Normativa grundmönster

2.1.1 Rätten som en spegling av samhälleliga värden

I den förevarande studien betraktas inte rätten som ett koherent regelsy-stem, frikopplat från moral och ideologiska värden, eftersom jag menar att ett sådant synsätt är en allt för omfattande förenkling av den komplexa

skolverksamheten.78 Likt Anna Christensen menar jag att rättens (totala)

systemkaraktär är svag givet mängden av konkurrerande normer på olika nivåer samt att materiella rättsregler inte tillkommer i ett vacuum utan

78 Se bl.a. Sand, Inger-Johanne (1996) Styring av kompleksitet – Rettslige former for stat-lig rammestyring og desentralisert statsforvaltning, s. 28–31 avseende komplexiteten ifrågaom rättslig styrning av välfärdsstatliga institutioner.

är ideologiskt präglade.79 I mängden av rättsregler går det enligt Chris-tensen att identifiera relativt konstanta mönster som speglar kulturella

värderingar i samhället. Dessa utgör normativa grundmönster.80

Ett grundantagande i Christensens teori är att sociala förhållanden, bland annat i termer av sociala konflikter, har stor påverkan på

rättsreg-lernas omfattning och innehåll.81 Orsakerna bakom såväl konflikterna

som de rättsliga försöken att komma tillrätta med dem skiljer sig åt,

var-för det finns ett spänningsfält mellan olika normativa grundmönster.82

Rätten är därför polycentrisk, inte enkom på grund av olika normativa aktörer, utan även på grund av att det inom rätten existerar normativa fält som konkurrerar med varandra och ger upphov till normkollisioner:

“If you reject the idea of the law-maker and accept the idea of the legal order as a state codification of an already existing morale practice, it becomes obvious that law is and must be polycentric.”83

Jag instämmer i den numer vedertagna synen på rätten som polycentrisk, men menar samtidigt att det i styrningshänseende inte går att bortse från lagstiftaren som en normativ aktör med särskild kapacitet och auktoritet. I vart fall teoretiskt har lagstiftaren möjlighet att göra avvägningar avse-ende vilka värden, eller normativa grundmönster, som ska vinna före-träde framför andra, även om normgivning i slutändan är ett utflöde ur

en form av folkvilja.84

79 Christensen, Anna (1996) Skydd för etablerad position – ett normativt grundmönster, Tidsskrift for Rettsvitenskap, nr 4 1996, s. 522 f och 526. Christensen använder inte ideo-logibegreppet, men menar att det är frågan om historiskt betingade sociala normer.

80 Ibid., s. 527.

81 Ibid., s. 525.

82 Christensen, Anna (1995) Polycentricity and Normative Patterns, s. 239.

83 Ibid., s. 238.

84 Med ”teoretiskt” avses att det i realiteten kan vara olika samhällshänsyn som mer eller mindre undermedvetet påverkar lagstiftaren att instifta vissa regler. Om det är frågan om

Eftersom de normativa grundmönstren omfattar motsatta politiskt laddade områden menar Christensen att grundmönstren försöker

attra-hera den rättsliga regleringen i vad hon kallar det normativa fältet.85 Om

en viss intressesfär blir rättsligt reglerad vinner den företräde framför andra intressen i och med att rättsnormer utgör auktoritära normer som

därmed kan bli hierarkiskt överordnade andra normer i samhället.86

2.1.2 Konkurrerande värden

Stendahl har mot bakgrund av Christensens teorier i flera

rättsvetenskap-liga studier identifierat olika värdekluster.87 Även om studierna främst

behandlat regleringen och konsekvenserna av socialförsäkringssystemet menar jag att samma indelning av värdekluster kan appliceras på fler väl-färdstatliga institutioner där det är frågan om att staten ska säkerställa en viss standard eller vissa tjänster åt medborgarna. Medan Christensens normativa grundmönster utgår från vad som framträder i studiet av rättskällorna hämtar Stendahl sitt material från ett bredare spektrum av

