Konflikter

Arbets-/studiekamrater är inte bara presumtiva stödgivare utan kan också vara en källa till stress (Brand & Hirsch, 1990). De har krav och förväntningar på hur arbetsuppgifter ska utföras, men också på hur det sociala spelet ska spelas. Det finns en ordning i hur saker och ting ska utföras och om individen går utanför denna ordning, betraktas hon/han som avvikande. Kraven och förväntningarna kan, på grund av det psykiska funktionshindret, vara svåra att leva upp till. Den sociala situation som arbetslivet innebär medför som Karlsson (2008) uttrycker det ganska avancerade sociala färdigheter. När individen inte kan agera som förväntat kan konflikter eller andra relationsproblem uppstå. I materialet har det utkristalliserat sig två former av konflikter. Den första är relaterad till hur arbetsuppgiften utförs den andra till det sociala spelet.

25 Ett av dess grundantaganden är att en individ kan klara vad som helst förutsatt att hon/han får rätt stöd (Anthony & Blanch, 1994). Vid Vårdalinstitutet bedrivs ett forskningsprojekt om supported employment för personer med långvariga psykiska funktionshinder under ledning av Ulrika Bejerholm, Dr. i medicinsk vetenskap.

144

Som vi sett i tidigare teman har samtliga informanter en hög ambition om att utföra sina arbetsuppgifter på ett så bra sätt som möjligt, funktionshindret till trots. Samtidigt medför deras psykiska funktionshinder en svårighet att utföra arbetsuppgifterna som förväntat. Informanterna beskriver svårigheter med att strukturera och prioritera olika uppgifter. Flera av dem har egna rutiner eller scheman, för vad som ska göras under veckan, för att därigenom få vardagen att fungera. Behovet av just sina egna rutiner kan krocka med arbetsplatsens, där det krävs såväl flexibilitet som anpassning till organisatoriska regler och rutiner. Det är i dessa situationer individens psykiska funktionshinder blir tydligt och konflikter med arbets-/studiekamrater kan uppkomma.

Ett citat från Katja får belysa konflikter relaterade till hur arbetsuppgiften utförs. Hon har som tidigare nämnts ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Hon trivs med sina arbetsuppgifter, men det finns stora konflikter i arbetsgruppen. De tycker att hon gör felaktiga prioriteringar och att hon inte följer de regler och rutiner som gäller. Det blir stora konflikter när Katja hävdar sina egna rutiner och prioriteringar. Kollegorna irriterar sig på Katjas sätt att utföra arbetet. Hon har stora svårigheter att bedöma hur lång tid olika arbetsuppgifter kan ta, och hur och vad som ska prioriteras, vilket orsakar stora diskussioner i arbetsgruppen. Citatet nedan belyser en av konflikterna som handlar om arbetstiderna, där kollegorna är väldigt irriterade över att Katja, enligt dem, satt i system att komma för tidigt till jobbet.

Katja: Klockan ringer kvart i sex, jag går kvart över sex och är på jobbet vid, ja mellan halv sju och kvart i sju. // De (kollegorna) tycker att man jobbar mellan åtta och halv fem och jag jobbar mellan sju och halv fyra. // Därför att vi har flex mellan sex och midnatt. Men det ska vara flex också och ska inte vara satt i system. Då har jag fått till mig att, du har ett schema som du jobbar efter Katja och så är det inte tänkt. Och så har jag försökt att ändra det själv. Men det har inte funkat. För att jag har, då har jag blivit så, då har jag ställt klockan senare, men då har jag fått stressa som en blå. Så att jag ställde tillbaka den tiden igen alltså.

För att hantera sin vardag behöver hon rutiner och struktur både hemma och på arbetsplatsen, och när hon inte kan följa dessa blir det kaos för henne. Katja har försökt att ändra på sina rutiner för att tillmötesgå kollegornas krav och förväntningar. Här ställer dock det psykiska funktionshindret till det för henne. I just det här fallet försökte Katja gå upp lite senare på morgonen för att därigenom komma lite senare till jobbet. Det medförde dock inte att hon gick senare till arbetet utan i samma tid som vanligt och fick därmed kortare tid på sig att hinna göra de morgonrutiner som hon måste göra. För att minska stressen för sig själv, återgick hon till sina vanliga rutiner, konflikterna till trots. Katjas

145

möjligheter att anpassa sig till det förväntade är små på grund av hennes psykiska funktionshinder. Hennes eget argument för sitt sätt att agera är att hon måste hantera de psykiska svårigheterna på sitt sätt för att arbetsuppgifterna överhuvudtaget ska bli möjliga att utföra.

