2 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter
2.4 Rättsprinciper i styrningshänseende .1Rättsprincipernas olika funktioner
Den förevarande studien identifierar och analyserar de normkollisioner som rättssystemet och den rättsliga organisationen ger upphov till. Mot bakgrund av att styrningen av skolan omfattar vissa återkommande vär-den som kommer till uttryck i förarbeten och avspeglas i rättsreglerna
utreds i KAPITEL 4 huruvida dessa värden utgör rättsprinciper, vilken roll
de spelar i den rättsliga styrningen samt i vilken mån de ger upphov till
ytterligare normkollisioner.139
Det finns ingen enhetlig definition eller något test för vad som utgör en rättsprincip. Dworkins utgångspunkt är att rättsprinciper omfattar andra värden än rättsregler eftersom de på ett annat sätt är viktade och beaktar rimlighet, vilket normalt inte är kriterier vid en strikt positivistisk
tolkning av rätten.140 Eftersom ”rättsprincipernas existens” accepteras
och tillämpas i den dömande verksamheten har rättsprinciperna en reell
plats i rättsordningen.141
Dworkin ser alltså rättsprinciper som ett abstrakt rättsligt fenomen knutet primärt till den dömande verksamheten i egenskap av en fond för tolkning i situationer där rättsreglerna inte ger fullständig vägledning
el-ler tillfredsställande resultat med beaktande av domarens fria skön.142
Jag menar att rättsprinciper utifrån en sådan utgångspunkt fyller ut det rättsliga vacuum som inte träffas av några rättsregler, vilket omfattar
139 Se kapitel 4 för utredningen avseende rättsprinciperna roll avseende styrningen av det kompensatoriska uppdraget.
140 Dworkin, Ronald (1967) The Model of Rules, s. 27.
141 Dworkin, Ronald (2013) Taking Rights Seriously, s. 41.
142 Ibid. Dworkin använder sig bl.a. av rättsfallet Riggs vs. Palmer för att påvisa rättsprin-cipernas existens och funktion. En man som mördat sin släkting får inte ut sitt arv efter densamme även om det saknas konkret lagstöd för ett sådant domslut, eftersom detta vore ett moraliskt förkastligt och oönskat resultat av en strikt regeltillämpning.
eventuell avsaknad av avvägningsregler. Ifråga om potentiella normkol-lisioner mellan olika konkreta rättsregler kan därför rättsprinciperna fungera som vägvisare då de pekar ut grundläggande värden cementerade i rätten eller underliggande politiska ändamål som inte alltid syns i de
enskilda reglerna.143 I valet mellan två utfall bör avvägningen i sådana fall
göras mot bakgrund av vilken regel som bäst svarar mot nämnda värden eller ändamål för att praktiken (till följd av tillämpningen av en viss regel) ska bli ändamålsenlig.
Detta synsätt skiljer sig dock från Dworkins eftersom rättsprinciper enligt hans förmenande inte omfattar en politisk dimension, utan främst är knutna till moral. Istället betecknar Dworkin politiska ändamål och sociala värden i rätten som ”policies”:
”a policy [is] that kind of standard that sets out a goal to be reached, generally an improvement in some economic, politi-cal or social feature of community ... a principle [is] a standard to be observed, not because it will advance or secure an eco-nomic, political or social situation deemed desirable, but be-cause it is a requirement of justice or fairness or some other dimension of morality.”144
Dworkin menar alltså att rättsprinciper har en vägledande roll för rätts-tillämparen (eg. domaren) i det fall hen är utlämnad åt det fria skönet, eller enkelt uttryckt att det som rättsstillämpare faktiskt gör i oklara situ-ationer är att gå ”bakom” rättsreglerna och förhålla sig mer eller mindre
koherent till vissa på förhand givna moraluppfattningar.145
143 Observera att sådana grundläggande värden i rätten tillkommit som politiska ändamål, varför det finns en stark korrelation mellan de båda, liksom det finns mellan rätt och politik i allmänhet.
144 Dworkin, R. (2013), s. 22.
145 Moralen ska i sammanhanget inte ses som universell, utan knuten till de värden som på ett än mer abstrakt plan utgör grunden för rättssystemet.
Jag menar att samma resonemang är giltigt även för andra som ”till-lämpar” rätten, i det förevarande fallet de pedagoger och skolledare som omsätter rättsreglerna i praktik och de myndighetstjänstemän som ifråga om skolan har att pröva pedagogernas agerande rättsligt. Det pedago-giska friutrymme som följer av vissa rättsregler är att jämställas med do-marens fria skön och där skollagen inte är tydlig eller där avvägningar måste göras finns det rättsprinciper som kan fungera såväl vägledande som harmoniserande.
Det första kriteriet för att det ska vara frågan om en rättsprincip, vilket också är en av rättsprincipernas funktioner i styrningshänseende, är i den fortsatta framställningen att en rättsprincip fungerar vägledande vid tolk-ning och tillämptolk-ning av konkreta rättsregler, inte minst ifråga om avväg-ningssituationer. Att en rättsprincip kommer till uttryck direkt i författ-ningarna är inget hinder för detta kriterium. Om regeln är abstrakt till sin karaktär och saknar rekvisit är det snarast frågan om en kodifierad rättsprincip, vilket är fallet med till exempel likvärdighetsprincipen i
1 kap. 9 § skollagen (2010:800).146
Mot bakgrund av ställningstagandet ovan om att rättsprinciper fyller ut rätten och lägger grunden för rättens systemexistens kan rättsprinciper även fungera vägledande för rättstillämparna i de fall då det helt saknas konkreta rättsregler. Ett sådant antagande grundar sig på en viss lojalitet med rätten, eftersom en rättsprincip ensam knappast kan komma att leda till en efterföljande sanktion i händelse av att till exempel en rektor hand-lar i strid med en princip på ett område där det saknas en konkret regel.
