Intresseavvägningar

De fyra rättsprinciperna som avhandlats rörande det kompensatoriska uppdraget är inte tydligt preciserade i rättskällorna. Däremot är de, vilket följer av skollagens förarbeten, tätt knutna till varandra och låter sig inte i alla avseenden definieras var för sig. Tillsammans sätter (rätts)princi-perna upp de ramar och intresseavvägningar som verksamheten avse-ende det kompensatoriska uppdraget har att förhålla sig till, vilket inne-bär att såväl kollektivistiska som individualistiska värden beaktas. Även om principerna inte är tvingande i egentlig mening, lägger de grunden för hur de materiella rättsreglerna kommer till uttryck och tolkas. I för-längningen sker detta inte minst genom de konkreta rättsreglerna avse-ende enskilda elever, vilka primärt utgörs av extra anpassningar och

sär-skilt stöd och som jag återkommer till i KAPITEL 6.

Vad som skiljer de ovan nämnda rättsprinciperna från andra rätts-principer i rättsordningen är att de är väldigt tätt förknippade med de bakomliggande politiska ideologierna. De får därmed karaktären av strä-vansmål samtidigt som de fungerar som dirigerande verktyg för såväl tolkning av den befintliga rätten som avgränsningar för nya rättsregler.

Även det kompensatoriska uppdraget uttrycks svepande i förarbetena

och förekommer inte som term i skollagen.517 Utifrån skollagens olika

bestämmelser går det dock att peka på att ändamålet med det kompensa-toriska uppdraget är att utjämna elevernas förutsättningar att nå de all-männa målen och de nationella kunskapskraven, oberoende av deras

kognitiva och socioekonomiska utgångspositioner.518 Likvärdighet är i

utbildningsrättsligt hänseende närmast ett uttryck för just detta, vilket i sin lagtekniska definition även lyfter fram geografiska aspekter i så måtto

att det inte ska spela någon roll var i landet utbildningen anordnas.519

Implicit följer även att inte heller huvudmannaskapet ska vara en faktor

ifråga om graden av kompensation.520 Utbildningen ska vidare hålla god

kvalitet, vilket konkret innebär att det rättsliga regelverket ska efterlevas så att goda resultat i betygshänseende ska uppnås. Kvalitet bör på ett all-mänt plan också förstås som att det ligger i såväl samhällets som i indivi-dens intresse att en så stor del av befolkningen som möjligt klarar av sko-lan och gör sig tillgängliga på arbetsmarknaden, varför ändamålet i kva-litativt hänseende innebär just det. Det saknas dock vetenskaplig evidens för att lagefterlevnad korrelerar med goda skolresultat, varför detta får ses som ett hypotetiskt antagande från lagstiftarens sida vilket kommit att få stor påverkan på tillsynens utformning.

Likvärdighetsprincipen resulterar i att stora delar av skolans resurser läggs på att kompensera för elever med sämre förutsättningar att nå

517 Se t.ex. prop. 2009/10:165 s. 221 f och prop. 2017/18:172 Samling för skolan, s. 16.

518 I praktiken finns inga särskilda faktorer utpekade, utan allt som kan påverka en elevs möjligheter att nå kunskapskraven ska kompenseras för. Beroende på hur extensivt man väljer att tolka det kompensatoriska uppdraget kan det mot bakgrund av 1 kap. 4 § och 3 kap. 3 § skollagen (2010:00) även inrymma kompensation vad avser att nå längre än de miniminivåer som framgår av kunskapskraven i de olika kursplanerna.

519 1 kap. 9 § skollagen (2010:800). Likvärdigheten bygger i sin tur på bestämmelsen i 1 kap. 8 § skollagen avseende ”lika tillgång” till utbildning, vilket är en mer formell di-mensionen av princip.

520 För ett vidare resonemang om likvärdighetens koppling till det kompensatoriska upp-draget, se Ryffé, David (2017) Likvärdighet genom särskilt stöd, s. 181–194.

skolans mål och kunskapskrav. Utifrån att skolan ska garantera en god kvalitet stärks likvärdigheten i kunskapshänseende, eftersom det är en tydlig variabel ifråga om kvalitet, samtidigt som den formella likvärdig-heten i termer av ”lika” skyldigheter att vidta åtgärder enligt skollagen också påtalas. Detta är tydligt ideologiskt grundade principer som tar sin utgångspunkt i både utbildning som individuell mänsklig rättighet och god utbildning åt alla som gynnsamt för samhället. Kopplingen mellan likvärdighet som ändamål för skolväsendet och kvalitet i termer av mät-barhet innebär dock att kunskapskraven får en särställning ifråga om de mål för utbildningens om följer av 1 kap. 4 § skollagen.

