Att "mäta" olika individers föreställningar om utbildning och arbetsliv är ett centralt tema i våra intervjuer. För att göra det använder vi oss av vad vi kallar
"föreställningsfrågor". Exempel på föreställningsfrågor är: Varför arbetar människor? Varför finns det skillnader mellan olika yrken när det gäller lön, arbetsinnehåll, inflytande och social status? Vad är det som gör att olika människor hamnar i olika utbildningar och yrken? Vad beror arbetslöshet på? Med hjälp av sådana frågeställningar (och en mängd fördjupande följdfrågor) försöker vi komma åt människors grundläggande föreställningar om exempelvis arbete, arbetsdelning, arbetsmarknad och arbetskraftens reproduktion.
Vid den empiriska analysen av svaren på dessa frågor finner vi olika svars
mönster/kategorier med olika typer av strukturella särdrag - alltifrån föreställningar baserade på individförklaringar, till föreställningar som ger uttryck för ett mer konsekvent systemtänkande.8 Löneskillnader i ett samhälle kan exempelvis ses som ett resultat av mer eller mindre genetiskt betingade olikheter mellan människor, eller som nödvändiga för att motivera människor att arbeta, eller som en rättmätig kompensation för olika insatser. Löneskillnader kan också ses som ett medel att utjämna orättvisor som skapats av en alltmer långtgående arbetsdelning,
^Detta är för övrigt erfarenheter som vi delar med ett flertal andra forskare so m sysslat med liknande studier. (Jfr t ex Callewaert & Nilsson, 1980).
6Jfr Glaser & Strauss, 1979.
7Jfr begreppet "triangulering" i nom den naturalistiska forskningsmetoden, exempelvis Parlett & Hamilton, 1981.
® För en mer utförlig genomgång av olika föreställningars strukturella k ännetecken, se Zetterström, 1988.
eller som en effekt av ett givet politiskt/ekonomiskt system. På liknande sätt kan exempelvis arbetslöshet föreställas som betingat av en mängd olika faktorer, alltifrån enskilda individers arbetsovilja och oföretagsamhet till att se den som en nödvändig konsekvens av ett kapitalistiskt produktionssätt.
Av ovanstående exempel framgår att föreställningar har en koppling till en ideologisk nivå. Att motivera löneskillnader i ett samhälle med att de dugligaste och mest begåvade individerna måste belönas rikligt, eller att förespråka ett differentierat lönesystem för att motivera individer att arbeta hårdare (ackordslön) kan sägas ha en koppling till mer konservativa ideologier. Lön som kompensation för olika insatser, exempelvis utbildning och ansvar, stämmer mer överens med liberala tankar om meritokrati, medan löneskillnader som ett instrument att (inom nuvarande system) utjämna orättvisor mellan mentala och manuella arbeten ryms inom en reformistisk idétradition. Att betrakta löneskillnader som en oundviklig och negativ effekt av det kapitalistiska produktionssättet, där det enda sättet att förändra lönesystemet i grunden är en radikal förändring av produktionsför
hållandena, är på motsvarande sätt kopplat till radikala, socialistiska eller marxis
tiska, ideologier.^
Föreställningar kan således sägas vara en slags intermedierande länk mellan en ideologisk nivå och olika individers sätt att tänka, känna och handla. De är inte alltid medvetna och därför inte direkt åtkomliga för empiriska studier. Endast genom individers utsagor kan man (forskaren) indirekt sluta sig till (eg konstruera) de bakomliggande "strukturerande och integrerande principerna", dvs föreställ
ningarna.
Datainsamling - strategier och metoder
Att kartlägga individers föreställningar medför avsevärda metodiska problem. För det första kan konstateras att föreställningar, så som vi definierat begreppet, knappast kan studeras med kvantitativa metoder. I våra empiriska studier har vi huvudsakligen använt oss av "halvstrukturerade" djupintervjuer som datainsam
lingsmetod.10 Utgångspunkten är som regel en generell och vid frågeställning som söker fånga respondenternas "omedelbara" föreställningar om en viss aspekt av tillvaron. Med fördjupande följdfrågor försöker vi sedan ringa in mer precist hur de olika intervjupersonerna "tänker" kring den studerade aspekten. Dessa följdfrågor måste naturligtvis anpassas till situationen så att kommunikationen flyter på ett naturligt sätt, men idealt bör de täcka vad Therborn (1981) kallar "de tre försvars
^Det bör poängteras att vi inte ser någon rätlinjig koppling mellan olika föreställ
ningar och ideologier. Vi menar dock att det grovt sett finns en höger- vänster
dimension mellan utpräglade individföreställningar och föreställningar med ett konsekvent systemtänkande.