Detta följer av den legalitetsprincip som är giltig för hela rättssystemet.147
Rättsprincipen fyller i sådant hänseende funktionen av ett mjukare rätts-ligt instrument för styrning.
Det andra kriteriet som behöver vara uppfyllt för att det ska vara frå-gan om en rättsprincip är att en rättsprincip har en sammanhållande
146 För en utveckling avseende likvärdighetsprincipen, se avsnitt 4.2 nedan.
funktion för övriga rättsnormer.148 Detta kriterium grundar sig på anta-gandet om att rättsprinciper omfattar vissa värden som antingen induce-rats direkt i rättsordningen genom påtalanden i förarbeten eller i lagtext, eller kan deduceras genom identifikationen av olika kluster av regler eller
praxis som omfattar vissa värden.149 Rättsprinciper är utifrån ett sådant
stadgande uttryck för vissa värden och kan i och med sin mer abstrakta karaktär sägas utgöra ett mellanled ifråga om politiska ändamål som bott-nar i ideologiska föreställningar och konkreta rättsregler
Mot bakgrund av att den förevarande studien behandlar de motstå-ende värdeklustren avsemotstå-ende individualism och kollektivism är de rätts-principer som i olika grad kan hänföras till spänningsfältet de båda vär-deklustren emellan av särskilt intresse.
2.4.2 Normkollisioner inom och mellan rättsprinciper
När en rättsprincip är etablerad inom ett visst område är det inte ända-målsenligt att instifta nya regler eller ge uttryck för nya principer som
direkt motverkar den redan etablerade principen.150 Den politiska
di-mensionen av rättsprincipen styr därmed i viss utsträckning det fortsatta regleringsutrymmet, vilket är kopplat till det andra kriteriet ovan.
Rättsprincipernas förhållande till de normativa grundmönstren eller värdeklustren kan förklaras genom hur rättsprinciper generellt uppstår. I det ena fallet är det, som nämnts ovan, frågan om att lagstiftaren indu-cerar en rättsprincip genom att slå fast en viss inriktning för det fortsatta lagstiftnings- och lagtolkningsarbetet. I sådana fall finns det en direkt
148 Peczenik, A. (2005), s. 259 f. Peczenik skriver, bland annat med hänvisning till von Savigny, om vikten av att söka efter rättens ”inre sammanhang eller släktskap” samt att ”rättsdogmatiken underordnar rättsregler överordnade rättsprinciper”.
149 Ifråga om induktion och deduktion av rättsprinciper, se nedanstående avsnitt.
150 En sådan rationalitet är dock inte tillämplig i de fall då lagstiftaren önskar överge en tidigare etablerad rättsprincip.
värdemässig koppling eftersom den politiska ambitionen tar sig uttryck
direkt i rättsprincipen.151 I det andra fallet är det frågan om att
rättsprin-cipen kan härledas ur de befintliga rättsreglerna, alltså att rättsprinrättsprin-cipen är outtalad men logiskt följer av inriktningen på en viss rättskonstrukt-ion. Summan av ett antal regler och institutionella fakta i form av myn-dighetsorganisation eller liknande påvisar då att det finns en principiell tanke bakom den existerande ordningen. Rättsprincipen har i sådana fall deducerats ur den befintliga rättsordningen.
I det senare fallet är rättsprincipen inte lika tydlig och väldefinierad, varför även den värdemässiga påverkan kan sägas vara mindre påtaglig i och med att den inte uttryckts direkt av lagstiftaren.
Trots det implicita kravet på att rättsprinciper ska vara förenliga in-nebär den politiska dimensionen att det kan finnas motstående värden som manifesteras när rättsprinciper induceras. Exempel:
Konstruktionen avseende en och samma skolform, grund-skola, för merparten av alla landets elever är ett uttryck för kollektivistiska värden. Grundtanken är att det är gynnsamt för såväl staten som för individerna att det sker en integrering av elever utan konkurrerande skolformer som ger upphov till en över-/underordning på framförallt socioekonomiska grun-der.152 En (rätts)princip i linje med samma värden är det jag kallar integreringsnormen, att alla elever i samma skolform som utgångspunkt ska ges undervisning tillsammans med öv-riga elever oavsett till exempel kognitiva funktionsvariationer. Inom det aktuella temat gör sig även en motstående utgångs-punkt gällande i form av individualistiska värden. De princi-per som kommer till uttryck på grundval av det senare värde-klustret begränsar de integrerande och kollektivistiska
151 I sådana fall kan de värden som rättsprincipen ger uttryck för betraktas som en form av underliggande ändamål vilka ska uppnås snarare än tillämpas, det vill säga en form av strävansmål.
inslagen i grundskolan. Likvärdighetsprincipen innebär till exempel att varje elev ska ges de förutsättningar som krävs för att eleven ska nå de nationella kunskapskraven, vilket kan in-nebära direkt segregerande åtgärder i strid med den kollektiv-istiska grundtanken.
Exemplet visar att olika, och ibland direkt motstående, värdemässiga ut-gångspunkter också ger upphov till motstående rättsprinciper. En anled-ning är att det bakom de olika formerna för styranled-ning inte ryms ett, utan flera, värden och ändamål. Normkollisioner kan därför uppstå inte bara mellan konkreta rättsregler i lag och förordning utan även på det mer abstrakta principiella planet. Detta kan förvisso ses som en naturlig följd av parlamentarisk demokrati där olika politiska viljeyttringar jämkas och där olika samhälleliga värden vinner framgång vid olika tidpunkt, men ur effektivitetshänseende är normkollisioner inte funktionellt vad gäller den rättsliga styrningens ändamålsenlighet beaktat det överordnade än-damålet.