Utredning om hur efterlevnaden av dubbdäcksförbudet kan förbättras

Motivering

Dubbdäcksförbud är en åtgärd som kan ha stor effekt. Vid studier i Stockholm har åtgärden visat på en haltminskning på ca 15-25 procent på Hornsgatan⁶³. Även om förbudet endast införts på enstaka gator har förbudet inneburit att Stockholm i stort har låg andel av dubbdäck jämfört med andra städer på samma breddgrad. Andelen dubbdäck på förbudsgatorna i Stockholm vintern 2018/2019 var ca 23 procent och på övriga gator ca 34 procent⁶⁴. I en jämförande studie från 2016 med angränsande län var dubbdäcksandelen i Gävleborgs län över 80 procent, och i Stockholms län varierade det 43-66 procent mellan olika kommuner. Dubbdäcksandelen var lägst i Stockholm och ökade i kommuner med ökande avstånd till Stockholm. Sedan studien publicerades har

dubbdäcksförbudet i Stockholm utökats till ytterligare två gator vilket har medfört att dubbdäcksandelen har sjunkit ytterligare med 6 procent.

Förutom effekt på halterna av PM10, ger dubbdäcksförbud även vinster med minskat slitage på vägbanan och minskat buller. Dubbdäcksförbudet har även inneburit att antalet fordon har minskat på förbudsgatorna och därmed minskade NO2-halter.

63 Vad dubbdäcksförbudet på Hornsgatan har betytt för luftkvaliteten, SLB 2:2011

64 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad, vintersäsongen 2018/2019. SLB 19:2019

Naturvårdsverket föreslår fortsatt utredning om hur regelefterlevnaden för bestämmelserna om förbud att föra fordon med dubbdäck kan förbättras.

Kommunerna saknar idag mandat för att genomföra åtgärder som ökar efterlevnaden av dubbdäcksförbudet. Ansvaret för kontrollen ligger idag hos polisen, vilka inte har tillräckliga resurser för att kunna prioritera överträdelse av dubbdäcksförbud. Utöver polisens kontroller bör det därför finnas möjlighet för kommuner att ansvara för efterlevnaden i områden där dubbdäcksförbud gäller.

Dubbdäcksförbud är en åtgärd som kan ha stor effekt på partikelhalterna.

Det lyfts även i regeringens strategi för hållbara städer att särskilt fokus ska läggas på dubbdäcken och hur problemen med överskridanden av normen för partiklar PM10 hanteras på lokal nivå. Efterlevnaden för ett dubbdäcksförbud är därför av stor betydelse för att åtgärden ska kunna vara effektiv.

Regeringen bör initiera en utredning om hur kommunerna kan ges mandat att säkerställa regelefterlevnaden för bestämmelserna om förbud att föra fordon med dubbdäck i vissa områden.

109

Kommunerna anser att regelverket kring dubbdäcksförbud fungerar men att de inte har möjlighet att kontrollera att förbudet efterlevs. Ansvaret för kontrollen ligger hos polisen, vilka inte har tillräckliga resurser för att kunna prioritera överträdelse av dubbdäcksförbud. Naturvårdsverket föreslår därför att kommunerna, utöver polisen, också ges möjlighet att kontrollera efterlevnaden.

Då kontroll av parkerade fordon inte påverkar genomfartstrafiken är en förutsättning att förbudet utformas som zoner och inte begränsas till enstaka gator.

Flera kommuner har efterfrågat en nationell avgift eller skatt för dubbdäck istället för möjligheten att förbjuda dubbdäcksanvändning på vissa gator. Det skulle vara ett ekonomiskt styrmedel som skulle möjliggöra dubbdäcksanvändning för de som verkligen behöver det och frågan har tidigare behandlats i Partikelhaltsutredningen⁶⁵. Naturvårdsverket bedömning är att det redan idag finns möjlighet för kommunerna att kombinera dubbdäcksförbud på vissa gator med möjlighet för fordonsägare att ansöka om dispens. Naturvårdsverket anser att det är bättre att utveckla

regelverket kring dubbdäcksförbud genom bättre möjlighet till lokal lagefterlevnad, än att ta fram nya nationella styrmedel för dubbdäcksanvändning. En viktig aspekt är att det ska vara kommunen som kan besluta om och genomföra efterlevnadsinsatsen tillsammans med polisens kontroller.

