Sammanfattning av resultat

I föregående kapitel användes Gees (2005) ramverk för semiotic social spaces (SSS) för att undersöka hur olika praktiker och relationer är beskaffade och

128

relaterade till varandra och vad som därmed tycks utmärka undervisningen av grundläggande litteracitet och skolämnen i just den här kontexten. Dessa resul-tat sammanfattas nedan under rubriker som representerar de fyra forsknings-frågorna och med hänvisning till de delstudier i vilka dessa särskilt undersöks.

6.1.1 Erbjudande om tillgång till skolans praktiker

Den första forskningsfrågan gäller hur eleverna erbjöds tillgång till de littera-citetspraktiker och förhållningssätt som krävs för ett aktivt och självständigt deltagande i skolan och samhället. I avhandlingen visas hur läraren både stöt-tade och utmanade eleverna att ta del av de litteracitetspraktiker som pre-mieras i skolan, och även undervisade dem explicit om regler som omgärdar skolarbetet. Läraren utgick ofta från elevernas språkliga och sociokulturella resurser i undervisningen och använde många olika semiotiska resurser för att stötta deras litteracitetsutveckling (Artikel 1). Genom varierade metoder kunde eleverna erbjudas tillgång till olika slags litteracitetspraktiker, vilket kunde uppmuntra även de elever som kände sig osäkra inom specifika områ-den (Artikel 4). Elevernas relation till läraren, präglad av ömsesidig vänskap-lighet och respekt, hade stor betydelse för att den här undervisningen skulle kunna genomföras. Läraren motiverade eleverna att utveckla skriftspråklighet och ämneskunskaper genom att knyta starka emotionella band till dem, men också genom att ställa höga krav. Studiehandledarna i modersmålet spelade också en viktig roll för arbetet med att använda elevernas alla språkliga och litteracitetsanknutna resurser i undervisningen.

Möjligheten att delta i nya diskurser är en viktig del av litteraciteten (jfr avsnitt 3.1.6). Läraren utmanade också eleverna att ta del av diskurser, vilka kunde upplevas som främmande för dem (Artikel 2). Genom interaktioner om normer som kan skilja sig mellan olika kontexter problematiserade hon diskurser om ett för eleverna främmande ämne: heteronormativitet i synen på relationer och familjebildning. Genom att visa hur dessa samtal relaterade till en övergripande diskussion om olikheter, vikten av att visa respekt för det som uppfattas som annorlunda och samtidigt våga vara sig själv, erbjöds eleverna ett nytt ordförråd och tillgång till fler perspektiv.

Eleverna kunde också få tillgång till innehållet i undervisningen genom att lära sig de regler och praktiker som omgärdar och styr arbetet i skolan (Artikel 3). Vissa regler och förhållningssätt framhölls av läraren: eleverna skulle vara på plats fysiskt och mentalt i klassrummet, använda de artefakter och praktiker som krävs för den typ av skriftspråklighet som premierades i den här skolkon-texten och samspela med sina kamrater. Även i det här fallet visades att läraren spelade en viktig roll, inte bara som en person som ställde höga krav på sina

elever, utan också som en stöttande medmänniska vars drivkrafter framstod som tydliga då hon ville att eleverna skulle få en chans att lyckas i skolan och i livet.

6.1.2 Elevernas deltagande i skolans praktiker

Att eleverna erbjöds tillgång till skolans litteracitetspraktiker, innebar inte nöd-vändigtvis att de också deltog i dessa interaktioner och aktiviteter. Genom den andra forskningsfrågan söktes därför svar på hur eleverna deltog i de praktiker som erbjöds i skolkontexten. Fråga 2 är därmed relaterad till fråga 1. Stu-dierna visar att eleverna uppskattade lärarens undervisning och deltog i de erbjudna litteracitetspraktikerna, även i interaktioner om ämnen som kunde uppfattas som främmande. Eleverna verkade motiverade att delta i under-visningen för att lära sig att läsa och skriva, för att sedan kunna gå vidare till andra utbildningar, och så småningom till ett arbete. De tre elever som valdes ut för en närmare studie (Artikel 4) uppvisade olika strategier för att möta erbjudanden om tillgång till skolans litteracitetspraktiker. Det framkommer i studien att dessa elever tycktes ha olika behov och resurser, vilka de förde med sig in i undervisningen och därför deltog i skrivpraktikerna på olika sätt.

Genom observationerna visas att många elever var aktiva i undervisningen. I intervjuer med flera av eleverna framkom också att de uppskattade lärarens undervisning, inte minst hennes varierade sätt att förklara, genom multimo-dala uttrycksformer och användning av teater eller dans (Artikel 1). De upp-gav även att de såg det som nödvändigt att delta i diskussioner om främmande ämnen, exempelvis heteronormativitet (Artikel 2). En av eleverna angav att hon inte ville delta i interaktionerna och skulle ha föredragit att läraren inte tog upp den här typen av ämnen. Hennes kamrater påpekade dock att det var viktigt att läraren förklarade okända fenomen för dem, för att öka deras förståelse för det samhälle de nu levde i.

Även om vissa elever kunde göra motstånd mot inslag i undervisningen (Ar-tikel 2, 3, 4) pekar det övergripande resultatet i avhandlingen mot att den förtroendefulla relationen mellan eleverna och läraren respektive studiehandle-daren, bidrog till att eleverna litade på att de skulle gagnas av undervisningen.

