Axel fick nycklarna till familjens nya våning på Clemenstorget i slutet av augus-ti.47 I början av oktober flyttade också Signe och barnen ned till Lund.48 Det lugna familjelivet blev dock i praktiken något av en besvikelse, och då i första hand för Signes del. Redan under hösten drabbades hon av nedstämdhet och dåligt humör.49 Av brev och senare texter framgår att en bidragande orsak var att Axel inte lyckades hålla sitt löfte om att trappa ned på arbetet och bli en mer närvarande familjefar.50 Signe tröttades av att gå hemma med barnen, och tur-bulensen i hemlivet förstärktes av att barnflickor och hembiträden fortsatte att avlösa varandra.51
Livet utanför hemmet var inte heller någon kompensation. Signe började visserligen, som Axel mindes det, engagera sig i föreningslivet. Men det var av en annan karaktär än i Hagalund. Även kvinnoföreningarna dominerades av väletablerade akademiker, och det var till en början svårt för Signe som nykom-ling att ta sig in i de inre kretsarna.52 Bevarade brev till Axels mor gör det inte
44 Brev från Axel till Signe Höjer, odaterat (1926), SAHA, 3b vol. 5. Se även brev från Axel till Signe Höjer 16 sep 1926, SAHA, 3b vol. 7.
45 Brev från Axel till Signe Höjer 25 sept 1926, SAHA, 3b vol. 7. 46 Brev från Signe till Axel Höjer 19 april 1926, SAHA, 3b vol. 5. 47 Brev från Axel till Signe Höjer 31 aug 1926, SAHA, 3b vol. 7.
48 Brev från Axel till Emmy Höjer 6 okt 1926, SAHA, 3b vol. 7. Jfr Höjer, Mellan två världskrig, s. 15.
49 Se brev från Signe till Emmy Höjer 1 dec 1926, SAHA, 3b vol. 7.
50 Axel uttryckte det i självbiografin som så att han blev ”så helt absorberad av ett ovant och svårt arbete på det kemiska laboratoriet, att hänsynen till maka och familj blev lidande […] Signe hade säkerligen anledning att känna sig försummad”. Höjer, ”Ur J. Axel Höjers minnen”, s. 400. Något liknande erkände han redan i ett brev till Signe (under Signes Årevistelse feb-mars 1927), SAHA, 3b vol. 8.
51 Höjer, Mellan två världskrig, s. 19–21; Höjer, ”Ur J. Axel Höjers minnen”, s. 387; se även en del brev, ex. från Signe till Emmy Höjer 28 okt 1926, SAHA, 3b vol. 7; odaterat (feb 1927) från Axel till Signe Höjer, SAHA, 3b vol. 1.
möjligt att bedöma allvaret i Signes livskris. Men av senare brev mellan Signe och Axel framgår att krisen framåt mitten av februari hade blivit så svår att äktenskapet var nära att spricka. Signe åkte då, utan Axel och på obestämd tid, upp till Svenska läkaresällskapets villa i Åre på skidsemester. Krisen, som på hemmaplan främst tycks ha tagit sig uttryck i en mer oartikulerad osämja, ut-vecklades på distans till en öppen konflikt mellan henne och Axel.
Att endast Axels brev finns bevarade från första delen av Signes fjällvistelse ger en något skev bild av diskussionen. Vad man ändå ganska tydligt kan se är att kärnan i konflikten tycks ha handlat om en kollision mellan åtminstone tre olika diskurser, uppbyggda kring plikten att ta hand om barnen, rätten till sexu-ell frihet, samt rätten och plikten att sysselsätta sig med något meningsfullt.
