Sammanfattning... 181
1 Inledning ... 183
1.1 Bakgrund ... 183 1.1.1 Utsläpp av luftföroreningar ... 183 1.1.2 Åtgärdsstrategier i Sverige ... 183
2 Exempel på kortsiktiga åtgärder ... 184
2.1 Åtgärdsscenarion i Madrid ... 187 2.2 Nödplan i Bryssel ... 189 2.3 Förbud mot dieselbilar i Oslo ... 190
3 Exempel på långsiktiga åtgärdsstrategier avseende vägtransporter ... 191
3.1 Miljözoner ... 191 3.1.1 Efterlevnad och kontroll ... 192 3.1.2 Nationell standard, Frankrike ... 193 3.1.3 ULEZ och LEZ i London ... 195 3.1.4 LEZ, Tyskland ... 197 3.1.5 LEZ, Nederländerna ... 200 3.1.6 Gent, Belgien ... 201 3.1.7 Clean Air Zone, York ... 202 3.2 Super-blocks i Spanien ... 203 3.3 Intelligent Traffic System (ITS) ... 203 3.4 Trängselskatt ... 204 3.4.1 Avgift på tunga fordon ... 204 3.4.2 Dynamisk trängselskatt ... 205 3.5 Elbilspremier... 206
4 Exempel på åtgärdsstrategier avseende sjöfart ... 208
4.1 Norge ... 208 4.1.1 Oslo Havn ... 208 4.1.2 Norska NOx-fonden ... 208 4.2 Clean Air Action Plan i Los Angeles... 209 4.3 Reglering av sjöfarten ... 209
5 Diskussion och slutsatser ... 211 6 Referenser... 212
• Sammanfattning
I denna rapport presenterar IVL Svenska Miljöinstitutet, på uppdrag av Naturvårdsverket, en översikt över åtgärder för att minska luftföroreningar utomlands. Syftet med uppdraget var att kartlägga och sammanställa information om effektiva åtgärder som har genomförts, eller som ska genomföras, i några andra länder, och som kan vara lämpliga att genomföra i Sverige för att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft.
För att nå MKN för kortidsmedelvärden (tim- och dygnsmedelvärden) för kvävedioxid (NO2) kan det krävas kortsiktiga åtgärder. Det finns flera städer som har infört varningsnivåer med
tillhörande kortsiktiga åtgärder, såsom:
• Hastighetsbegränsningar
• Förbud mot dieselbilar
• Gratis kollektivtrafik
• Strängare reglering av miljözoner
• Ökade trafikbegränsningar för vissa vägar
• Körförbud vid exceptionellt höga halter av luftföroreningar
Varningsnivåerna baseras på bestämda tröskelvärden som kan överskrids av uppmätta halter, men det finns även fall där halten beror på prognostiserade värden som tas fram utifrån en kombination av meteorologiska förutsättningar och luftkvalitetsmätningar. Åtgärderna kan således verka förebyggande. Det har inte funnits så många fall när implementering av ovanstående åtgärder har behövt ske i praktiken. Dock, beroende på nivån för tröskelvärdet, kan åtgärderna innebära stora begränsningar för trafikflottan och tillgänglighet i staden, vilket borde ge stor påverkan på halterna av luftföroreningar. I Madrid har en kortsiktig åtgärd införts vid ett tillfälle, vilket ledde till en 15
% minskning av NO2-halter.
För att nå MKN för årsmedelvärden samt förbättra luftkvaliteten i framtiden, i kombination med klimatåtgärder, arbetar de flesta städerna i Europa med miljözoner samt andra trafikrelaterade restriktioner och tullavgifter. Nyckelfaktorer för att få en bra effekt från miljözoner har visat sig bero mycket på zonens geografiska räckvidd, effektivitet kring kontroll för efterlevnad samt lyckad kommunikation till allmänheten. En reduktion på årsmedelvärdet för NO2 har exempelvis
uppmätts till 4 % i 17 tyska städer på grund av införande av miljözoner. Tidigare har miljözoner har främst fokuserat på tung trafik medan senare implementerade miljözonerna har strängare krav på euroklasser samt även fokuserat på lätt trafik. London och Berlin är exempel på städer som har infört zoner med mer stränga krav på miljöklassning. Det är viktigt för efterlevnaden av
miljözonerna att ha tydliga regler för konsekvenser om regleringen bryts samt implementering av effektiva kontroller. Kameraövervakning i kombination med manuella kontroller har varit extra effektivt, med en efterlevnadsgrad över 98 %.