källor.88 De tre värdekluster som Stendahl använt sig av är social

stabili-tet, individuell frihet och social rättvisa.89 Samtliga går att identifiera även

aktiv styrning med rättsliga medel kommer det dock att etableras en hierarkisk ordning även mellan olika normativa fält. Eftersom ”lagstiftaren” är en process snarare än den församling som röstar om införande av ny lag är det dessutom frågan om en kompromiss. Avseende det holistiska lagstiftarbegreppet, se bl.a. Hult, D. (2015), s. 36 ff.

85 Christensen, A. (1996), s. 531.

86 Ibid.

87 Stendahl, Sara (2008) Employment support – a normative step backward, forward or nowhere?, s. 176. Se även Stendahl, Sara (2004) Communicating Justice Providing Legit-imacy. The Legal Practices of Swedish Administrative Courts in Cases Regarding Sickness Cash Benefits.

88 Stendahl, S. (2008), s. 176.

ifråga om skolväsendet och det kompensatoriska uppdraget, där de två

senare kan översättas i dikotomin individ/kollektiv.90

Social stabilitet omfattar värden som konserverar den rådande ord-ningen, stödjer redan etablerade positioner och fokuserar på de grupper i samhället som anser sig ha någonting att förlora snarare än att vinna på

social förändring.91 En sådan grupp framträder även ifråga om

skolvä-sendet, men kommer endast att avhandlas översiktligt i avhandlingens avslutande kapitel. Mer relevanta för den fortsatta framställningen är de värdekluster eller normativa grundmönster som går att hänföra till kol-lektivistiska och individualistiska intressen eller hänsyn.

Social rättvisa tar sin utgångspunkt i solidaritet och ”rättvis” resurs-fördelning baserad på en socialdemokratisk tanke om resurser efter be-hov, vilket inbegriper kompensatoriska åtgärder för att utjämna

förut-sättningarna mellan individer.92 Detta kan ses som att både kollektiv och

individ ska beaktas, men ska i avhandlingens kontext främst förstås på aggregerad nivå i termer av kollektivets bästa som motpol till att enskilda individer tar resurser i anspråk på kollektivets bekostnad. Värt att notera är dock problemet med att separera individ och kollektiv, då de båda po-lerna är beroende av varandra. Kollektivet består av individer.

Individuell frihet förknippar Stendahl med autonomi och marknads-anpassning, där välfärdsstatens uppgift är att förse den enskilde med val-möjligheter och erbjuda flexibilitet och individanpassning i sina ”tjäns-ter” gentemot medborgaren. Detta synsätt ligger nära existerande indivi-dualistiska värden som beaktas ifråga om den rättsliga styrningen av skolväsendet där elev, vårdnadshavare och i stor utsträckning även

90 Utifrån att det är frågan om olika värdekluster som rör sig i det normativa fältet är det inte frågan om en strikt dikotomi, utan om polariserande värden som i den rättsliga prak-tiken kan komma i konflikt med varandra.

91 Stendahl, S. (2008), s. 176.

92 Ibid. Stendahl skriver ”To achieve social equality there is a need for a strong state capa-ble of creating (re)distribution of resources and, in its prolongation, a democratic society constituted of people able to make autonomous decisions.” Därmed framträder ett öm-sesidigt beroende mellan individ och kollektiv.

rättsordningen fordrar att skolväsendet anpassar undervisningen efter

elevens specifika behov.93

Oavsett om man betecknar de olika intressesfärerna som normativa grundmönster eller som värdekluster framträder ett spänningsfält mellan olika värden som inte alltid är möjliga att beakta simultant i det enskilda fallet. Däremot hindrar inte dess motsatsförhållanden att båda värde-klustren inryms i rättsordningen. Tvärtom, menar jag, lägger inkorpore-ringen av olika värden i rätten grunden för en högre grad av flexibilitet i den pedagogiska tillämpningen av rättsreglerna, förutsatt att det förelig-ger någorlunda balans mellan nämnda värden.

