Vid genomgången av den svenska forskningen inom vårt problemområde har vi inte funnit någon studie som i utgångspunkter, fokus, problem och metod liknar vår. Däremot finns ett flertal studier som berör näraliggande problemområden. Vi har valt att strukturera vår översikt av dessa studier på samma sätt som tidigare,
dvs vi utgår från mer övergripande problem för att sedan fokusera intresset kring ett fåtal studier av mer direkt relevans för vårt projekt.
Utbildning och social selektion
Det finns ett flertal empiriska undersökningar som behandlar selektion och social differentiering.50 Ett gemensamt drag för dessa studier är att de huvudsakligen baseras på kvantitativa data, och att de är av deskriptiv karaktär. Den samlade resultatbild som undersökningarna ger är att framgång i studier och framtida utbildnings- och yrkesval är relaterat till socialgrupp. Studier av senare datum visar också att dessa resultat i stort sett kvarstår över tid, trots alla försök att via olika utbildningsreformer åstadkomma förändringar i socialt utjämnande syfte.51
Förutom de deskriptiva studierna finns även ett litet antal studier där ambitionen har varit att förstå och förklara mekanismerna bakom den sociala selektionen.
Arnman & Jönsson (1983; 1986), vars studier tidigare presenterats (se s 37), sätter in skolan i ett strukturellt sammanhang. De visar hur samhälleligt betingade skillnader mellan olika sociala klasser "följer med" in i skolan, där de befästs och förstärks via skolans organisationsformer. Detta leder enligt Arnman & Jönsson till ett återskapande av rådande social ordning.
Åsemar (1985) belyser i sin slutrapport från SYO-projektet52 hur skolans syo-organisation på olika sätt bidrar till den samhälleliga selektionen, även om syon där främst diskuteras i termer av dess legitimerande funktion: att dölja den sortering av elever som ständigt pågår i skolan. De resultat i Åsemars studier som är av särskilt intresse för oss, är analysen av olika gruppers föreställningar om bl a arbete, arbetsdelning och arbetskraftens reproduktion.53 Föreställningsanalyserna visar exempelvis att medelklasseleverna har föreställningar som liknar lärarnas och syopersonalens föreställningar. Detta innebär bl a, menar Åsemar, att medel-klasselevema har lättare att kommunicera med skolans personal, vilket ses som en förklaring till att de uppsöker och utnyttjar syofunktionärerna i större utsräckning än arbetarklasseleverna. Arbetarklasseleverna är dessutom missgynnade genom att de (och deras föräldrar) saknar viktiga kunskaper om utbildningssystemet, något som Åsemar anser vara en förutsättning för att de ska kunna "välja rätt" i utbild
ningslabyrinten. Analysen av själva vägledningssamtalen (Franke-Wikberg &
Jonsson, 1981) visar att syofunktionärerna, utifrån föreställningar om eleverna relaterade till social klasstillhörighet, omedvetet styr eleverna till en viss nivå där de sedan kan välja "fritt" efter intresse. SYO-projektet visar således på en av de mekanismer (skolans syofunktion) som ligger bakom den sociala selektionen, och hur den fungerar på mikronivå.
50Se t e x Härnqvist & Grahm, 1963; Jansson & Ljung, 1970; Gesser & Fasth, 1973;
Elgqvist-Saltzman, 1976; Härnqvist & Svensson, 1980.
51 Se t ex Härnqvist & Svensson, 1980.
52Förutom Åsemars avhandling utkom ett flertal rapporter inom det s k SYO-pr ojektet.
Bl a blev innehållet i vägledningssamtalen föremål för en kvalitativ innehållsanalys (Franke-Wikberg & J onsson, 1981). Resultaten av den studien går i linje med Åsemars huvudresultat.
5^Vi har i vår studie använt oss av likn ande föreställningsfrågor.
