Kontext för och referat av de fyra artiklarna

I följande avsnitt sammanfattas resultatet av avhandlingens delstudier, som presenteras i fyra artiklar. Dessa delstudier undersöker de dimensioner av den aktuella kontexten, som framstod som de mest intressanta under fältstudierna. Som beskrivits i metodavsnittet var studiens fokus inte helt fastlagt från bör-jan, men med tiden framträdde dock olika mönster, vilka undersöktes vidare i det empiriska materialet. Utvecklingen av tematiken i artiklarna beskrivs närmare i avsnitt 4.4.1.

Artikel 1 skrevs under tiden på fältet och skickades in till tidskriften

Langu-age and education i augusti 2018. Efter några månaders observation hade jag

nämligen noterat några praktiker i undervisningen som tycktes underlätta elevernas skriftspråkstillägnande. Hornbergers (2003) the Continua of

Bilite-racy verkade passa för att undersöka hur eleverna erbjöds tillgång till

undervis-ningen genom dessa praktiker. Delstudien publicerades sedan i januari 2020. Artikel 2 påbörjades under slutet av fältstudierna, då jag observerat att en viktig del av undervisningen utgjordes av lärarens och elevernas förhandlingar om normer av olika slag, i det här fallet om heteronormativitet. Jag fokuse-rade då på en aspekt av litteracitet som hade beskrivits i Artikel 1, nämligen innehållet i undervisningen. Diskussionerna på detta tema utgjorde ett ka-raktäristiskt exempel på hur interaktioner om normer kunde gå till, vilket eleverna också uttryckte sig om i intervjuerna. Delstudien undersöker hur eleverna erbjöds tillgång till, och även deltog i undervisningen, och diskuterar deras rörelseutrymme i förhållande till detta deltagande. Artikeln publicerades i Nordand i december 2019.

Artikel 3 skrevs efter att fältstudierna avslutats. I likhet med Artikel 1 un-dersöker den ett övergripande mönster i undervisningen och handlar om hur eleverna erbjuds tillgång till typiska skolpraktiker, och hur de väljer att delta i dem, eller avstå från att göra det. Den här delstudien handlar dock mer om att lära sig spelregler för att gå i skolan, vilket framträder som ett villkor för att i skolan utveckla språk och litteracitet. Artikeln skickades in till en tidskrift i maj 2020 och är under granskning.

Artikel 4 skrevs sist. Den fokuserar på tre av eleverna och deras deltagande i skolans skrivpraktiker. Förutom elevernas deltagande undersöks också er-bjudandet om tillgång till undervisningen. Artikeln publicerades i februari 2021 i ett specialnummer om unga och vuxna andrapråksinlärare med kort skolbakgrund i Journal of Second Language Writing.

5.1.1 Artikel 1: Emergent literacy instruction: ’continua

of biliteracy’ among newly immigrated adolescents

Den första delstudien (Winlund 2020) visar hur lärande bland elever med kort skolbakgrund kan avmystifieras och ett bristperspektiv undvikas genom att använda en analytisk modell över flerspråkig litteracitet – the Continua of Biliteracy (Hornberger 2003). Modellen bidrar med att visa hur olika lit-teracitetspraktiker samspelar och bereds olika mycket plats i olika kontexter. Inte minst kan den tydliggöra vilka litteracitetspraktiker som traditionellt sett har premierats i majoritetssamhället. I den här delstudien kunde modellen fånga den komplexitet som utmärkte den aktuella undervisningssituationen, även om bara två av modellens fyra dimensioner användes i analysen: innehål-let i litteracitetsundervisningen och elevernas individuella litteracitetsutveck-ling. De litteracitetspraktiker som eleverna deltog i analyserades utifrån de sex skalor som ingår i dessa två dimensioner. Analysen visade hur elevernas flerspråkiga litteracitet kunde beskrivas med hjälp av skalorna, och hur ma-joritetssamhällets erbjudna skolpraktiker kunde erbjudas, med utgångpunkt i elevernas resurser. Exempelvis började undervisningsmoment ofta muntligt, ibland på elevernas L1, och byggde på ämnen som eleverna var förtrogna med, för att därefter röra sig mot höger på skalorna mot ett mer dekontextualiserat och skolrelaterat skriftspråk på elevernas L2. Delstudien lyfte också fram be-tydelsen av relationen till läraren, präglad av ömsesidig omtanke och respekt, men också av lärarens högt ställda krav, för att rörelsen på skalorna skulle komma till stånd. Dimensionen som gällde de mänskliga relationerna saknas dock i the Continua of Biliteracy, liksom en tydlig inkludering av multimodal litteracitet, vilket också diskuteras.

