Luftkvalitet i Sverige

Sveriges utsläpp av luftföroreningar har minskat betydligt de senaste decennierna. Trots detta har luftföroreningar fortfarande stor negativ påverkan på människors hälsa och miljön i Sverige. Vi har mycket arbete kvar för att uppnå till miljökvalitetsmålet Frisk luft som regeringen har satt.

Eftersom luftföroreningar kan orsaka miljöproblem såväl lokalt och regionalt som globalt är det viktigt att begränsa utsläppen. De vanligaste luftföroreningarna är kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt luftburna partiklar med olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Andra viktiga luftföroreningar är kolväten, som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), samt kolmonoxid och tungmetaller.

Det är en mängd olika aktiviteter i samhället som bidrar till att luftföroreningar uppstår. De bildas bland annat vid förbränning, uppkommer i processutsläpp vid industrier eller vid damning från bergshantering. Trafiken orsakar utsläpp av gaser och partiklar från förbränningsmotorer samt partiklar från förslitning av bromsar, hjul och vägbanan.

De föroreningar som vi har mest problem med idag är kväveoxider, partiklar och kolmonoxid.

Kväveoxider (NOx) är ett samlingsbegrepp men vid mätningar och uppföljning av halter analyseras kvävedioxid (NO2). Partiklar kan analyseras i olika storleksfraktioner, bl.a. PM2,5 och PM10.

Problemet med höga halter av kolmonoxid, CO, har i princip försvunnit sedan kravet om

katalysatorrening infördes för alla fordon 1989. Dock uppstår problemet med höga halter i samband med en årlig veteranbilscruising i Stockholm där normen överskrids och åtgärdsprogram ska nu upprättas.

Utsläppen av NOx har halverats sedan 1990, från 276 tusen ton till 126 tusen ton per år.

Minskningen beror främst på minskade utsläpp från transporter tack vare införandet av katalytisk avgasrening. Samtidigt har NOx-utsläppen från dieselbilar ökat kraftigt sedan 2009 och den nedåtgående trenden för de totala utsläppen har klingat av. Från 1990 fram till 2018 har de totala utsläppen i Sverige av PM10 minskat från 66 till 38 tusen ton. Minskningen har skett i alla sektorer förutom inrikes transporter och jordbruk⁸².

6.1 Effekter på miljön och människors hälsa

Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljö. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. Luftföroreningar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar. Enligt Gustavsson et al (2018) orsakar dessa föroreningar i Sverige att omkring 7 600 personer dör i förtid varje år. Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår.

Luftföroreningar kan transporteras över långa avstånd och över landsgränser för att sedan deponeras till mark och vatten med nederbörden. Luftföroreningarna kan då bland annat orsaka försurning och övergödning. Luftföroreningarna bidrar även till växtskador, korrosion,

nedsmutsning och klimatförändringar.

82 Naturvårdsverkets utsläppsstatistik av luftföroreningar /www.naturvardsverket.se

128

Det största problemet för människors hälsa är dock lokala luftföroreningar. Höga halter kan uppstå nära en föroreningskälla eller inom ett tätt befolkat område med mycket trafik. Barn är särskilt utsatta för luftföroreningar. Barn rör sig mer och har en snabbare andning samtidigt som lungorna är mindre. Det gör att luftföroreningar tas upp mer i ett barns luftvägar och lungor jämfört med vuxnas. Barns lungor, hjärnor och inre organ växer snabbt under de första levnadsåren, vilket gör dem extra känsliga för hälsoeffekter. Även barns immunsystem är under utveckling och därför drabbas barn ofta av infektioner i luftvägarna. Dessutom är barn olika känsliga och kan reagera olika starkt då de vistas i miljöer med förorenad luft. Till exempel kan exponering för föroreningar från trafiken kopplas till symtom och sjukhusinläggning hos barn med astma. Luftföroreningar kan även påverka graviditeten och orsaka såväl låg födelsevikt som för tidiga födslar⁸³.

Gränsvärden som miljökvalitetsnormer syftar till ett absolut tak för att undvika en oacceptabel nivå av luftföroreningar, men miljökvalitetsnormerna ger inte det skydd som behövs för en god

livsmiljö. Ingen nedre gräns för påverkan har observerats och därför är det av stor vikt att begränsa föroreningar så mycket möjligt. Att klara miljökvalitetsnormerna är därför inte tillräckligt, utan målet vid all samhällsplanering ska vara de halter som gäller för Miljökvalitetsmålet Frisk luft (Se tabell 6.1).

"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."

– riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

6.2 Rådande lagstiftning på luftområdet

Den svenska miljölagstiftningen påverkas av EU-medlemskapet. Detta avspeglas bl.a. i att ett antal svenska författningar grundar sig på rättsakter från EU. Vissa bestämmelser följer av

EU-förordningar och gäller då direkt utan nationella lagstiftningsåtgärder medan andra bestämmelser, t.ex. de som följer av direktiv, måste implementeras i den nationella rättsordningen för att bli gällande. Detta kan begränsa utrymmet för nationella regleringar. De svenska reglerna om miljökvalitetsnormer för utomhusluft grundas på två EU-direktiv, nämligen direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa⁸⁴ (det s.k. luftkvalitetsdirektivet) samt direktivet om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften⁸⁵ (direktivet om metaller och PAH). Luftkvalitetsdirektivet ersatte det s.k. ramdirektivet för luftkvalitet⁸⁶ och de tre första av ramdirektivets fyra s.k. dotterdirektiv⁸⁷. Det fjärde dotterdirektivet, dvs. direktivet om metaller och PAH, gäller fortfarande.