Skolan som socialisationsagent
Mattsson (1984) har i sin avhandling analyserat de ideologiska antaganden som genomsyrat den statliga yrkesvägledningen för ungdomar, i ett historiskt per
spektiv. Yrkesvägledningen, menar Mattsson, har allt mer kommit att peda-gogiseras. Syofunktionärers och yrkesvägledares arbetsuppgifter handlar idag mindre om enskild vägledning och mer om "undervisning", där vissa bestämda kunskaper, värderingar och attityder förmedlas. Den "karriärutbildningsrörelse" som florerat företrädesvis i USA och England, och som bl a försökt omdefiniera arbetets innebörd, ser Mattsson som ett försök att ideologiskt anpassa individen till samhälleliga krav. Dessa krav kan bl a innebära att den som inte får ett arbete, ska lära sig att acceptera detta förhållande.54 I dessa tankegångar ser Mattsson likheter med den pedagogisering av arbetslivet (att undervisa om arbetslivet) som skett i Sverige under senare år.
Ett centralt tema i många forskningsprojekt som fokuserar socialisations-problemet är hur föreställningar om arbete, arbetsdelning, arbetsmarknad etc uppstår, hur de fördelar sig på olika samhällsklasser, och i vilken utsträckning och på vilket sätt skolan bidrar till att befästa eller förändra dessa föreställningar. Med utgångspunkten att skolan tillsammans med andra socialisationsagenter bidrar till att forma elevers föreställningar, gjordes inom SIA-SYO-projektet (Broady, et al, 1980) en studie där syftet var att komma åt de föreställningar, eller bakomliggande principer, som styr hur olika elever uppfattar i detta fall arbete, yrken och arbets
marknad. I ett "yrkestest", som gavs till elever i åk 3, 6 och 9, fick eleverna sortera ett antal kort föreställande olika yrkesutövare, utifrån principer som de själva fastställde. De tillfrågades därefter hur de hade tänkt, när de sorterat korten på visst sätt (sammanfört vissa yrken, placerat vissa yrken "över" andra yrken etc). I korthet visade resultaten att barn från olika samhällsklasser ger uttryck för olika strukturerande och integrerande principer. Äldre barn, barn från högre socialklasser, samt pojkar, gav oftare uttryck för principer som var mer abstrakta, jämfört med de andra barnen. Eftersom de samband som råder mellan utbildning och arbetsliv är komplexa, menar författarna att dessa barns föreställningsvärld, och deras abstrakta tänkande, kommer att stå i samklang med studie- och yrkesvägledarnas före
ställningar och med den undervisning och det yrkesvägledningsmaterial som de kommer i kontakt med i skolan. Implicit i denna slutsats finns, i likhet med Åsemar (1985), tanken om att skolan gynnar respektive missgynnar elever från olika samhällsklasser. Däremot sägs inget om i vilken utsträckning skolans explicita ideologiska påverkan avsätter sig i olika elevgrupers föreställnings
värld.55
5^Att (löne)arbetets värde, m anifesterat i slagordet "arbete åt alla", kom mit att ifråga
sättas också i Sverige framgår när radikala 60-talister, i polemik med 40-talisterna, i första-majtågen skanderar "arbetslöshet åt alla" (Barnekow, 1988: TV-programmet
"För och emot tiden", 1988-04-13).
55I en uppföljande studie (Dahlberg, 1985) sätts det projektiva yrkestestet in i en explicitgjord teoretisk referensram baserad på Bernsteins språksociologiska och reproduktionsteoretiska arbeten. Med begreppen kontextberoende/kontextoberoende, samt begränsade och utvecklade kodorienteringar, analyseras barnens tänkande utifrån deras språkbruk. Dahlberg konstaterar härv idlag signifikanta skillnader relaterade till
Ett forskningsprojekt som direkt syftat till att studera undervisning som ideologiöverföring, och att försöka fånga effekter av undervisning i termer av förändringar i föreställningar, är det sk LONG-projektet (se tex Franke-Wikberg &
Zetterström, 1984; Zetterström, 1988).56 Utifrån en teoretisk referensram, ursprungligen fotad i Bernsteins teori om social och kulturell reproduktion, har blivande läkare, ekonomer, psykologer och civilingenjörer bl a intervjuats i början och i slutet av sin utbildning. Med utgångspunkt i dessa djupintervjuer har de studerandes föreställningar om bl a arbetsdelning, lönedifferentiering och arbets
kraftens reproduktion analyserats. Skillnader mellan olika utbildningslinjer, och skillnader mellan "för- och eftermätningarna", tolkas i termer av utbildnings
linjernas specifika karaktäristika, betingade av deras olika relationer till den sam
hälleliga produktionen. Resultatbilden är dock tämligen splittrad, vad gäller utbredning och förändring av föreställningar på olika utbildningslinjer. Det visar sig vara svårt att på något entydigt sätt hänföra förändringar i föreställningar till utbildningseffekter. En bidragande orsak härtill är att processinformation i form av direkta observationer av undervisningen saknas.
