Karriärpendlare”

Det tredje typhushållet handlar om en karriärpendlare. Familjen bor och föräldrarna arbetar i hemkommunen Västerås. Mannen, som idag tjänar 26 400 kronor/månad, har sökt nytt arbete i Stockholm. Kvinnan arbetar inom kommunen och tjänar 19 300 kronor.

Tabell 3. Förändring av disponibel inkomst. ”Karriärpendlare”

Västerås Västerås Skattesats (31:87) (31:87) Inkomst man 26 400 36 620 Inkomst kvinna 19 300 15 440* Reskostnad för pendling 0 2 897 Reseavdrag 0 738

Restid för pendling (tim) 0 39 Disponibel inkomst efter skatt 31 135 31 132

*deltid 80 %

Beräkningar visar att för den ekonomiska effekten på hushållets ekonomi ska vara oförändrad eller bli bättre, krävs det att mannen i familjen, som idag tjänar 26 400 kronor i månaden, behöver en inkomstökning på 10 220 kronor eller 39 procent.

En annan aspekt att ta hänsyn till i beräkningarna är värdering av restid, vilket skulle innebära att mannen måste tjäna ytterligare

5 100 kronor i Stockholm, för att inte sänka sin lön i förhållande till den

tid han lägger ner.

Typhushåll 3 har beräknats enligt följande:

Inkomst: Mannens inkomst på 26 400 kronor baseras på genom-

snittlig månadslön för tjänstemän inom privat sektor. Kvinnans in- komst på 19 300 kronor per månad grundar sig på genomsnittligt inkomst för heltidsanställda kvinnor, kommunalt anställda inom östra Mellansverige.41 _{I och med att mannens arbetsdag blir längre}

när han pendlar, går kvinnan ner i arbetstid till 80 procent för att kunna ta ett större ansvar för familjen och för att korta ner barnens ”arbetsdag”. Det innebär en inkomstförändring som gör att kvinnan numera tjänar 15 440 kronor, en minskning med 3 860 kronor eller 2 630 kronor efter skatt. För att familjen inte ska förlora ekonomiskt på att mannen pendlar, måste hans lön öka med 5 465 kronor så att kvinnans förlorade arbetsinkomst täcks. Beroende på inkomstför- delningen mellan kvinnan och mannen måste mannens inkomst vara högre än vad kvinnan förlorar, eftersom han även betalar statlig skatt.

Skatt: Västerås skattesats (31:87) är summan av kommunal- och

landstingsskatt, begravnings- och kyrkoavgift. För inkomst utöver 308 800 kronor per år betalas även statlig inkomstskatt med 20 procent.

Restid: är 53 minuter enligt SJ:s tidtabell mellan Västerås och Stock-

holm. Den totala restiden per månad beräknas på 22 arbetsdagar, vilket totalt blir 39 timmar i månaden.

Reskostnad: Att resa till och från arbetet kollektivt är både det mest

ekonomiska och det som tar minst tid. Restiden är 53 minuter per resa eller 39 timmar per månad och pendlarkortet kostar 3 160 kronor/ månad för resa i andra klass med SJ och länstrafiken i Stockholm (SL).42 _{Den totala restiden för att pendla mellan Västerås och Stock-}

holm är 39 timmar per månad. Reskostnaden blir dock något lägre i genomsnitt eftersom semester och reseavdrag påverkar kostnaden. Kostnaden är beräknad utifrån att mannen har semester sex veckor per år och därför endast köper månadskort för elva perioder. Mannens reskostnader på 2 159 kronor innebär att han måste tjäna ytterligare 4 500 kronor i månaden för att täcka reskostnaderna.

Värdering av restid: Restid per månad har multiplicerats med tim-

lön, (månadslön/176) och beräknats utifrån att mannen arbetar 10,5 månader per år.

Typhushåll 4: ”Arbetspendlare i en perifer del av Stockholm— Mälarregionen”

Åtta mil nordväst om Örebro i region Bergslagen ligger Hällefors kommun. Här bor det fjärde typhushållet. Länge stod Bergslagen för en stor del av landets ledande tillväxtindustri, men har de senaste decennierna stått inför en strukturomvandling med bland annat stor arbetslöshet som följd. I Hällefors kommun har stålindustrin sedan länge dominerat och är fortfarande betydelsefull för kommunen. Enligt kommunförbundet är Hällefors en industrikommun, där den egna kommunen är densamma som den lokala arbetsmarknaden. Av kommunens 3 122 förvärvsarbetande invånare, är 529 utpend- lare, vilket innebär att de bor i kommunen och pendlar utanför kommunen för att arbeta, och 2 593 personer både bor och arbetar innanför kommungränsen.43 _{Vart pendlarna reser för att arbeta vet}

inte kommunen exakt. De har heller inga uppgifter på vilka som reser. En företrädare44 _{för Hällefors kommun uppger att avståndet på}

