Genomförandet av kartläggningen .1 Vårt uppdrag .1 Vårt uppdrag

I vårt uppdrag ingår att i ett brett perspektiv kartlägga lagstiftning som i onödan försvårar digitalisering och digital samverkan inom den offentliga förvaltningen. Kartläggningen ska också omfatta lag-stiftning som inte i sig är direkt hindrande men där det finns en rättslig osäkerhet som har en hämmande inverkan på den digitala utvecklingen inom den offentliga förvaltningen.

Enligt uppdraget ska vi vid kartläggningen särskilt prioritera frågor som rör regeringens satsning Digitalt först, där digitala tjänster så långt det är möjligt och där det är relevant ska vara förstahandsval vid den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisa-tioner och företag. Vi ska också prioritera sådan lagstiftning som i onödan försvårar digitalt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen och behandla frågor om digitalt informationsutbyte mellan den offentliga förvaltningen och privata utförare av offentligt finansierade tjänster.

Vid kartläggningen ska vi vidare prioritera sådan lagstiftning som i sin helhet, eller i stora delar, påverkar den offentliga förvaltningen.

I möjligaste mån ska vi visa på konkreta fall där utvecklingen av digitala tjänster hindrats som en följd av den aktuella lagstiftningen.

Kartläggning av hindrande eller hämmande lagstiftning SOU 2018:25

5.1.2 Metod

Vi har uttolkat vårt uppdrag som att kartläggningen ska avse inte endast lagstiftning i form av lag beslutad av riksdagen, utan även normgivning genom förordning eller föreskrift. Inledningsvis över-vägde vi att genomföra en enkät till underlag för kartläggningsdelen av vårt uppdrag. Vi insåg emellertid att det inte skulle vara enkelt att beskriva hindrande eller hämmande lagstiftning i enkätsvar och att den formen för genomförande av uppdraget skulle innebära att vi inte gavs möjligheter till följdfrågor för djupare förståelse av svaren.

För att genomföra vårt kartläggningsuppdrag har vi i stället valt att träffa representanter för ett antal myndigheter och andra berörda aktörer vid särskilda s.k. kartläggningsmöten.

Vid urvalet av de verksamheter vi har besökt har ansatsen varit att inhämta information ur ett brett perspektiv. Vår utgångspunkt har därför varit att träffa personer vid såväl statliga, kommunala som landstingskommunala myndigheter, myndigheter ur olika sektorer, med skilda uppdrag, av olika storlek, med olika geografisk belägen-het och olika förutsättningar när det gäller hur verksambelägen-heten finan-sieras. Vi har vidare vinnlagt oss om att inkludera både myndigheter som har kommit långt i sitt arbete med digitalisering och digital samverkan men också sökt träffa representanter för myndigheter som befinner sig i en mer inledande fas i sitt digitaliseringsarbete.

Därtill har vi även besökt privata aktörer vars verksamhet har en nära koppling till det offentliga.

Under kartläggningen har vi mött representanter vid Arbetsför-medlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Stockholms universitet (eGovLab), eHälsomyndigheten, Försäk-ringskassan, Institutet för framtidsstudier, Inera AB, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Norr-bottens län, Migrationsverket, Naturvårdsverket, Pensionsmyndig-heten, PolismyndigPensionsmyndig-heten, Region Halland, Riksarkivet, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Stockholm stad, Sveriges kom-muner och landsting (SKL), Tillväxtverket, Transportstyrelsen, Tullverket och Uppsala kommun. SKL har i detta arbete varit be-hjälpliga med att samla in information från ytterligare kontakt-personer vid kommuner. I något fall har fler än ett möte ägt rum.

Gensvaret från de aktuella myndigheterna och andra aktörerna har varit mycket positivt. Vi är tacksamma för den respons vi fått vid

SOU 2018:25 Kartläggning av hindrande eller hämmande lagstiftning

våra mötesförfrågningar och den tid som representanter för olika discipliner (arkiv, it, juridik, ledning, verksamhet etc.) har lagt ned på att bereda oss ett gott underlag. Endast ett par av dem vi sökt kontakt med har svarat att de inte haft tillfälle att träffa utredningen.

Kartläggningsmötena har genomförts i samtalsform. Som dis-kussionsunderlag har vi använt ett mötesstöd (se bilaga 2) men vid mötena har i hög grad våra samtalspartners fått styra vilka områden som lyfts fram för oss. Det har rört sig om beskrivningar av rättsliga hinder och utmaningar i genomfört, pågående eller planerat digita-liseringsarbete liksom rättsliga hinder eller trösklar som hämmar effektiv myndighetssamverkan i digitala utvecklingsarbeten. Vi har även samlat in tankar om hur en effektivare samverkan kring rättslig reglering kan utvecklas i syfte att skapa bättre förutsättningar för författningsarbetet att gå i takt med önskad digital verksamhets-utveckling.

Vid samtliga kartläggningsmöten har minnesanteckningar förts.

De representanter vi träffat har fått tillfälle att ge synpunkter på anteckningarna som också har omhändertagits för arkivering.

Som framgått i kapitel 2 har vi också anordnat en hearing där såväl deltagare från det privata näringslivet som myndighetsrepresen-tanter deltog, haft särskilda möten med represenmyndighetsrepresen-tanter för företag och, utöver SKL, även samrått med Datainspektionen och Myndig-heten för samhällsskydd och krisberedskap (MSB). Erfarenheterna från dessa och andra aktiviteter har också höjt vår kunskap men har inte dokumenterats på samma sätt som de särskilda kartläggnings-mötena.

5.1.3 Läsanvisningar

Sammanfattningen i detta kapitel tar sin utgångspunkt i den infor-mation, synpunkter, förslag och konkreta exempel som de delta-gande aktörerna i kartläggningsarbetet har förmedlat till oss. Att fullständigt återge all den information vi har fått ta del av inom ramen för kartläggningsarbetet låter sig inte göras eftersom mate-rialet är alltför omfattande. Vi har alltså tvingats sålla och prioritera vid sammanställningen av kartläggningsresultatet. Vi har valt att främst lägga fokus på de områden där de deltagande aktörerna varit i någon utsträckning samstämmiga och vissa områden där påtagliga

Kartläggning av hindrande eller hämmande lagstiftning SOU 2018:25

rättsliga utmaningar för en trygg, innovativ och effektiv digital förvaltning har lyfts fram. För en fullständigare bild av kartlägg-ningsresultatet hänvisas till de minnesanteckningar som vi fört och arkiverat.

I detta kapitel ges således den övergripande bilden av kartlägg-ningsresultatet. Framställningen utgår från vad vi fångat under kart-läggningen. Vi har alltså inte anlagt ett eget analysperspektiv i det förevarande kapitlet. Vid våra överväganden och förslag i följande kapitel fördjupar vi dock i flera avseenden beskrivningen av kart-läggningsresultatet. I dessa följande kapitel gör vi också egna analyser och presenterar rättsläget på ett närmare sätt.

Vid våra samtal under kartläggningen har det visat sig att det kan vara svårt att separera de rättsliga utmaningarna från hämmande faktorer som t.ex. har med tekniska möjligheter eller finansiering att göra. I vissa av beskrivningarna och exemplen som följer framgår detta. En påtaglig del av de rättsligt relaterade hinder eller hämmande faktorer som lyfts fram för oss har också handlat om en önskan om tydligare stöd i juridiken för att möta en kommande digital framtid som i viss utsträckning redan är här, snarare än en uppräkning av konkreta hinder som man har stött på i gällande lagstiftning. Även detta speglas i den följande beskrivningen.

5.2 Digital kommunikation med enskilda