Skolans kvalificerande funktion
Det finns ett flertal studier som belyser olika aspekter av skolans kvalificerande funktion. Vi har valt att här endast beröra sådana som är relevanta i relation till de utbildningslinjer och sektorer av arbetslivet som vi själva studerat. Vad vi betecknar som kvalifikationsstudier57 inom dessa områden (vård och verkstad) har genomförts av bl a Axelsson (1977; 1982; 1986), Johansson (1984) och Walldal (1986). Gemensamt för dessa studier är att relationen skola-arbetsliv betraktas utifrån ett funktionalistiskt perspektiv, där utgångspunkten är att skolan på ett smidigt sätt skall anpassas till arbetslivets kvalifikationskrav. I Axelssons brett upplagda utvärderingsstudier redovisas bl a resultat avseende elever som tidigare genomgått verkstadsteknisk linje eller vårdlinje, och som sedan dess varit yrkes
verksamma en tid. Eleverna tillfrågades om hur de uppfattade överensstämmelsen mellan den kompetens som utbildningen gav, och de faktiska krav som deras yrkessituation ställer. Resultaten visar att de flesta bedömde överensstämmelsen som god. Många var däremot kritiska till ämnet arbetslivsorientering - vård
eleverna i högre grad än verkstadseleverna - och de var framför allt kritiska till den information de fått om fackliga frågor, arbetarskydd etc. Axelsson föreslår därför att
position i den vertikala arbetsdelningen, skillnader som Dahlberg hänför till villkor i den tidiga primärsocialisationen.
56Föreställningar om utbildning och arbete har o ckså studerats av Alexandersson &
Larsson, 1982; Larsson & Thång, 1985; Helmstad & Larsson, 1985; Thång, 1988. I dessa studier, som utförts in om ramen för ett fenomenografiskt synsätt, görs försök att kontextualisera vissa föreställningar. När det gäller t ex lagerarbetares föreställningar om utbildning (Helmstad & Larsson) relateras dessa i mer allmänna termer till ideologi.
Författarna menar att de yngre arbetarna ser skolans selektionssystem som rättvist, medan de äldre arbetarna har en mer "korr ekt" bild (enligt författarna) av verkligheten, i det att de hävdar att deras sociala position är relaterad t ill föräldrarnas socia la position, och därmed "på förha nd given" (ibid, s 52).
57Ej att f örväxla med kvalifikationsforskning; jfr tex Helgeson, 1984; 1986.
eleverna skall ges en "bättre" information i skolan. Däremot sägs inget närmare om innehållet i denna "information".
Johansson (1984) har i sina studier av blivande sjuksköterskor även intresserat sig för elever på v&*dlinjen. Johanssons resultat överensstämmer med Axelssons (ibid) avseende elevernas bedömning av linjens innehåll, i relation till det kommande arbetslivets krav. Anledningen till att eleverna fann överensstämmelsen god, var främst de kunskaper som praktiken givit. Studien visar också att viljan att vårda och intresset för människor varit centrala motiv för eleverna att söka sig till vårdlinjen. När det gäller egenskaper som eleverna anser vara viktiga för de som ska arbeta inom vården anger de i första hand fysisk styrka, självbehärskning, tålamod, inlevelse och förmåga till distans.