8 mil mellan Hällefors och Örebro är så långt att de flesta som får arbete i Örebro överväger att flytta dit. Hon menar att det inte är reskostnaderna som är avgörande för beslutet utan snarare tids- aspekten. Att resa en timme inom Stockholm eller mellan exempel- vis Eskilstuna och Stockholm upplever företrädaren för Hällefors vara stor skillnad mot att resa mellan Hällefors och Örebro. På frå- gan om kommunen arbetar för att sänka reskostnaderna med bus- sen för pendlarna, uppger kommunen att det största problemet är att hålla kvar busslinjerna. Däremot har kommunen vid tidigare tillfällen subventionerat pendlingsresor för anställda på Vasa Bröd

42 _{www.sj.se (2004-11-22)}

43 _{Svenska Kommunförbundet & Arena för Tillväxt (2003): På spåret –en studie}

om pendling och regionförstoring. TCO, regionbarometer

i Filipstad och ett större företag i Gyttorp. En annan företrädare för kommunen45 _{upplever att det framförallt är den långväga pend-}

lingen från kommunen ökat. Med långväga avser han veckopend- ling, men även dagligpendling till Örebro. Hans uppfattning är att en del kvinnor pendlar till regionsjukhuset i Örebro för att jobba, vilket kan vara rimligt då kvinnor alltid pendlar till kommuner med stor offentlig sektor.46 _{En undersökning Inregia AB genomfört på uppdrag}

av tillväxtdelegationen 47_{, visar på strukturella förändringar i vart}

man pendlar. Filipstad har minskat i betydelse, och kommuner som Örebro, Nora och Karlskoga har ökat i betydelse som arbetsort för dem som bor i Hällefors.48

Trots långa avstånd pendlar ändå 529 personer från Hällefors varje dag för att arbeta i en annan kommun.49 _{Av dessa pendlar drygt hälf-}

ten utanför länet för att arbeta, där närmaste staden är Filipstad i Värmlands län, och övriga pendlar till en annan kommun i länet.

Mannen i typhushåll 4, arbetar inom stålindustrin i Hällefors och har en inkomst på 20 400 kronor per månad.50 _{Kvinnan arbetar som}

sjuksköterska på regionsjukhuset i Örebro, och har en månadslön på 23 700 kronor.51 _{Eftersom familjen är bosatt i Hällefors, pendlar kvin-}

nan mellan de två orterna varje arbetsdag. Beroende på kvinnans långa arbetsresor och att det i familjen finns små barn, arbetar man- nen 75 procent. Då kvinnans arbetstider inom vården är oregel- bundna tvingas hon köra bil mellan bostaden och arbetet varje dag. Kvinnans reskostnader blir totalt 3 719 kronor per månad och på grund av mannens arbetstidsförkortning sänks familjens disponibla inkomster ytterligare med 3 437 kronor per månad. Detta innebär att om kvinnan arbetade i Hällefors kommun och mannen därmed arbetade heltid, skulle kvinnan kunna ha en inkomst som var 10 620 kronor lägre än den i Örebro för att familjens ekonomi skulle vara densamma. Hade kvinnan varit arbetslös hade familjens disponibla inkomst varit 1 266 kronor högre än när hon arbetar i Örebro.

45 _{Hällefors kommun, Valegren, Sune (2004-11-29)}

46 _{Svenska Kommunförbundet & Arena för Tillväxt (2003): På spåret –en studie}

om pendling och regionförstoring. TCO, regionbarometer

47 _{Regeringen har initierat en delegation som ska medverka till att, i dialog med}

centrala, regionala och lokala aktörer, långsiktigt stärka en hållbar regional utveckling inom de mest utsatta lokala arbetsmarknadsregionerna i delar av Bergslagen, Dalsland och Värmland. Delegationens uppdrag kommer att redovisas löpande och vara avslutat senast den 31 december 2004.

48 _{Wigren, Anders & Schlagerström, Tina (2004): Näringslivsanalys för Hällefors}

kommun. Inregia AB

49 _{SCB (2004-11-29): Kommunfaktablad, Hällefors} 50 _{SCB (2004-11-29): Lönestrukturstatistik, 2003} 51 _Ibid.

Tabell 4. Förändring av disponibel inkomst. ”Arbetspendlare i en perifer del av Stockholm–Mälarregionen”

Hällefors Hällefors Hällefors

Skattesats (32:60) (32:60) (32:60) Inkomst Man 20 400 15 300* 20 400 Inkomst Kvinna 13 080 23 700 14960** Reskostnad för pendling 0 5 236 0 Reseavdrag 0 1 517 0 Restid för pendling (h) 0 44 0 Disponibel inkomst efter skatt 22 567 22 567 23 833

Typhushåll 4 har beräknats enligt följande:

Inkomst: Kvinnans lön är 23 700 kronor per månad, och mannens

inkomst är 20 400 kronor. Eftersom mannen arbetar 75 procent blir hans inkomst 15 300 kronor per månad.

Skatt: Hällefors skattesats (32:60), är summan av kommunal- och

landstingsskatt, begravnings- och kyrkoavgift.