Vi menar emellertid att det även är möjligt att finn a uttryck för föreställningar i texter (exempelvis i läroplaner eller läromedel) eller i en undervisningsdiskurs (vad som förmedlas i en undervisningssituation). Detta förutsätter dock att den studerade aspekten har analyserats tidigare, eftersom ett sådant material som regel är alltför begränsat för att i sig självt kunna utgöra underlag för kategoribeskrivningar.
linjerna".11 Det innebär att vi försöker skaffa oss information om föreställ
ningarnas kognitiva, värderingsmässiga och handlingspotentiella komponenter.
Konkret kan det ske genom att intervjuaren kring varje aspekt söker svaret på frågorna:
Sökt kunskapsinnehåll Hur det förhåller sig
Varför det förhåller sig så Hur det borde förhålla sig
Varför det borde förhålla sig så
Hur man kan få det att förhålla sig så
Exempel på interv jufråga
Hur ser du på skillnader mellan olika yrkesgrupper när det gäller löner?
Vad beror dom här löneskillnaderna på?
Tycker du att det är bra... Hur skulle du vilja att det vore?
Varför tycker du att det vore bra/dåligt med en löneutjämning?
Vad kan man göra för att få tillstånd/
undvika en löneutjämning?
Information som berör politiska/ideologiska frågor kan på goda grunder betraktas som "känslig". Av tradition brukar sådana frågor hänföras till den privata sfären, och att direkt fråga om politisk hemvist betraktas vanligen som ett brott mot den personliga integriteten. De rent forskningsetiska aspekterna av detta problem ska emellertid i detta sammanhang lämnas därhän.12 Däremot rymmer detta faktum metodiska problem som bör diskuteras. Respondenten kan exempelvis vara ovillig att "avslöja" hur han eller hon egentligen tänker. Det gäller i synnerhet om inter
vjupersonens åsikter/föreställningar är kontroversiella, eller om respondenten på goda grunder kan antaga att hans egna föreställningar avviker starkt från inter
vjuarens. Den strategi som vi använder för att i görligaste mån hantera detta problem är att på olika sätt försöka skapa förtroende och en atmosfär av acceptans i
11 Den första ideologiska försvarslinjen centrerar kring frågan om vad som existerar, dvs vad som är sant eller falskt. T ex kan man hävda att löneskillnader inte existerar, att de existerar men att de är små och hela tiden minskar, eller att de är stora och att de ständigt ökar. Den andra försvarslinjen centrerar kring frågan om vad som är gott, dvs huruvida något är bra eller dåligt. Löneskillnader kan exempelvis betraktas som en nödvändig drivkraft för samhällsutveckling och därmed so m något i grunden gott, eller tvärt om som ett instrument för förtryck och därmed som något ont. Den tredje försvarslinjen handlar om vad som är möjligt, dvs om något går att förändra elle r inte.
Exempelvis kan man (av en övertygande argumentering) tvin gas tillstå att det existerar stora ekonomiska skillnader i samhället. Man kanske även måste erkänna att detta förhållande egentligen är djupt orättvist. Därmed "tillbakatvingad" ti ll den tredje för
svarslinjen, kräver ideologin för sitt upprätthållande att man hävdar att något alter
nativ inte gives. Se vidare Therborn, 1981, s 28 - 2 9.
12 Det har inte varit vår avsikt att kartlägga politiska ståndpunkter, även om olika individers föreställningar sammantaget kan ge en antydan om var intervjupersonen har sin politiska hemvist.
intervjusituationen. Det innebär att man som intervjuare måste inta något av kameleontens skepnad: att inte avslöja var man själv står i de frågor som ställs, att acceptera alla svar som respondenten ger och att ibland kanske "locka fram" svar genom att exempelvis nicka instämmande. I denna strategi ingår också att i någon mån anpassa sin klädsel och sitt språk till de personer som intervjuas.