83 Luft & miljö 2017 Barns hälsa

84 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa).

85 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften.

86 Rådets direktiv 1996/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten

87 Rådets direktiv 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/69/EG av den 16 november 2000 om gränsvärden för bensen och koloxid i luften samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/3/EG av den 12 februari 2002 om ozon i luften.

129

I preambel 9 i EU:s luftkvalitetsdirektiv anges att när nivåerna av luftföroreningar är under miljökvalitetsnormen ska man sträva efter att bevara den bästa luftkvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling. Detta saknas i den svenska implementeringen.

Miljöbalken

Bestämmelser om miljökvalitetsnormer återfinns främst i 5 kap., men viktiga bestämmelser återfinns också i 2 kap. Bestämmelserna i 5 kap. förutsätter mer detaljerade regler i förordningar och föreskrifter. Sådana finns bl.a. i luftkvalitetsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter.

Miljökvalitetsnormer

Av miljöbalken följer att det finns fyra kategorier av miljökvalitetsnormer. Den första kategorin anger förorenings- eller störningsnivåer som inte får över- eller underskridas (gränsvärdesnormer).

Den andra kategorien anger förorenings- eller störningsnivåer som ska eftersträvas eller som inte bör över- eller underskridas (målsättningsnormer). Samtliga miljökvalitetsnormer för utomhusluft tillhör någon av dessa två kategorier. Därutöver finns indikativa normer och övriga normer som följer av EU-medlemskapet.

De miljökvalitetsnormer för vilka det finns åtgärdsprogram för är kvävedioxid (NO2) och grova partiklar PM10. Alla normer följer av medlemskapet, men några har skärpts i den svenska lagstiftningen, t.ex. för kvävedioxid. Den s.k. EU-normen, det högre timmedelvärdet för kvävedioxid, finns även i luftkvalitetsförordningen.⁸⁸

Forskning visar negativa hälsoeffekter, framförallt hos barn och äldre, vid lägre halter än miljökvalitetsnormerna. För att skydda folkhälsan och driva på arbetet för att nå

miljökvalitetsmålet frisk luft är det därför viktigt att miljökvalitetsnormerna regelbundet ses över och vid behov justeras.

Tabell 6.1 Riktvärden för Sveriges miljömål Frisk luft, gränsvärden för de svenska miljökvalitetsnormerna samt EU:s gränsvärden.

Genom luftövervakning där bland annat mätningar och modellberäkningar genomförs, kan vi följa utvecklingen av luftkvaliteten. Kraven styrs främst av 26och 27 §§ luftkvalitetsförordningen samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet.

88 Luftkvalitetsförordningen (2010:477)

130

Enligt luftkvalitetsförordningen ska kommunerna känna till sin luftkvalitet och se om

miljökvalitetsnormerna följs. Hur omfattande kontroller som behöver göras, avgörs bland annat av hur höga halterna är i kommunen, hur många invånare kommunen har och om kommunen

samverkar med andra kommuner (samverkansområden). Kontrollen sker i första hand i tätorter på de mest förorenade platserna där människor vistas. Övervakningen ger även underlag för

rapportering till EU, uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål samt för tillsyn och planläggning.

Varje år mäts luftkvaliteten i cirka 50 tätorter, i första hand partiklar (PM10) och kvävedioxid.

Flera av de större kommunerna utför även modellberäkningar av sin luftkvalitet. Den lägsta kontrollnivån enligt förordningen är s.k. objektiv skattning, något som har ökat under de senaste åren. Alla resultat från mätning, beräkning och objektiv skattning ska rapporteras in årligen till Naturvårdsverkets datavärd för luftkvalitet. Utöver den kontroll som krävs enligt

luftkvalitetsförordningen genomförs även tillfälliga mätningar och beräkningar i exempelvis planeringssyfte.

Åtgärdsprogram

Om kontrollen av utomhusluften visar att en miljökvalitetsnorm överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas i syfte att effektivt sänka halterna av luftföroreningarna snarast möjligt. De normer som har visat sig vara svårast för kommuner att följa är de för partiklar (PM10) och kvävedioxid.

Trafiken har ofta visat sig vara den största orsaken till de för höga halterna i utomhusluften. Genom sitt breda tillämpningsområde kan åtgärdsprogrammen omfatta alla myndigheter och kommuner som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Rätt tillämpade leder programmen till effekter som innebär att ett antal samhällsaktörer bidrar till att normerna följs.

Innehållet, framtagande och framtagandet av åtgärdsprogram styrs av 5 kap. miljöbalken och luftkvalitetsförordningen. Om det finns särskilda skäl till att det inte ska vara en länsstyrelse eller en kommun som ska upprätta förslag och fastställa ett åtgärdsprogram ska Naturvårdsverket meddela regeringen enligt luftkvalitetsförordningen.

Ett åtgärdsprogram har ett omfattande innehåll som ska redovisa de normer som ska följas, vilka åtgärder som ska vidtas, vilka verksamheter som ska vidta åtgärderna och när de ska var

genomförda. Även en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna är avsedda att finansieras redovisas. Vad ett åtgärdsprogram ska innehålla och vilka krav som ställs anges av miljöbalken och luftkvalitetsförordningen.

131