Krav och förväntningar kan vara av godo och bidra till social utveckling, men när de är för omfattande kan det få till följd att relationerna upplevs som konfliktfyllda och belastande (Espvall, 2001). I det här fallet är kraven och förväntningarna högre än förmågan, vilket innebär en ökad belastning på individen med en stor risk för att misslyckas. Den kraft och energi individen har går åt till att hantera konflikten i gruppen, istället för att kunna använda den för att överbrygga och hantera de svårigheter och hinder hon/han har att utföra sina arbetsuppgifter.

Konflikter uppstår även i relation till det sociala spelet på arbetsplatsen. Flera informanter beskriver hur svårt det kan vara att leva upp till det som förväntas socialt av dem i olika grupper, vilket skapar konflikter och irritation. För att beskriva det vänder vi tillbaka till Katjas berättelse.

Katja: Det som inte funkar är raster och att de vill iväg på personaldagar och att man ska vara social och delta. // Planeringsdagarna och alla dessa fester och skit som de vill ha, jag orkar inte det. Att ha personalmöte en hel dag är oerhört krävande för mig och det är väldigt bra när man kan gå hem efter det. // Jag vill inte umgås med dem på min fritid. Och nu förstår jag att de vill att jag ska vara med. // I onsdags så skulle vi ha någon gemensam lunch för folk som har fått barn och de har gift sig och allt vad det är. Och i en lokal med trettio vuxna personer och fyra barn, jag klarade inte det. // Det är för många intryck. Det blir bara en massa surr. Och det tar så mycket energi för mig att hålla ihop då och inte bli arg. Så att jag har valt att gå därifrån. // Och jag hoppas man kan fatta det någon gång och att man inte blir irriterad när jag ringer och frågar eller när jag drar mig undan. För att jag kan faktiskt inte ändra på det.

Citatet visar hur hennes (bristande) förmåga att delta i det sociala spelet på arbetskamraternas villkor påverkar hennes arbetsprestation och arbetskamraternas bedömning av både den och henne. Katja vet vad som förväntas av henne, men har inte förmågan att leva upp till dessa krav på grund av det psykiska funktionshindret. När det gäller personer med psykiska funktionshinder och arbete menar Karlsson (2008) att det ofta handlar om att individen ska anpassa sig till omgivningen och inte tvärt om, något som han ser som en brist på tolerans för individen och dennes funktionshinder. Bristande förståelse (och tolerans) kan uppfattas som arrogans, vilket inverkar negativt på individens egen förmåga att hantera sina svårigheter (Rönnmark, 1999). Det kan även bidra till ökad stress hos individen (Coyne & De Longis, 1986), något som framkommer tydligt i båda citaten från Katja. Förmågan att hantera de psykiska

146

svårigheterna och samtidigt sköta sina arbetsuppgifter minskar i takt med att hon försöker anpassa sig till arbetskamraternas krav och förväntningar för att minska konflikterna dem emellan.

Konflikterna påverkar även möjligheten för att en stödrelation ska kunna utvecklas (Vangelisti, 2009). Såväl stödsökande som upplevelsen av stöd påverkas av tidigare erfarenheter (Badr m.fl. 2001; Sarason, Sarason & Pierce, 1994). Negativa interaktioner (såsom konflikter och dispyter) har också större genomslagskraft än positiva för individen (Vangelisti, 2009), vilket ett citat från Anna får belysa.

Anna: Min handledare som jag hade på praktiken var jättekonstig, inte alls trevlig, eller så här kränkande. Hon pratade bäbisspråk till mig och kallade mig för dö-svansen och sådana saker. Jag blev jätteledsen och tog illa vid mig. De negativa, eller de människorna som är typ nedlåtande mot mig, jag tar åt mig mer av dem än de som kanske tycker jag är bra eller duktig och det försvårar vardagen eller vad man säger, försvårar livet.

Citatet visar hur nedlåtande kommentarer från andra ger större återverkningar än positiva. Det påverkar inte bara den fortsatta relationen dem emellan utan skapar även ökade svårigheter för Anna att hantera sin vardag i övrigt. Konflikter och/eller andra typer av relationsproblem påverkar den psykiska hälsan (Kiecolt-Glaser & Newton, 2001). För Annas del bidrar det till en sänkt självkänsla och svårigheter att känna tillit till andra människor. För Katjas del medför konflikterna ett ökat kaos och en stor trötthet. När hon kommer hem finns ingen kraft kvar att göra någonting annat än att vila för att orka med morgondagen.

Sammantaget påverkar konflikter och andra relationsproblem stödrelationen, individens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter samt dennes psykiska hälsa. För att återhämtningen ska underlättas krävs ett samarbete mellan individ och omgivning. I den mån det saknas och, som i exemplen ovan, konflikter tar överhanden kan man förstå att svårigheter och hinder snarare förstärks än minskar (Topor & Borg, 2008).