6.1.3 Relationen mellan läraren och eleverna

Den tredje forskningsfrågan gäller just hur relationen yttrade sig mellan lära-ren och dessa ungdomar, och hur denna relation kunde spela en roll för deras tillgång till skolans praktiker och aktörskap. Av de resultat som diskuteras i avsnitten 6.1.1 och 6.1.2 framgår att denna interpersonella relation hade stor

130

betydelse för att eleverna skulle motiveras att komma till skolan och ta del av de praktiker som premierades där, och att de också accepterade dessa prakti-ker och diskurser eftersom de litade på läraren. På så vis är det tydligt att den här frågan griper in i både den första och den andra forskningsfrågan, vilket tydliggörs i modellen över forskningsfrågornas inbördes relation i avsnitt 1.3.

Elevernas framhöll Elisabeth som en föredömlig lärare, vilket tycktes bi-dra till deras försök att lösa de utmanade uppgifter de ställdes inför. Som nämnts var hon inte bara auktoritativ, utan också en person som eleverna kunde skämta med eller vända sig till med sina vardagliga problem. Dessutom skapade hon en god stämning och sammanhållning i gruppen. Detta faktum tycktes bidra till att eleverna ville komma till skolan och delta i de praktiker som erbjöds där.

Flera elever accepterade också, till synes, diskurser som annars skulle ha varit främmande för dem (Artikel 2), kanske för att de litade på att läraren gjorde en riktig bedömning av vilka samhälleliga normer gällande relationer och familjebildning som de behövde få möta i undervisningen. I Artikel 3 beskrivs spänningen mellan en av eleverna, Hamid, och läraren när den förre försökte påverka innehållet i undervisningen. Det väcker frågan om huruvida lärarens åsikter om god undervisning också stämmer överens med elevernas egna uppfattningar. Också den här eleven rapporterade dock att han var nöjd med den undervisning som erbjöds och tycktes ha en nära relation till läraren. Det kan tolkas som att han, och andra elever, överlät till läraren att bestämma vad som var bäst för dem.

6.1.4 Förhållandet mellan skolans regler och erbjudna

litteracitetspraktiker

Den fjärde och sista forskningsfrågan gäller hur skolkontextens regler och förhållningssätt förhöll sig till de litteracitetspraktiker som erbjöds. Eftersom språkintroduktion inte detaljstyrs genom kursplanen beslutade läraren om innehållet i undervisningen i samråd med lärarlaget. Hon visade också elev-erna explicit hur de förväntades bete sig i skolan. Ibland kunde dessa prakti-ker och regler underlätta elevernas tillgång till skolans litteracitetspraktiprakti-ker. I andra fall kunde de underlätta deras fortsatta skolgång. På det viset är denna fråga överordnad de andra tre frågorna, vilket modellen över forskningsfrå-gornas inbördes relation åskådliggör i avsnitt 1.3. Regler och förhållningssätt i skolkontexten påverkade relationen mellan lärare och elever, vilken i sin tur styrde deras tillgång till och deltagande i skolans praktiker.

Det går visserligen att hävda att all aktivitet i skolans rum styrs av besluts-fattares och myndigheters styrdokument, såsom skollag, kursplaner och

an-dra anvisningar för skolans innehåll. Till exempel anger styrdokumenten för språkintroduktion att undervisningen ska fokusera på elevernas utveckling av svenska som andraspråk och andra ämneskunskaper, vilka kan leda till fort-satt skolgång på nationella program (Artikel 1). Läraren hänvisar också till styrdokumenten för grundskolan när hon i undervisningen förbjuder diskri-minerande tal om relationer och sexualitet (Artikel 2). Samtidigt saknas alltså detaljerade styrdokument för språkintroduktion, till skillnad från för andra program eller kurser i gymnasieskolan, eftersom undervisningen här ska utgå från de aktuella elevernas förkunskaper och behov. Detta kan leda till att fram-för allt den enskilda läraren bedömer behoven i undervisningen, vilket där-med skulle kunna förklara varför läraren får den stora betydelse som lyfts fram flera gånger i den här undersökningen.

Avsaknaden av styrdokument ger läraren en frihet att styra detta SSS i en-lighet med sin egen uppfattning om hur skolgång ska gå till. De regler och praktiker som läraren menade att eleverna behövde följa för att lyckas i skolan, kunde ge tillgång till vissa litteracitetspraktiker och diskurser (Artikel 1, 2, 4) men begränsa tillgången till andra (Artikel 3). Lärarens uttolkning av lämpliga skolpraktiker och vilken litteracitet som skulle premieras i den här kontexten, satte därmed ramarna för elevernas utvecklingspotential, med stöd av lärome-del för den här nivån och av bedömningsmaterialet Bygga svenska (Skolverket 2017a). Det faktum att läraren spelade en så central både som portal och generator för innehållet i SSS innebar både möjligheter och risker. Eftersom den aktuella läraren var erfaren och hade elevernas fortsatta skolgång i sikte fungerade undervisningen väl. Den skulle dock kunna vara mer oförutsägbar med lärare med mindre erfarenhet av att undervisa den här elevkategorin.