Walldal (1986), med explicit teoretisk hemvist i funktionalism och symbolisk interaktionism, inleder med att framhålla att innehållet i en vårdutbildning bör utformas med kännedom om såväl faktiska yrkesförhållanden, som de studerandes föreställningar, förväntningar och upplevelser under utbildningen.58 Walldals am
bition är att belysa den senare aspekten. Med utgångspunkt i begreppen förväntad yrkesposition, rollpåverkan och självuppfattning konstruerar Walldal en struk
turerad enkät med fasta svarsalternativ. I syfte att utröna förändringar över tid ges enkäten i början och i slutet av utbildningen. Resultaten går i linje med Johanssons (ibid). Fysisk och psykisk styrka, god kondition, stabilitet, tålamod, samtals- och förståelseförmåga är egenskaper som tillskrivs vårdyrket - egenskaper som också merparten av eleverna tror sig besitta efter genomgången utbildning.5^
Kvalifikationsstudier som fokuserar undervisningsformer mer än innehåll har gjorts av Nilsson (1981). Nilsson har studerat olika organisationsformer på bl a verkstadsteknisk linje. Den organisationsstruktur som baseras på "scientific management", och som visat sig vara effektiv i produktionssammanhang, fungerar inte lika bra i inlärnings- och undervisningssammanhang, menar Nilsson. Löpan-debandsprincipen, och uppstyckningen av arbetet i små delmoment, försvårar för eleverna att se helheten och förstå samband. De förslag till åtgärder som Nilsson ger för att lösa dessa problem är förändringar av organisationsstruktur, kommu
nikationsmönster, arbetsformer och arbetsuppgifternas karaktär. Nilsson tänker sig en utveckling mot sk "självstyrande grupper" även inom utbildningen, "trots" att Nilsson är medveten om att en utveckling i den riktningen ligger i linje med de nya managementstrategier som börjar växa fram inom näringslivet.60 Gymnasie
skolans explicita undervisning om arbetslivet (ämnet arbetslivskunskap) behandlas
5**Implicit i både Walldals och Johanssons studier ligger en definition av arbetslivet såsom endast omfattande vårdsektorn, e n företeelse som även är vanlig bland lärare oc h elever på vårdlinjen i våra empiriska studier.
5^I Walldals studie finns vissa sekundärresultat so m för oss är intressanta. Det gäller inte minst olika bakgrundsfaktorer. Walldal konstaterar exe mpelvis att det fortfarande (1982) är 90 % flickor som söker till vårdlinjen, att hälften av dessa flickor har arbetarklassbakgrund m ed betyg över genomsnittet, att var fjärde elev dessutom har mödrar som arbetar inom vården, och att d e flesta säger sig ha ett stort intresse för människor och en önskan att vårda och hjälpa andra.
6°Jfr
t ex Helgeson, 1986. Detta fenomen - att undervisningsformerna i skolan för
ändras och anpassas till utvecklingen inom produktionen - tolkas inom den kapital
logiska skolan som en "medveten strävan" ( logik) i ett kapitalistiskt samhälle, där allt ytterst syftar till att ga gna kapitalets intressen. (Jfr Altvater, 1974).
endast i allmänna ordalag, och då som en integrerad del av undervisningen i sin helhet.
Pedagogisk forskning som tar sin utgångspunkt i arbetslivets förändringar, och som ser utbildning som ett hjälpmedel både för anpassning och förändring till arbetsmarknaden, har vi funnit inom vuxenutbildningens område (Bäcklund, 1983, 1985; Gestrelius, 1984, 1985 a, 1985 b). Ett centralt problem i denna typ av forskning är hur man ska bestämma de faktiska kvalifikationskraven i arbetslivet.