2.1.3 Kollektiva och individualistiska värdekluster

I den förevarande studien har jag med utgångspunkt i Christensens teo-rier identifierat två normativa grundmönster eller värdekluster som gör sig gällande ifråga om hela skolväsendet, men som är särskilt framträ-dande vad gäller grundskolans kompensatoriska uppdrag.

Ett första värdekluster beaktar kollektivistiska värden och kommer i skolförfattningarna till uttryck bland annat genom den politiska devisen om ”en skola för alla”. Grundskolan är sprungen ur den välfärdsstatliga folkhemstanken om rättvisa och rättvis fördelning, vilket i utbildnings-hänseende manifesterats genom att alla elever, oavsett socioekonomiska förutsättningar, ska blandas i gemensamma skolenheter som ska

ombe-sörja grundläggande utbildning.94 Det finns utifrån ett sådant perspektiv

ett egenvärde i att säkerställa ett sammanhållet kollektiv av elever.

93 Även andra aspekter av individualism och marknadsanpassning syns i den rättsliga or-ganisationen av skolväsendet, inte minst genom friskolereformen och det fria skolvalet som etablerades på början av 1990-talet.

Ett andra grundmönster är en praktisk följd av det första och intar en delvis motsatt utgångpunkt i form av den enskilda individen i kontrast till kollektivet. Med beaktande av alla elevers olika förutsättningar att nå skolans mål och kunskapskrav fordras i vissa fall individuell anpassning av undervisningen inom ramen för det större kollektivet om det i reell mening ska vara frågan om en skola för alla. Sådana individualistiska vär-den kan dels ses som en del i ett större kollektivistiskt värde, dels som ett motsatsförhållande till det sammanhållna kollektivet. Individen som rät-tighetsbärare ska mot bakgrund av sådana individualistiska värden få sina unika behov tillgodosedda. Behoven kan om så fordras tillgodoses vid sidan av kollektivet och/eller på bekostnad av kollektivets resurser,

varför det finns ett spänningsfält mellan de båda värdeklustren.95

Spänningsfältet har lett till i en dragkamp i det normativa fältet vilket i sin tur har resulterat i att ett antal rättsprinciper och konkreta rättsregler kolliderar med varandra eftersom de är uttryck för det ena eller det andra värdeklustret. Parallellt med de båda normativa fält som beskrivits ovan finns även det tredje fält som Stendahl benämnde i termer av social sta-bilitet, vilket är mer konservativt orienterat och strävar efter ett beva-rande av den rådande ordningen till gagn för de grupper som den

rå-dande ordningen upplevs gynna.96 Detta liknar det av Christensen

iden-tifierade grundmönstret om skydd för etablerad position.97

Eftersom rättskonstruktionen avseende det kompensatoriska uppdra-get inbegriper flera normativa grundmönster samtidigt uppstår vissa svå-righeter relaterade till den politiska ambitionen att med rättsliga medel styra skolan så att den svarar mot vissa på förhand givna ändamål. De

95 Spänningsfältet har flera dimensioner och inbegriper såväl bakomliggande politisk ide-ologi avseende relationen mellan individen, kollektivet och staten som en kamp mellan grupper och individer om befintliga resurser.

96 Se Broady, D. (1998).

97 Christensen, A. (1996), s. 528 f. Ett sådant konserverande grundmönster står i skarp kontrast till de båda övriga grundmönstren, vilka strävar efter förändring i motstående riktningar. Skydd för etablerad position är enligt Christensen ett av de mest grundläg-gande normativa grundmönstren som kan identifieras i rätten.

svårigheter som är centrala för den fortsatta framställningen är relaterade till polycentri och koherens och kommer främst till uttryck i form av normkollisioner.

2.2 Förhållandet politik och rätt