och vanor genom hand-lingsmönster samt hur denna styrning förändrats över tid. Det innebär att naturen som geografisk och social plats blir viktig som en arena där föreställningar om den goda medborgaren kunde förkroppsligas hos framtida medborgare, genom vardagliga övningar.
De utgångspunkter som här presenterats gör det möjligt att ana-lysera friluftslivets fostrande aspekter bortom dikotomier som frihet/ ofrihet eller emancipation/disciplinering. I stället kommer olika meto-der för fostran betraktas som uttryck för ett i grunden likartat mål: att forma unga medborgare rustade för att möta ett liv i vuxenvärlden.
Detta öppnar upp för en analys där scouternas och Unga Örnars pro-gram kan analyseras utifrån en gemensam utgångspunkt, nämligen som ett försök att besvara frågan hur den goda medborgaren skulle formas. Detta bildar utgångspunkt för en diskussion om likheter och skillnader mellan organisationerna gällande hur det goda medborgar-skapet uppfattades och vilken roll friluftsliv hade i skapandet av goda medborgare.