Bäcklund och Gestrelius har i sin forskning valt en utgångspunkt där de intervjuar ett antal företagsledare och personalchefer i expansiva företag om vad de anser vara nödvändiga kvalifikationskrav. De tvingas dock i sina slutsatser konstatera att de inte med säkerhet vet om de krav som avnämarna angett är att betrakta som
"absoluta" krav, eller om de är relaterade till aktuella förutsättningar på arbets
marknaden.61 Författarna diskuterar heller inte i vilken utsträckning kunskaper om arbetslivet är att betrakta som nödvändiga kvalifikationer.62
Arbetslivet i skolans undervisning
Arbetslivsorienteringens historiska framväxt har beskrivits av Clewett (1980), Gustafsson (1981, b) och Englund (1986). Även om dessa författare inte explicit använder begreppet social kontroll, så framgår med tydlighet att det främsta motivet för ämnets införande var just att "mentalt" förbereda eleverna för det kommande arbetslivets villkor. Gustafsson (ibid) presenterar exempelvis yrkes
utbildningsberedningens ståndpunkter (SOU 1966:3), där det bl a framhålls att yrkesutbildningen obligatoriskt bör innehålla vissa orienteringsmoment speciellt inriktade mot arbetslivets villkor, att yrkesetiska spörsmål därvid ingående bör behandlas, liksom relationerna mellan överordnade och underordnade. Gustafsson visar också att dessa mål återfinns i senare läroplansskrivningar, även om de tonats ned något.
Studier som indirekt behandlar elevers subjektiva upplevelser av ämnet arbets
livsorientering har gjorts av Axelsson (1977), Christiansson (1978), Gustafsson (1978) och Rendahl (1981). Resultaten av dessa studier är ganska entydiga.
Axelsson visade exempelvis att gymnasieelevers inställning till ämnet arbetslivs
orientering var mer negativ än till övriga ämnen. Christiansson fann att hela 80%
av före detta el-teleteknikelever ansåg att undervisningen i arbetslivsorientering hade varit dålig. En del kom inte ens ihåg att de haft undervisning i ämnet:
"Ointressant", "sovtimme" och "för allmänt" var några omdömen. "Mest handlade ämnet om skyddsfrågor, statistik, olyckor och arbetslöshet. Det handlade inte om oss. Väldigt dåligt" (Christiansson, 1978, s 178).63 Gustafsson (1978) påpekar att uppläggningen med en timme i veckan av lärarna upplevdes som alltför kort för att de "skulle kunna hitta på något meningsfullt" och att eleverna upplevde innehållet som irrelevant. Vissa elever skolkade konsekvent.
Det finns förhållandevis få studier som direkt fokuserar skolans explicita under
visning om arbetslivet. Gustavsson (1981, b) har emellertid studerat innehållet i
61 Jfr diskussionen om skillnaden mellan arbetsplatskrav och arbetsmarknadskrav i Broady, 1980.
62Gestrelius arbetar dock enli gt uppgift (i skrivande stund) med denna fråga.
63Citatet hämtat från Gusta fsson, 1981, b, s 42.
undervisningen i ämnet arbetslivsorientering på linjerna för distributions- och kontorsteknik (Dk) och konsumtion (Ko). Gustavssons studie baseras på läro
medelsanalyser, intervjuer och klassrumsobservationer. Centralt i studien är frågan om hur undervisningens innehåll svarar mot huvudmomenten i läroplanen. Hon finner att överensstämmelsen, åtminstone på ett ytligt plan, är god. Samtidigt påpekar Gustafsson att huvudmomenten har blivit så vida i sin formulering, att nästan allt i undervisningen går att hänföra till något av läroplanens huvud
moment.
Förutom innehållsanalysen studerades klassrumsaktiviteter och läromedelsan
vändning. Klassrumsaktiviteterna dominerades helt av vad Gustafsson kallar
"gemensam klassrumsaktivitet", medan grupparbete och individuellt arbete nästan inte alls förekom. Centrala läromedel (läroböcker) användes inte. Vanligast före
kommande var filmer och bildband, samt arbetsblad av olika slag. I analysen av läromedelsanvändningen säger Gustafsson att läromedlens främsta funktion var att aktivera eleverna, och stimulera till diskussioner och reflektioner. Vad eleverna lärde sig av undervisningen kunde hon dock inte dra några slutsatser om. Som en indikator i detta hänseende påpekar Gustafsson emellertid att eleverna vid ett observationstillfälle hade svit att redogöra för vad de gått igenom under några lektioner då deras ordinarie lärare varit borta.