Det kanske i detta sammanhang också bör påpekas att vi inte är intresserade av vad Marton (1981) kallar "ett första ordningens perspektiv", dvs hur något faktiskt förhåller sig (om löneskillnaderna i samhället faktiskt är stora eller inte). Vårt intresse är "ett andra ordningens perspektiv", dvs hur olika individer föreställer sig att saker och ting förhåller sig (om de tror att löneskillnaderna är stora eller inte).13 Det innebär att vi söker det subjektiva och inte det objektiva, vilket kan vara särskilt problematiskt när det gäller föreställningsfrågor, som ju rör företeelser där det inte kan sägas finnas några "sanna" svar i objektiv bemärkelse. Respon
denten kan ibland tro att det finns ett "läroboksmässigt" objektivt/ sant svar och försöka ange det, eller säga att de inte "kan" svaret på frågan. (Det gäller i synner
het vid elevintervjuer). Intervjuaren måste därför ständigt vara på sin vakt mot svar som antyder att respondenten uttrycker läroboksmässiga svar, "allmänna" före
ställningar (vad "folk" tycker) eller när respondenten ger uttryck för "alternativa"
föreställningar (man kan se det si..., men också så...). Det handlar alltså om att försöka införskaffa information om individernas egna föreställningnar, vilka aldrig kan ställas mot några objektiva sanningskriterier, men ändå alltid kan sägas vara
"sanna" i subjektiv bemärkelse.
Tolkning och analys av data
Själva analysarbetet vid föreställningsanalyser består egentligen av två olika processer som löper parallellt, men som ändå är möjliga att analytiskt särskilja.
Den första processen, vilken består av två faser, är den process där de olika före
ställningskategorierna växer fram. Det gäller då att ur det empiriska materialet (intervjuutskrifter) lyfta fram och beskriva ett antal kvalitativt olika sätt att "före
ställa sig" en viss företeelse eller aspekt av omvärlden. Detta arbete kan liknas vid en hermeneutisk spiral, där delen (utsagan) ger betydelse åt helheten (föreställ
ningen), vilket i sin tur ger betydelse åt delen osv.14 Rent konkret har vi gått tillväga så att vi först har läst intervjumaterialet "på tvären", dvs vi har läst vad samtliga intervjupersoner svarat på en viss föreställningsfråga. Vi finner då att vissa individer tänker på ett visst sätt, till skillnad från andra som tänker
*3För e tt mer utförligt resonemang kring detta, se Popper, 1972. Popper talar om tre
"världar". Den första världen består av fysiska objekt och tillstånd. Den andra världen består av olika medvetandetillstånd (uppfattningar om den första världen), medan den tredje världen representerar "det objektiva tankeinnehållet", dvs den evolutionistiskt föränderliga vetenskapens ståndpunkter.
*4För en utveckling av tankarna om de n hermeneutiska spiralen, s e ödman, 1979, s 77-8 6 .
kvalitativt annorlunda. Efterhand växer så olika föreställningar fram, rent bokstavligt på skrivbordet, som ett antal "högar" med intervjusvar.
Nästa fas i den första processen består i att formulera kategoribeskrivningarna så tydligt och bra som möjligt. I denna fas har vi läst materialet "både på längden och på tvären", dvs vi har läst varje hög för sig för att utröna vad som är gemensamt och binder samman vissa intervjuutsagor, samtidigt som vi också jämfört de olika högarna för att fastlägga vad som skiljer olika föreställningar åt. I detta arbete, när högarna homogeniseras, är det vanligt att man måste flytta vissa individer till andra högar, eller att man måste göra en ny indelning. Efterhand kan emellertid de olika föreställningarnas karaktäristika sammanfattas och beskrivas i ett antal kvalitativt åtskilda föreställningskategorier. ^
Den andra processen är själva allokeringen av olika individers utsagor till olika föreställningskategorier. Problemet i detta arbete är att tolka faktiska utsagor, dvs vad individen explicit säger, till föreställningar, dvs hur han eller hon tänker (de
"strukturerande och integrerande principer" som ligger bakom de verbala ut
sagorna). Naturligtvis finns denna tolkningsprocess med även i den fas när kate
gorierna växer fram och beskrivs, men här och nu gäller det att definitivt hänföra olika individer till redan fastlagda kategoribeskrivningar. I denna process utgår vi från den enskilde individens svar på den specifika föreställningsfråga som ana
lyseras, men ibland (om kategoriseringen är tveksam) hämtar vi tilläggsinfor
mation från näraliggande frågeområden.16 Det slutgiltiga resultatet av föreställ
ningsanalysen sammanfattas vanligen i en tabell över fördelningen av olika individer på de olika föreställningskategorierna. Ett syfte med en sådan fördelning kan vara att finna systematik i förekomsten av olika föreställningar, exempelvis med avseende på position i det sociala rummet, kön, eller någon annan variabel som teoretiskt anses vara relevant.
Tolknings- och analysfasen rymmer således både ett kvalitativt och ett kvanti
tativt problem, och föreställningsanalysen kan därför sägas ge två typer av resultat.
