Konflikter och gränser för relationen

Avsnittet handlar om konflikter, om var gränsen går för dessa relationer samt om de strategier som kan utvecklas för att hantera relationerna och dess konsekvenser. Konflikter kan ge negativa effekter på både den psykiska och fysiska hälsan. Av det skälet måste individen hitta strategier för att skydda sig själv (Kiecolt-Glaser & Newton, 2001).

I mitt material har det utkristalliserat sig tre former av konflikter. Den första är konflikter som uppkommer i relation till det psykiska funktionshindret. Dessa kan grunda sig i bristande förmåga hos de närstående att förstå den psykiska problematiken och dess konsekvenser. Irene berättar om hur hennes psykiska funktionshinder medförde att konflikter skapades och trappades upp i familjen.

Irene: Min man stöttade mig, men ibland så bråkade jag med honom fruktansvärt. Han försökte att lugna mig men jag bara hackade på honom. Och jag kunde inte bli lugn. Men också han började bråka med mig. Och han sa ”jag gör ingenting mot henne varför vill hon bara hacka på mig och bråka med mig?” // För att han förstår inte mig. // Ibland var min son hemma och jag var jättedålig, han lyssnade när jag bråkade med min man och sedan började jag att bråka med alla barnen. // Det bara kom varmt, varmt, varmt och det exploderade. // Och sedan kom rösten. Jag ville inte höra någonting från min familj, men jag ville höra rösten, vad den säger. // Den skriker, men jag ville höra den ändå. // Den är jätteelak. // Den skriker till mig, ”stanna, stanna vi ska döda dig, vi har kniv, stanna, stanna, och vi har pistol” // Ja, jag var helt borta, hela tiden jag tänkte ta livet av mig. Jag tänkte inte på framtiden, utan bara på att ta livet av mig.

För att stödprocessen ska kunna bli positiv måste stödgivaren förstå problemet och den andres behov av hjälp (Badr m.fl. 2001) och kunna förmedla en känsla av omtanke, inte ilska eller likgiltighet (La Gaipa, 1990). Irenes man försökte stödja henne och visa omtanke. Där och då nådde hans intentioner och agerande inte fram till henne. Hon tyckte inte att familjen förstod henne och hennes problematik vilket ledde till att konflikten eskalerade. Så här i efterhand kan Irene se hur familjen försökte stötta henne, men att hon då var upptagen med att försöka höra vad rösterna sa till henne. Det är inte alltid helt enkelt att förstå varför en person med psykiska funktionshinder agerar och reagerar som hon/han gör. Det är heller inte så enkelt för individen att förklara då hon/han själv kanske

102

inte helt förstår sitt agerande. Konflikten kommer oavsett skäl leda till konsekvenser för individen, då konfliktfyllda relationer påverkar det sociala stödet (Vangelisti, 2009).

Den andra typen av konflikt jag funnit har sin grund i ett negligerande av de psykiska svårigheterna. När individen försöker berätta om sina psykiska svårigheter visar de närstående inte något intresse och ger ingen respons på det berättade. Katja berättar hur hennes mamma och syster bara pratar om sig själva. Om Katja försöker bryta in i samtalet och berätta om sin egen situation blir de helt tysta en stund, därefter fortsätter de att tala om sig själva. Katja tycker att de brister i sitt känslomässiga stöd till henne och inte ser henne och hennes svårigheter som tillräckligt betydelsefulla för dem. Detta irriterar Katja och det har påverkat deras relation. När individen och dennes situation negligeras kan det påverka individens känsla av att vara värderad. Det är sårande när andra inte finns där för en när man behöver dem (Vangelisti, 2009).

Den tredje formen av konflikter är sådana som pågår mellan olika familjemedlemmar där individen egentligen inte är en aktiv part. Sådana konflikter inverkar ändå på individen. Det är lätt hänt att hamna mitt emellan och tvingas ta parti för eller emot någon av parterna såsom för Ditte.

Ditte: Släkten är väldigt betydelsefull i livet. // Jag önskar att man kunde ha det så, men i vår familj går det tyvärr inte. Alldeles för mycket aggressioner. // Det tar inte lång tid om de är på samma ställe utan att de mer eller mindre klubbar ihop varandra. Sedan är det fullt raseri. // Jag skulle väga vem är viktigast för mig, farmor och farfar eller pappa. De drar mig åt varsitt håll och sedan ska jag bestämma var jag ska dra mig åt. Det tar knäcken på mig. Men jag har sagt till dem att nu får ni ge er. Antingen får ni ordna upp det eller så får ni skita i det.

Det är påfrestande att vara del av en familj där det ständigt finns irritationer, ovänskap och konflikter. Det påverkar individen på ett negativt sätt (Pierce, Sarason & Sarason, 1992 enligt Sarason & Sarason & Pierce, 1994). Som vi ser i citatet påverkas Ditte negativt av dessa konflikter, i synnerhet då hon förväntas ta parti för någon av dem. Samtidigt som konflikterna kräver energi framhålls värdet i samvaro och samhörighet med närstående. Det kan medföra ett dilemma för individen, där hon/han måste väga värdet av den sociala samvaron mot den skada konflikterna riskerar åstadkomma.