Restid: Restiden mellan Hällefors och Örebro uppskattas till en

timme, vilket innebär en restid på 44 timmar per månad, beräknat på 22 arbetsdagar per månad.

Reskostnad: Att resa mellan Hällefors och Örebro är en sträcka på

ungefär 8 mil, vilket innebär en sträcka på 16 mil per arbetsdag. Efter- som kvinnan arbetar heltid, arbetar hon i genomsnitt 22 dagar per månad (10,5 månader), blir det totalt 308 mil per månad i genomsnitt, baserat på att kvinnan har semester en månad per år.

Reskostnaderna med bil har beräknats utifrån schablonavdraget, 17 kronor/mil och blir efter avdrag en genomsnittlig reskostnad på 3 719 kronor per månad. Före skatt innebär detta en inkomst på 5 520 kronor.

Reflektioner

De typhushåll som tagits fram visar på variationer när det gäller den ekonomiska effekten för hushållen av arbetspendling. Typhushåll 1 visar att det ekonomiska utfallet för hushållets disponibla inkomst inte påverkas nämnvärt av arbetspendlingen. Hänsyn har dock inte tagits till boendependlarens attraktivitetspreferens gällande bostad. Enligt intervjuer, som Boverket har utfört med kommunala tjänste- män under hösten år 2004 i tretton kommuner, upplever flera att kraven och förväntningarna på boendet är större i mindre kommu- ner än i större.52 _{När det gäller boendependlare så torde val av och}

förväntningar på boendemiljö och de krav individen ställer på bo- staden, vara avgörande för val av bostadsort. Flera kommuner i Mälardalen marknadsför också sin kommun genom att visa exem- pel på boende i herrgårdsmiljö som inte kostar mer än ett radhus eller en lägenhet i Stockholm.

Förutsättningarna för pendling ser olika ut inom Stockholm–Mälar- regionen. Regionförstoring som bland annat ska ha betydelse för medborgarnas sysselsättningsmöjligheter samtidigt som den ska ge förutsättningar för människor att bo kvar på den plats de önskar, förefaller vara begränsad i de mer perifera delarna av regionen.

Arbetstider och yrkeskategori kan vara avgörande för hur ekono- miskt det är att pendla eller inte. Detta har att göra med lönestrukturer och karriärmöjligheter etc. Att arbeta skift kan innebära att möj- ligheterna att välja färdmedel begränsas. Det minskar möjligheterna för individen att påverka kostnaden för pendlingen. Samtidigt kan möjligheterna öka för hushållen att pussla ihop vardagen när de vuxna har olika arbetstider. Nackdelen är dock att familjen får mindre tid för gemensam samvaro, vilket naturligtvis också bör värderas.

Regionförstoringens effekter på löneutvecklingen skiljer mellan olika grupper. Framförallt är det högutbildade män med större lokal arbetsmarknad som har möjlighet till kraftigare löneutveckling. Låg- utbildade och lokalt bundna människor har inte alls samma möjlighet. Gällande kvinnor handlar det om, enligt Tora Friberg, att dessa inte anser sig ha tid att pendla, samt att de arbetar i sektorer som har en planare lönestruktur, vilket gör att det inte heller lönar sig att pendla.53

En annan aspekt kan vara att pendlaren väljer att avsiktligt sänka sin disponibla inkomst genom att ta ett arbete på annan ort en tid, i syfte att på sikt stärka sin roll och sina möjligheter på arbetsmarknaden i framtiden.

Ytterligare en aspekt att belysa är varför en timmes resväg upplevs olika beroende på plats. Att pendla från Hällefors till Örebro dagligen är inte längre än att pendla från Eskilstuna till Stockholm och tar inte heller längre tid.

För att hushållens disponibla inkomst ska öka vid arbetspendling,

52 _{Boverket (2005): Markpolitik och kommunala markpriser.}

Byggkostnadsforum. Boverket

53 _{Dagens Nyheter (2004-05-30): ”Pendling till jobbet missgynnar kvinnor” Del}

krävs stora löneökningar för att få ekonomisk kompensation. Utökade förutsättningar för pendling i perifera områden, där läns- och kollektivtrafik är begränsad skulle kunna medföra ökade

möjligheter för individen att kunna välja boendemiljö och samtidigt öka sina sysselsättnings- och karriärmöjligheter.

Det är dock individernas och hushållens egna preferenser som styr deras beteende och som avgör hur de värderar olika faktorer. Det är av intresse att få en bild av vad som påverkar individerna, vilka möjlig- heter som finns, och vilka val som görs. Oavsett utfallet i ekonomiska termer, kan hushållen alltså bedöma helheten som positiv, då sociala aspekter och värderingar också har betydelse. I de fall individerna anser att de inte kan påverka sin situation, att de måste pendla, bero- ende på exempelvis familjesituation eller arbetslöshet, kan det vara mer intressant att belysa den ekonomiska effekten, för att se om det är rimligt för individen att exempelvis tvingas ta ett arbete på annan ort än bostadsorten, såvida minskade pendlingskostnader eller pend- lingsbidrag inte kan ges.