Att även rättssäkerhet lyfts fram som en grundläggande rättsprincip för skolväsendet stärker den rättsliga dimensionen avseende statens

åta-ganden att garantera likvärdighet och kvalitet.521 Den formella

rättssäker-heten kommer primärt till uttryck genom en omfattande rättslig regle-ring och det flertal myndigheter som verkar inom skolväsendet, där till-synen ur den enskildes perspektiv blir det främsta medlet för prövning, rättelse och eventuellt ansvarsutkrävande. I traditionell bemärkelse torde dock tillsyn i relation till domstolsprövning betraktas som en lägre grad av rättssäkerhet eftersom tillsynen inte utgör samma form av prövning och dessutom är mer politiskt styrd, men beaktat den stora mängden ele-ver och andra intressenter inom skolväsendet kan det samtidigt ses som effektivt i ett större samhällsperspektiv där förvaltningsdomstolarna an-nars skulle översvämmas av utbildningsrelaterade ärenden. Detta är i sig en intresseavvägning, vilken får konsekvensen att den materiella rättssä-kerheten – vilken också kan ses som en kvalitetsaspekt – vilar på pedago-gernas kompetens och förmåga att efterleva författningarna samt den en-skilda elevens eller vårdnadshavarens förmåga att tillvarata sin rätt ge-nom anmälan eller överklagande.

521 Jfr vad som angavs i avsnitt 3.6 ovan avseende hur staten i och med den nya skollagen (2010:800) stärkt sitt grepp om styrkedjan.

Som påtalats ovan har staten genom den nuvarande ordningen flyttat en stor del av initiativet bakom att inleda tillsyn av verksamheten, i ter-mer av att uppmärksamma brister, till elever och vårdnadshavare. Inom sådana grupper där benägenheten att tillvarata elevernas rätt är hög är systemet sannolikt funktionellt, men skapar relativa skillnader gentemot grupper som inte är lika benägna att på samma sätt anmäla eller över-klaga. Därmed sker en inskränkning av den reella likvärdigheten genom den aktuella rättssäkerhetskonstruktionen.

Den uppmärksamma läsaren har noterat att de tre inducerade princi-perna om likvärdighet, kvalitet och rättssäkerhet anger hur det övergri-pande ändamålet ska uppnås, snarare än att ge uttryck för ett ändamål i sig själv. Detsamma gäller för den i högre grad deducerade integrerings-normen, vilken primärt varit ideologiskt motiverad, inte minst givet dess historiska framväxt. Att goda resultat och förutsättningar för framtida studier för så många elever som möjligt gynnas av integrering i fysisk

bemärkelse har dock också visst stöd i forskningen, vilket avhandlas i

KA-PITEL 7. Samtidigt går dock integreringstanken på tvärs med konkurre-rande normer avseende en hög grad av individuell frihet, så som gällande det fria skolvalet eller mer omfattande behovsanpassade åtgärder av seg-regerande karaktär. Det ändamål som kan skönjas bakom integrerings-normen är kollektivistiskt baserat i idén om att elever gynnas – möjligen på ett annat plan än enbart gällande formell kunskapsinlärning – av att umgås med andra elever som skiljer sig från normen. Skolväsendet har således att hela tiden parallellt förhålla sig till de två värdekluster vilket gör sig gällande även på principnivå.

Styrningen genom rättsprinciper har följaktligen en stark värdemässig koppling där principerna fungerar som en ”brygga” mellan politisk ide-ologi och rättsregler samt ett yttre ramverk för tillkomsten av nya rätts-regler. Ändamålsenlighet i styrningen måste mätas utifrån de värdelad-dade ändamål som ställts upp, vilka bland annat innebär att hänsyn tas till såväl kollektiv integrering som till kompensation för individuella svå-righeter. Ett system som inte beaktade de värden som principerna ger uttryck för skulle teoretiskt sett kunna ge bättre skolresultat på aggrege-rad nivå, men givet premisserna ändå ses som mindre ändamålsenliga.

Att rättsprinciperna är så pass oprecist definierade och öppnar upp för tolkning innebär en hög grad av komplexitet vid tillämpningen. Rätts-principernas relativa öppenhet innebär noggranna övervägningar avse-ende vilka värden som ska ges prioritet på andra värdens bekostnad, både vad gäller ett styrningsperspektiv och ifråga om tillämpning.