Vi har i detta kapitel gjort ett försök till bestämning av det forskningsfält inom vilket vi arbetar. Strategin har varit att utgå från övergripande frågor och ett internationellt perspektiv, för att sedan göra avgränsningar ner mot svensk forskning och vårt eget projekt. Syftet med detta är dels att inplacera vår egen studie i sitt större forskningsmässiga sammanhang, dels att skapa en fond mot vilken vårt empiriska material och våra tankegångar kan ställas. Vi vill med detta således visa på de likheter som finns mellan vad vi gör och vad andra forskare har gjort, men också på de skillnader som finns och vårt eget bidrag till förståelsen av skola-arbetslivsproblematiken.
Vid genomgången av den internationella forskningen om skola - arbetsliv har vi tagit vår utgångspunkt i ett kritiskt och utbildningssociologiskt perspektiv. Vi har
6^Ett flertal projekt och lokala utvecklingsarbeten, med syfte att utveckla skolans undervisning om arbetslivet och koplingen skola - arbetsliv, har bedrivits under sen are år. Av dessa bör kanske särskilt nämnas det sk SKAL-projektet ("Skola - arbetsliv"), vilket utvärderats av Lindblom (1986). Johansson & Johansson (1987) har studerat lärares arbetslivskontakter och hur de skulle kunna u tvecklas och integreras i skolans undervisning.
66SIS-projektet, "Skogen i skolan", Jonsson, 1985; samt Jonsson, 1988 (prel avhandlingsmanus).
därmed "skalat bort" psykotekniska individstudier, funktionalistiska manpower-analyser etc. Vi har inte heller fördjupat oss i vad som brukar kallas för syo-forsk-ning. Vi har i stället deklarerat att vårt forskningsintresse är läroplansteoretiskt.67
Det innebär i detta fall att vi fokuserar skolans undervisning om arbetslivet, och de determinanter som styr denna, mer än de eventuella effekter som undervisningen kan ha för elevernas framtida studie- och yrkesval.
Vi har tidigare pläderat för en utvärderingsstrategi, vars ambitioner inte bara är att beskriva en företeelse, utan också att förstå och förklara varför något sker. Det innebär att vi finner det angeläget att införskaffa processinformation. Av den anledningen har vi i vår forskningsöversikt också fokuserat studier baserade på klassrumsobservationer. Men kombinationen av våra utbildningssociologiska utgångspunkter, vårt läroplansteoretiska tänkande och vårt kritiska kunskaps
intresse, gör att en stor del av den klassiska klassrumsforskningen faller utanför vårt intresseområde. Vårt huvudsakliga intresse är klassrumsstudier som fokuserar undervisningens explicita innehåll, och undervisning som ideologiöverföring. För att komma åt undervisningseffekter kopplade till ideologisk påverkan, blir också studier kring människors (ideologiska) föreställningar relevanta.
Med ovanstående "tratteknik" har vi kommit fram till ett litet antal studier som ligger i linje med vad vi själva sysslar med. Det gäller främst Gleason & Whittys utvärdering av försöken med en radikal samhällsundervisning i England, Anyons studier av det ideologiska budskap som förmedlas till olika samhällsklasser i det segregerade amerikanska samhället, samt Hollands studier rörande utbredningen av ideologiska föreställningar i det sociala rummet.
Även om genomgången av den internationella forskningen syftar till att finna studier som liknar vår egen, så finns det naturligvis också skillnader. Vi finner exempelvis mycket av den neomarxistiska forskningen i brittisk och amerikansk tappning väl idealistisk. Inte heller har vi ett lika starkt emancipatoriskt kunskapsintresse som exempelvis Anyon eller Holland.68 Vi tror inte att ett medvetandegörande i sig innebär någon "lösning" på problemen. Vår position är mer influerad av den kontinentala Strukturalismen (Bourdieu och Giddens mer än Bernstein), även om vi där inte funnit något exempel på empiriska studier inom vårt problemområde.
Genomgången av den svenska forskningen uppvisar inte samma logiska stringens som den internationella utblicken. Delvis hänger det samman med att en sådan logik inte är applicerbar på samma sätt inom det svenska forskningsfältet.
Vi har också funnit det angeläget att här även lyfta fram forskningsinriktningar mot vilka vi vill kontrastera oss. Den typ av kvantitativa och deskriptiva studier till vilka vi inledningsvis refererar, ger naturligtvis värdefull kunskap om utbildningssystemets sociala selektion. Däremot ger dessa studier inte någon djupare teoretisk förståelse av dessa fenomen, och föga av kunskap om de bakom
liggande mekanismerna.
^Begreppet läroplan ska då förstås i sin vida innebörd som något som styr vad som lärs ut, hur det lär s ut och varför det lärs ut (curriculum).
^^Anyons starka emancipatoriska intresse skulle slagordsmässigt kunna uttryckas som: Störta kapitalismen, befria arbetarklassen!, medan Hollands budskap är: Stö rta patriarkatet, befria kvinnan!
Samtliga svenska studier som vi kategoriserat som kvalifikationsstudier menar vi utgår från ett funktionalistiskt perspektiv, där det centrala (explicit eller implicit) är att anpassa utbildningens innehåll till arbetslivets kvalifikations
krav.69 Vi menar att en sådan utgångspunkt, i vetenskapligt hänseende, inte är hållbar. Vår uppgift som forskare, som vi ser den, är inte att producera lösningar på samhälleliga problem, utan att "avslöja" vad som faktiskt sker, och ge förklaringar till varför det sker.
Av naturliga skäl känner vi oss mer befiyndade med den forskning som bedrivs i den forskargrupp vi själva tillhör (under ledning av Sigbrit Franke-Wikberg) och den som bedrivs vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (under Ulf P Lundgrens ledning). Det innebär emellertid inte att vi okritiskt anammar allt som gjorts och görs inom dessa forskargrupper. Ett problem, som vi ser det, är att man inom dessa forskargrupper ibland lagt alltför stor vikt vid teori- och metod
utveckling, utan att "sätta teorierna i rörelse" i empiriska studier där teorier och begrepp kommer till konkret användning.
69Det gäller även Nilssons studie, trots att han i slutdiskussionen säger att han ser skolan som en förändrande kraft i s amhället (Nilsson, 1981, s 210).