Det kvalitativa resultatet utgörs av själva kategoribeskrivningarna som sådana. Vi kan utifrån vår analys empiriskt kartlägga på vilka olika sätt människor kan före
ställa sig saker och ting, vilket är att betrakta som intressanta resultat i sig. Det kvantitativa resultatet består i hur olika individer fördelar sig på de olika föreställ
ningskategorierna.
^Konstruktionen av de olika föreställningskategorierna har huvudsakligen skett på detta induktiva sätt. I viss utsträckning har vi dock, när vi behandlat gemensamma aspekter, utgått från den strukturmodell och de föreställningskategorier som konstru
erats inom LONG-projektets ram (jfr Zetterström, 198 8). Vi har eme llertid valt att lägga våra kategori beskrivning ar på en mindre abstrakt och mer "datanära" ni vå. Anled
ningen till detta är att vi vill öka kategoribeskrivningarnas kommunicerbarhet, på bekostnad av möjligheter till generalisering och abstraktion.
l^Det händer också att vi i tolkningsfasen läser intervjun i sin helhet, för att kunna tolka svaret på en enskild fråga som en del av ett mer övergripande sätt att tänka. Detta är emellertid en strategi som måste användas med stor försiktighet, eftersom den bygger på ett u nderliggande antagande om att in dividen är någorlunda konsistent i sitt tänkande, v ilket inte alltid är falle t. Dock kan denna metod användas som stöd för att vissa tolkningar sannolikt är r imligare än andra (jfr resonemanget om v alidi tet och reliabilitet längre fram i detta kapitel).
Valìditetsproblem i samband med föreställningsanalyser
Validi tet brukar inom gängse metodlitteratur översättas med "giltighet" och defi
nieras som frågan "om det som man mäter verkligen är det som man avser att mäta". Överfört till vårt problemområde kan den frågan omformuleras till "huru
vida föreställningar (och det sätt på vilket vi når kunskap om dem) är ett bra sätt att 'mäta' hur ideologier på olika sätt manifesteras i mänskligt tänkande". I en snävare bemärkelse handlar det om val av lämpliga aspekter (av ideologier/verk
ligheten), och hur föreställningsfrågorna ska formuleras för att ge så relevant information som möjligt.
Utgångspunkten i definitionen av validitetsbegreppet är att det initiait finns en uttalad avsikt att mäta något alldeles bestämt. Naturligtvis kan man då, som Eneroth (1984), hävda att den kvalitativa metoden (som han jämställer med "den begreppsligt-induktiva modellen") inte har till syfte att mäta någonting alls. Tvärt om, menar Eneroth:
Eftersom jag i den begreppsligt-induktiva modellen inte har något färdigt begrepp, ja inte något begrepp alls (det är ju just det som jag söker), faller hela validitetsproblemet och blir meningslöst. I stället uppträder ett giltighets
problem (ett slags omvänt validitetsproblem), nämligen just o m varje tydlig
gjord observation täcks av någon kvalitet i det begrepp jag slutligen ställer upp (dvs om begreppet är giltigt eller inte). (Eneroth, 1984, p 59, vår under
strykning).
Med utgångspunkt i Eneroths resonemang skulle (det omvända) validitets
problemet för vår del handla om relationen mellan individernas utsagor och de begrepp (föreställningskategorier) som vi slutligen ställer upp. Som företrädare för teoriinriktad utvärdering menar vi emellertid att kunskap växer fram i ett ömse
sidigt växelspel mellan teori och empiri - mellan deduktion och induktion - vilket innebär att såväl det traditionella som "det omvända" validitetsbegreppet är relevant i samband med föreställningsanalyser.17
Inom den mätteoretiska litteraturen brukar man vanligen tala om tre typer av (eg sätt att undersöka) validitet, nämligen innehållsvaliditet, empirisk validitet (kriterierelaterad validitet) och begreppsvaliditet.18 Kärnpunkten när det gäller resonemang om innehållsvaliditet är om de frågor som ställs är representativa för den egenskap eller det begrepp som man avser att mäta. I vårt fall är "ideologi" det övergripande begreppet, vilket medför stora problem om man håller fast vid de valideringsstrategier som utvecklats inom kvantitativ metod. (Att operationalisera och kvantitativt mäta ideologi faller på sin egen orimlighet). Vi har därför tvingats
^7Att, som Eneroth gör, helt kullkasta validitetsbegreppet i samband med kvalitativa metoder är knappast hållbart. Han bygger hela sitt resonemang på att (felaktigt) lik
ställa kvalitativa metoder och en "begreppsligt-induktivM forskningsstrategi.