Enligt regelverket för dubbdäcksförbudet får dispens meddelas om det finns särskilda skäl och att det kan säkerställas att det kan ske utan att fara för trafiksäkerheten, skada på vägen eller någon annan avsevärd olägenhet. Eftersom dubbdäcksförbud är en åtgärd för att främja lokala luftmiljön finns det ringa skäl för trafiksäkerhet att inte bevilja dispens.⁶⁶ I och med det finns det möjlighet att ha ett större förbudsområde och samtidigt vara mindre restriktiv med dispenser. En dispensansökan kan kopplas till en administrativ avgift som skulle uppnå motsvarande styreffekt som en nationell skatt eller avgift, men endast träffa de fordonsägare som behöver köra på gator med

dubbdäcksförbud.

Hur det fungerar idag

Enligt 10 kap 2§ trafikförordningen får kommunen utfärda lokala trafikföreskrifter med förbud för trafik med dubbdäck. För övervakning av efterlevnad ansvarar polisen och brott mot

dubbdäcksförbud medför böter på 1 000 kronor.

Förbud att köra med dubbdäck finns idag i tre städer (se tabell 5.1).

Tabell 5.1. Städer och gator där dubbdäcksförbud gäller

Stockholm Göteborg Uppsala

Hornsgatan Friggagatan Kungsgatan (mellan Strandbodgatan och S:t Olofsgatan)

Fleminggatan Odinsgatan

Vaksalagatan (mellan Storgatan och Kungsgatan)

65 SOU 2015:27 Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort?

66 Generellt har friktionsdäck något bättre grepp på torrt och vått underlag medan dubbdäck har bättre på isigt. Men det är små skillnader. Dubbdäcksförbud gäller enbart i områden med låg hastighet och bra vinterväghållning. Ur

trafiksäkerhetssynpunkt spelar det därför ingen roll vilka vinterdäck som är på bilen.

110

Kungsgatan (mellan Sveavägen och Birger Jarlsgatan)

Hur det är tänkt att fungera

En lösning kan vara att Transportstyrelsens förslag om bättre regelefterlevnad för miljözon (avsnitt 5.2) utvidgas till att också gälla dubbdäcksförbudet. Det skulle innebära att kommunala

parkeringsvakter får möjlighet att bötfälla stillastående och parkerade fordon som har dubbdäck i ett område med dubbdäcksförbud.

Naturvårdsverket bedömer att effekten av åtgärden kan bli bättre om mandatet att kontrollera efterlevnad även, utöver polisen, gavs till kommunerna. I dagsläget är dubbdäcksförbudet begränsat till enskilda gator, vilket innebär att kontroll av stillastående/parkerade fordon kan få begränsad effekt.

Det finns vissa skillnader mellan miljözonsbestämmelserna och dubbdäcksförbudet som gör att det nuvarande förslaget inte är direkt överförbart. Transportstyrelsen har till exempel påpekat att en utveckling av parkeringslagstiftningen kan strida mot den svenska rättsprincipen om legalitets- och konformitetprincipen. Även grundbestämmelserna för EU behöver beaktas. Naturvårdsverket bedömer att frågan behöver utredas vidare. Utredningen bör inriktas mot att åtgärder som beslutas och genomförs av kommunerna också ska kunna kontrolleras av kommunerna, så som

regelefterlevnaden för bestämmelserna om förbud att föra fordon med dubbdäck i vissa områden.

Internationell utblick

I Norge gäller generellt dubbdäcksförbud i kommunerna Oslo, Stavanger och Bergen. För att tillåtas köra med dubbdäck måste en avgift betalas. Avgiften är 35 NOK per dygn, 450 NOK per månad och 1 400 NOK per säsong. För tunga fordon är avgiften dubbelt så hög⁶⁷. Kontroll av fordon sköts av polis och parkeringsvakter där parkeringsvakter enbart får kontrollera stannade eller parkerade fordon.

67 https://www.oslo.kommune.no/gate-transport-og-parkering/piggdekkgebyr/#gref

111