Andra städer tittar även på implementering av intelligent mobilitet. Exempel finns där man försökt omfördela trafik från områden med höga luftföroreningar till platser med bättre
omblandningsförhållanden, med hjälp av exempelvis reglering av trafikljus, för att undvika att bidra till högre halter. Det finns även tankar om att införa dynamiska trängselskatter. Innebörden av dynamisk trängselskatt är att prissättningen kan ha en tids- och geografisk aspekt, med olika parametrar såsom omfattning av trafikstockning, samt även koppling till miljösensorer som exempelvis mäter luftföroreningar.
Sjöfarten, som också står för en betydande del av luftföroreningarna, har dock större utmaningar för reglering. Att införa åtgärder inom sjöfarten har svårigheter då det inte är lika lätt att ställa om fartygsflottan på samma sätt som för vägtrafik eftersom sektorn är mycket mer internationell.
Exemplen som tagits upp i denna rapport visar på Norge, som försöker utveckla tekniken och
därmed ligga i framkant, samt Los Angeles, som försöker implementera åtgärder inom hela sektorn i hamnen. Det gäller både egna fartygsflottan, hastighetsbegränsningar i anslutning till hamnen, fordonsflottan på land samt att möjliggöra och utveckla framtidens teknik.
Inledning
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att följa upp arbetet med miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och åtgärdsprogrammen (M2019/00648/KI). Naturvårdsverket ska undersöka hur arbete med åtgärdsprogram kan förbättras för att säkerställa att luftkvaliteten inte överskrider miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och EU:s gränsvärden för luftkvalitet. I uppdraget ingår att föreslå val av lämpliga, effektiva åtgärder som kan vidtas så att överskridanden hålls så kortvariga som möjligt. Naturvårdsverket ska även redovisa vilka verktyg och vilket mandat kommunerna har för att bidra till att miljökvalitetsnormerna och EU:s gränsvärden följs, samt eventuella brister som identifierats i dem.
Flera andra länder inom Europa har liknade problem som Sverige när det gäller överskridande av EU:s gränsvärden för luftkvalitet. Ett aktivt åtgärdsarbete pågår även i dessa länder för att komma till rätta med luftkvalitetsproblemen. En kartläggning och sammanställning av lämpliga och effektiva åtgärder som har genomförts, eller som ska genomföras, i andra länder kan ge ett viktigt underlag för Naturvårdsverkets arbete med detta regeringsuppdrag.
Syftet med detta uppdrag är att kartlägga och sammanställa information om effektiva åtgärder som har genomförts, eller som ska genomföras, i några andra, främst europeiska länder och som kan vara lämpliga att genomföra för att Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsnormerna för utomhusluft så snart som möjligt.
Bakgrund
Att en dålig luftkvalitet ger negativa hälsoeffekter, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt luftrörs- och astmabesvär, har länge varit känt. Intensiv forskning på samband mellan luftkvalitet och hälsa har lett till starka initiativ för att hitta strategier och lämpliga åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. Stora utmaningar återstår dock, och Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att över 7 miljoner människor dör varje år på grund av luftföroreningar inomhus och utomhus (WHO, 2015). Den absolut största påverkan sker i städer eftersom dessa är tätbefolkade, och stora föroreningskällor, såsom trafik och industrier, tenderar att koncentreras i och runt städer. Sverige har i global jämförelse mycket god luftkvalitet, men trots detta uppskattas det att ca 5500 extra dödsfall sker årligen till följd av luftföroreningar i Sverige (Gustafsson et al., 2014).