Ett sätt att hantera destruktiva och konfliktfyllda relationer är att försöka markera var gränsen går. För att om möjligt rädda relationen utan att förlora sig själv kan individen ställa ett ultimatum. Det var vad Ditte gjorde till sina farföräldrar och till sin pappa. Om de inte slutade att dra henne mellan sig skulle

103

hon avsluta relationen. De valde att anpassa sig till hennes krav och de kan nu umgås utan dessa konflikter.

Gränssättningen som tydliggörs i Dittes exempel kan tolkas som en strategi individen utvecklar för att skydda sig själv och därmed minimera riskerna med en konfliktfylld relation. I vissa fall upplevs relationen så destruktiv att den psykiska hälsan hotas. Det gestaltas i ett citat från Cornelia.

Cornelia: Mamma har barn, men får inte ha någon av dem hemma. Hon har inte varit speciellt snäll mot mig när jag har var liten. Hon har försvarat de som har gjort illa mig och därför så har inte jag velat ha någon kontakt med henne. // Hon fick välja, antingen mig eller sin pojkvän och då valde hon honom. Så jag kan inte ha kontakt med henne. // Jag har gjort det två gånger, till pojkvännen och till min mamma. // Det var verkligen jättesvårt båda gångerna att inse att de inte väljer mig. // Även om hon har gjort sådana saker så tycker man, det är ju ens mamma, man ska tycka om henne ändå.

Cornelia gav sin mamma en möjlighet att rädda relationen, men mamman valde bort henne. På grund av en destruktiv historia fanns inget annat val för Cornelia än att bryta relationen. I intervjuerna framkommer en dubbelhet när det gäller att bryta en relation till släkt- och familjemedlemmar, så även i citatet från Cornelia. Detta illustrerar de moraliska förväntningar och krav som finns på närstående (Rönnmark, 1999), men också på hur man ska/borde känna inför dem. Det mest extrema sättet att sätta gränser för en destruktiv och konfliktfylld relation hämtar jag från Fredrik. Hans föräldrar krävde att han skulle ta hand om dem på alla sätt. Vilket han också gjorde trots att han själv hade stora psykiska svårigheter under den här tiden, med hörselhallucinationer och svår ångest. Föräldrarna tog ingen hänsyn till hans problematik och uppmärksammade inte att Fredrik undan för undan försämrades psykiskt. För att ta sig ur denna ohållbara situation försökte Fredrik ta sitt liv. I och med suicidförsöket hamnade han på psykiatrisk avdelning och undgick genom det, den för honom, så destruktiva relationen till föräldrarna.

Samtliga exempel i detta avsnitt visar hur den psykiska hälsan, men även stödprocessen, påverkas av konfliktfyllda och destruktiva relationer. I stödprocessen är frånvaron av konflikter viktig (Burleson m.fl. 1994) och negativa interaktioner får mer djupa effekter på individens tolkning och värdering av olika stödbeteenden än positiva (Vangelisti, 2009). Med det menas att även om de närstående uppvisar olika stödbeteenden, så kanske de inte uppfattas så positiva som de skulle kunna göra, eftersom det negativa i relationerna tar överhanden i tolkningsprocessen. I vissa avseenden kan det vara mer skada för individen att hålla fast vid en relation än att bryta den, även om

104

det innebär att individen förlorar den betydelsefulla samvaron med närstående, och i än högre grad får klara sig själv.

De strategier (i form av gränssättning) individen utvecklar kan tolkas som ett positivt led i återhämtningen. Att söka sig bort från negativa situationer och relationer kan ses som ett återtagande av egenmakten och kontrollen, vilket är en betydelsefull aspekt i återhämtningsprocessen (Topor, 2001). För att skydda och stärka sig själva sätter de gränser för de relationer som tar mer än de ger. Det kan ses som en kraft individen använder sig av för att ta sig igenom sina svårigheter i livet. Med denna egenkraft kan de finna och utveckla ännu fler strategier för att hantera även andra hinder och svårigheter som de stöter på i sin återhämtningsprocess.

5.3. Sammanfattande reflektioner

I kapitlet om släkt och familj har totalt sett sju teman diskuterats. I det första temat diskuterades hur det vardagliga sammanhanget utvecklar stödrelationen, men även är att betrakta som ett stöd i sig. I temat mobiliserande stödformer diskuterades tre olika stödformer som utkristalliserat sig när det gäller främjande stöd från släkt och familj; kompenserande, diskuterande och reflekterande samt motiverande stöd. Det tredje temat, kvalitetsaspekter i stödrelationen, lyfte fram de fyra relationella aspekter som funnits främjande; kontinuitet, trygghet och tillit, acceptans samt ömsesidighet. Det avslutande temat när det gällde främjande faktorer handlade om de strategier individen utvecklade för att bibehålla den betydelsefulla relationen. De hindrande faktorerna belystes utifrån tre teman. Avsnittet inleddes med ett tema om icke-stödjande stöd d.v.s. sådant stöd som upplevs som ”för mycket” eller ”fel sorts stöd” och av det skälet inte uppfattas som stöd oavsett stödgivarens intention. Det andra temat, svek och brustna förväntningar, diskuterar hur det påverkar individens psykiska hälsa, den fortsatta relationen och framtida stödsökande. I det avslutande temat, konflikter och gränser för relationen, diskuterades konsekvensen av konflikterna och de strategier individen utvecklar för att hantera dessa.