18 Jfr t ex Cronbach, 1971. Cook & Campbell (1979) talar om fyra slag av validitet (Statistical Conclusion Validity, Internal Validity, Construct Validity och External Validity), där Statistical Conclusion Validity är att betrakta som ett specialfall av Internal Validity, vilken i sin tur kan jämställas med innehållsvaliditet. Messick (1980) anför inte mindre än sjutton typer av validitet, av vilka fjorton kan inordnas som undergrupper till de tre huvudtyperna.
lita till "common-sense" när det gäller problemet att nå innehållsvaliditet. Rent konkret har vi gått tillväga så, att vi inom vår forskargrupp försökt nå inter-subjektivitet om vilka aspekter (av verkligheten) som är relevanta att undersöka i relation till begreppet ideologi. Själva frågekonstruktionen har sedan inte varit något större problem, eftersom metoden bygger på att respondenterna får prata relativt fritt kring de aspekter som ska analyseras - dock med det förbehållet att vi försöker täcka av de tre försvarslinjerna.19
Empirisk validitet (eller kriterierelaterad validitet som den ibland kallas) har att göra med hur väl den genomförda "mätningen" stämmer med ett yttre kriterium.
Metoden bygger på den i sig rimliga tanken att olika egenskaper eller förmågor på något sätt hänger samman. Vanligen uttrycks denna samstämmighet i en korrelationskoefficient, och om sambandet är starkt anses mätinstrumentet ha hög empirisk validitet. Överfört till vårt problemområde kan man först och främst konstatera att det knappast skulle gå att uttrycka validiteten i en korrelations
koefficient.20 Det skulle förmodligen inte ens gå att hitta ett lämpligt kriterium som både är oberoende och ändå teoretiskt borde samvariera (vilket egentligen förutsätts så som empirisk validitet vanligen mäts). Naturligtvis finns det en mängd faktorer som empiriskt skulle kunna tänkas samvariera med kvaliteten
"ideologiska föreställningar", exempelvis position i det sociala rummet, livsstil, språk, sätt att klä sig etc. Problemet är bara att om man utgår från sådana kvaliteter för att validera mätinstrumentet "föreställningsanalyser" så förutsätter man det som ska undersökas, dvs det eventuella sambandet mellan dessa variabler.
Möjligen skulle man teoretiskt kunna fastlägga ett samband mellan ideologiska föreställningar och politiska preferenser. Föreställningsanalysens prediktiva vali
ditet skulle då kunna testas i relation till faktiskt eller hypotetiskt valbeteende. Vi menar emellertid att inte ens ett sådant samband kan fastläggas teoretiskt. Valbe
teendet är förmodligen inte så rationellt som en sådan hypotes implicerar. Vi har således inte funnit det möjligt att belägga någon empirisk validitet när det gäller våra föreställningsanalyser, och i det fallet får vi väl instämma med Eneroth (ibid):
Det vore inte heller särskilt poängfullt.
Med begreppsvalidering avses den process varigenom man på olika sätt försöker belägga att ett visst testbeteende har en speciell innebörd som kan sammanfattas i ett begrepp eller i en egenskap.21 Vanligen göres denna validering deduktivt, dvs man utgår från teorier och begrepp som är kända och relaterar det nya mätin
strumentet till dessa. Strategin går ut på att dels söka konvergent information, dvs information som är koherent med teorin och de prediktioner som kan göras ur denna, dels divergent information, dvs stöd för att instrumentet inte mäter något annat än vad det är avsett att mäta. Överfört till vårt problem handlar begrepps-validitet om strategier för att bedöma huruvida de begrepp som utvecklas (före
^Jfr not 11.
20Även om det rent tekniskt, med sannolikhetsresonemang och icke-parametriska metoder, skulle gå att komma fram till ett siffermått på korrelationen mellan två kvali
tativa variabler, så vore detta mått så tveksamt att det knappast skulle ha något värde.
21 Denna generella definition, som är hämtad från Messic k (1980), stämmer väl överens med vad Eneroth (1984) kallar "det omv ända validitetsproblemet", även om Messick menar att man kan gå "båda vägarna" oc h att den deduktiva valideringen är vanligare.
Jfr även definitionen av begrepps v alidi tet i Cronbach, 1971, s 444.
ställningskategorierna) ger en bra sammanfattning av de observationer som gjorts
ställningskategorierna) ger en bra sammanfattning av de observationer som gjorts