För Axels del är det tydligt att han i detta sammanhang såg kvinnans plikt att ta hand om barnen som överordnad de andra rättigheterna och skyldigheterna. Redan utifrån Axels brev är det också tydligt att det för Signes del framför allt handlade om att hävda kvinnans rätt, eller rentav plikt, att arbeta med något meningsfullt, i linje med utbildning och yrkeserfarenhet. Axel tycks ha tagit för givet att hans önskan om en Signe som prioriterade honom och barnen före allt annat var en gemensam önskan. Före avresan, eller allra senast i något av Signes första brev från Åre, hade han emellertid konfronterats med hennes vilja att också skaffa sig ett arbete utanför hemmet. Men Axel ville inte se arbete utan-för hemmet som lösningen på Signes problem i ett läge då även många män gick arbetslösa:
En gång i tiden, då familjen kanske som sådan är avskaffad, då det sörjas för barnen på annat sätt, då alla ha sitt arbete efter sina anlag, då passar det. Men just nu, då massor av familjeförsörjare gå utan arbete då vi i alla fall ännu få lov att ha våra barn i vårt hem – jag är så gammaldags romantisk, att jag ej sörjer däröver – då är saken svår att ordna.53
Han tyckte inte heller att hon skulle söka sig tillbaka till sjuksköterskebanan just nu, då många yngre kvinnor med samma utbildning konkurrerade om de få lediga platser som fanns och säkert skulle beteckna Signe med ”mycket fula namn” om hon fick en bra avlönad plats. I stället bad han Signe att, i linje med hans egen livsåskådning, se saker och ting i ett större perspektiv, där, menade han, moderns ansvar för det uppväxande släktet måste gå före individens nyck-er. Han slog fast att det pågående bråket måste innebära slutet på den första perioden av deras äktenskap, då han, menade han, så mycket som möjligt för-sökt att anpassa sig efter Signes individualistiska ideal. Nu, skrev han, ”får Du anpassa Dig lite efter mina [ideal], som äro mera gammalmodiga, med plikt och ansvar och sådana där utlevande ord i första rummet i stället för självhävdel-se.”54 Föräldrarnas plikt att prioritera sina barn flöt alltså i denna retorik ut i
53 Brev från Axel till Signe Höjer lördag (feb 1927), SAHA, 3b vol. 8. 54 Brev från Axel till Signe Höjer lördag (feb 1927), SAHA, 3b vol. 8.
kvinnans plikt att underordna sig mannens önskemål, som knappast kretsade kring något gemensamt föräldraansvar.
I följande brev visade Axel en viss ånger över sin tidigare oförsonlighet.55 Han öppnade också upp för att låta Signe arbeta socialt om möjligheten yppade sig, men bad henne samtidigt att inte vara ”för het på gröten”.56 Samtidigt, skrev han, kunde han inte acceptera att en kvinna som Signe inte skulle ”kunna ens för en övergångstid i det allvarliga arbetet i hemmet och med barnen, d.v.s. de egna barnen, finna tillfredsställelse och glädje”. Det som upprört honom mest i Signes brev var ett uttalande som han refererade till som ”att om Du inte får arbete utom hemmet, eller i stället för i hemmet, viss del av dagen, så kommer Du att sjunka ned till en njutningsälskande, flirtande, sensationslysten lyxkvin-na. D.v.s. en slags i familj boende hetär”. Signe hade skrivit att hon tyckte sig ha ett kapital i sin utbildning, som gick till spillo så länge hon bara gick hemma. Det upprörde Axel, som retoriskt undrade om hennes utbildning skulle komma till bättre användning om hon sänkte sig till lyxhustruns nivå. På det stora hela sade han sig dock ha blivit lugnad av Signes brev, där hon trots allt också visat sig från den goda sida han var van vid, som hans ”förståndiga rådgiverska och hjälperska”.57
Det som fick honom att trots allt fundera över något slags kompromiss tycks ha varit en insikt om att krisen faktiskt hotade att spräcka äktenskapet. Han frågade sig själv hur de hade kunnat falla så djupt och så snabbt, och kom fram till att det inte var de själva som förändrats, utan omständigheterna. Att Signe haft svårare att anpassa sig till de nya förhållandena ville han inte se som avhängigt hennes ganska annorlunda villkor. I stället ville han göra det hela till en generell fråga om kvinnliga egenskaper.58Den verkliga vändningen kom i ett brev som Axel betitlade ”Ett kärleksbrev”, skrivet sedan han läst om kvinnors särskilda behov i en bok av den norska författaren Kristiane Skjerve.59 Brevet utmynnade i en bön om förlåtelse och i ett frieri, som Signe i ett senare brev tackade ja till.60
55 Brev från Axel till Signe Höjer, onsdag kväll samt odaterat (feb 1927), SAHA, 3b vol. 8 respek-tive 3b vol. 1.
56 Brev från Axel till Signe Höjer, odaterat (feb 1927), SAHA, 3b vol. 1.
57 Brev från Axel till Signe Höjer, odaterat (feb 1927), SAHA, 3b vol. 1. Om starten av Skånska barnavårdsförbundet, se Höjer, ”Ur J. Axel Höjers minnen”, s. 431–432, samt brev från Axel till Signe Höjer 8 och 12 mars 26, SAHA, 3b vol. 7.
58 Brev från Axel till Signe Höjer, odaterat (feb 1927), SAHA, 3b vol. 8.
59 Brev från Axel till Signe Höjer 19 feb 1927, SAHA, 3b vol. 8; jfr brev torsdag morgon (feb 1927), SAHA, 3b vol. 8, som visar att han syftade på boken Moderskapets hälsolära, som 1914 vunnit pris för bästa upplysningsbok av Norske Kvinders Nationalraad och nu översatts till svenska. Se Kristiane Skjerve, Moderskapets hälsolära: tillägnad unga kvinnor (1914; Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1926).