5.1.2 Artikel 2: ”Man kan tänka men inte säga”.

Förhandlingar om heteronormativitet inom

grundläggande språk- och litteracitetsundervisning

för nyanlända ungdomar

Den andra delstudien (Winlund 2019) fokuserar på litteracitetsinnehållet när det gäller undervisningen om normer. De diskussioner som analyseras i arti-keln rör framför allt familjebildning och heteronormativitet, i samband med undervisningen om sex och samlevnad. Delstudien visar hur läraren kunde påverka innehållet i språkundervisningen genom att tillföra perspektiv som inte nödvändigtvis framgick av läroböckerna, men vilka hon bedömde var nödvändiga för att eleverna skulle kunna navigera i samhället. Till exempel

92

förklarade hon att familjer kan se olika ut, genom att visa bilder på och lära ut ordförråd som betecknar par som ingår i samkönade relationer. Delstudien visar också hur läraren, genom en ifrågasättande pedagogik, kunde lyfta fram olika synsätt. Eleverna kunde genom denna språk- och litteracitetsundervis-ning få möjlighet att lära sig det Gee (2015) kallar sekundära Diskurser (med stort D) (Gee 2015a:171), det vill säga sätt att tala och föra sig inom sam-hällets olika institutioner, vilka kan skilja sig från de primära Diskurser som eleverna socialiserats in i under uppväxten. Eleverna fick då också jämföra och ifrågasätta olika perspektiv. Delstudien visar därmed hur eleverna fick en möj-lighet att göra sig hörda genom språk- och litteracitetsundervisningen, samti-digt som det fanns en risk för att deras röster och perspektiv skulle tystas ned.

5.1.3 Artikel 3: Decoding the rules of schooling

– instruction of recently immigrated adolescents with

emergent literacy in a language introductory school in

Sweden

I den tredje delstudien (under granskning) fokuseras det Gee (2005) kallar den

externa grammatiken, det vill säga de förhållningssätt, värderingar och

beteen-den som premieras i skolkontexten. Delstudien visar hur beteen-den externa gram-matiken blir en del av det innehåll som eleverna undervisas om. Det gäller för-hållningssätt till: 1) tid och rum, 2) skriftspråkliga artefakter och 3) relationer i skolkontexten. Resultatet av analysen visar hur vissa av dessa skolpraktiker kan ge eleverna möjlighet att utveckla språk och litteracitet, till exempel ge-nom att de starkt uppmuntras att närvara på lektiorna, att hantera och spara skriftligt material, både analogt och digitalt och att lära sig att samarbeta med olika klasskamrater. Andra regler tycktes framför allt förbereda dem för fortsatt skolgång, till exempel genom att de fick lära sig att förhålla sig till läraren som en auktoritet. Samtidigt var just denna typ av regler förhandlingsbara. Läraren var inte bara en auktoritet utan också en vänlig vuxen som visade omtanke om eleverna. Den interpersonella kontakten framstod som särskilt viktig för dessa elevers skriftspråkstillägnande och skolgång, vilket också framgår av delstudien i Artikel 1.

5.1.4 Artikel 4: Writing practices of recently immigrated

adolescent emergent writers: A study from a language

introductory school in Sweden

I den fjärde delstudien (Winlund 2021) undersöks tre elevers olika sätt att delta i skolans skrivpraktiker. I delstudien analyseras hur dessa elever deltog i undervisningens skrivande, i relation till The four literacy resources model (Luke & Freebody 1999). Modellen visar hur olika praktikfamiljer, eller resurser, för olika individer kan samspela och stödja litteracitetsutvecklingen: avkod-ning, textdeltagande, textanvändning samt analytiska och kritiska praktiker. Liksom the Continua of Biliteracy (Hornberger & Skilton-Sylvester 2000) kan denna modell visa på komplexiteten i litteraciteten. Dessa två ramverk kompletterar varandra eftersom de lyfter fram olika aspekter av litteraciteten: Hornberger och Skilton-Sylvester betonar minoritetsgruppens litteracitet i en majoritetskontext och Luke och Freebody fokuserar individens hantering av olika litteracitetspraktiker.

Studien visar hur en av deltagarna, Maram, helst tycktes delta i skrivprak-tiker som är typiska för skollitteraciteten, inte minst avkodningsprakskrivprak-tiker i samband med diktamen. Zubeyr tycktes däremot kunna dra nytta av sina språkliga och sociala resurser i textdeltagande, textanvändning samt kritiska och analytiska praktiker, men hade svårigheter att delta i andra skrivprakti-ker, inte minst när det gällde avkodning. Den tredje deltagaren, Hamid, ville utvecklas snabbt för att gå vidare i skolsystemet och försökte också förhandla om innehållet i undervisningen. Han deltog i alla dessa fyra litteracitetsprakti-ker. Studien visar således hur eleverna använde olika litteracitetsresurser, vilket också lyfter fram heterogeniteten i elevgruppen och hur de olika praktikfamil-jerna i modellen i sin tur stödjer varandra.