När Gustavsson söker förklaringar till sina resultat finner hon det nödvändigt att sätta in undervisningen i ett arbetsmarknads- och arbetslivssammanhang. Hon finner då att en förklaring till de brister hon observerat är att undervisningen är alldeles för abstrakt, i meningen overklig. Men Gustafsson menar sig också utifrån sina resultat kunna dra slutsatsen att undervisningen i en bemärkelse kan sägas vara alltför konkret. Många situationer som på olika sätt åskådliggörs i under
visningen saknar helt förankring i den verklighet som eleverna befinner sig i.
Gustafsson sammanfattar detta resonemang med att ställa sig frågan om det ur elevernas synpunkt egentligen är någon mening med att studera arbetslivs
orientering, då arbetslivet inte har någon plats för dem? Med en undervisning som både ter sig alltför abstrakt och alltför konkret, och i en situation med en väntande arbetslöshet, måste möjligheterna att forma "rimliga" föreställningar om arbete och arbetsliv vara små, menar Gustafsson. När Gustafsson ska sammanfatta vad eleverna egentligen lär sig i ämnet arbetslivsorientering använder hon sig (med referens till Lundgren, 1977; 1979) av begreppet metainlärning. Gustafsson menar att man i detta sammanhang kan tala om en speciell form av metainlärning, i vilken eleverna lär sig något om sig själva och sina möjligheter i utbildning och arbetsliv, tämligen oberoende av läroplan, läroböcker etc.64
6^Som stöd för dessa tankegångar refererar Gustafsson till Petrusch (1980). Petrusch fann i sin intervjustudie av 25 arbetslösa ungdomar, att de flesta av dessa hade individrelaterade föreställningar om orsakerna till deras egen arbetslöshet. Merparten var helt övertygade om att ett gott studieresultat i grundskolan skulle, via en utbildning, lett fram till ett arbete.
Hur kan då skolans undervisning om arbetslivet förbättras?65 Ett förslag till åtgärder har varit en närmare koppling mellan skola och arbetsliv. Jonsson (1985) har utvärderat hur det kan gå när skogsnäringen satsar pengar på att knyta arbetslivet närmare skolan.66 Motivet för skogsnäringen att engagera sig i under
visningen sätter Jonsson i samband med den kritik mot kalhuggning och besprut-ning som skogsnäringen var utsatt för vid tiden för projektets igångsättande (1973-74). En betydande summa pengar satsades på olika fortbildningsaktiviteter för lärare, och skogsnäringen ställde upp med material, personal och markområden för elevstudier, vilket av Jonsson beskrivs som ett sätt att aktivt bemöta kritiken och försöka vända den till dess motsats. Via deltagande observation och intervjuer med elever, lärare och andra berörda visar Jonsson hur aktiviteter som skogsutflykter, studiebesök etc, blev till "trevliga avbrott" i skolarbetet - något som även låg i skolans intresse. Ett omfattande kunskapsprov visade emellertid att aktiviteterna inte gav några nämnvärda skillnader i kunskaper mellan elever som deltagit respektive inte deltagit i verksamheten. Däremot uttryckte både lärare och elever som deltagit i projektet en mer positiv syn på skogsnäringen, jämfört med vad de hade haft innan (och jämfört med de som inte deltagit). Jonsson drar av detta slutsatsen att en närmare koppling mellan skola och arbetsliv i den form som skogen-i-skolan projektet haft, gagnar såväl skolans som näringslivets intressen.
Däremot uppfylls knappast några av de explicit formulerade målen för verk
samheten. Dessa fyller snarast funktionen att dölja och legitimera den rekreerande och ideologiskt betingade verksamhet som pågår.