De källor som hittills refererats har en uteslutande positiv beskrivning av Lean och Toyotas arbetssätt. Det finns emellertid också en mycket omfattande kritik av de arbetsvillkor som Lean anses leda till. Den övervägande delen är olika fallstudier, där arbetsmiljön i företag som arbetar enligt Lean-konceptet undersökts genom enkäter, intervjuer, observationer eller medicinska kontroller.
En översikt av 38 underliggande studier, 27 arbetsplatser inom industri och 11 från offentlig sektor, mestadels i USA och Storbritannien, visade en uteslutande negativ utveckling i viktiga avseenden . Operatörerna blev ofta mer bundna i sin arbetssituation genom kortare cykler, standardisering av arbetet eller ökat tempo. Ökad förekomst av belastningsskador rappor-terades i flera av undersökningarna. Både positiva och negativa effekter
133 Svårigheten att rekrytera till industriarbete var en viktig drivkraft för sociotekniken. Som drivkraft för Lean förde Womack m fl 1991 särskilt fram övergång från massproduktion till kundanpassad produktion till följd av att tillverkningskapaciteten efterhand kommit att överskrida den samlade efterfrågan genom den stadigt ökande produktiviteten.
rapporterades vad gäller arbetets innehåll och möjligheten att påverka.134 En undersökning vid en cykelfabrik i Holland gav likande resultat.135
En tredje rapporterar utarmat arbete och lägre engagemang i en engelsk men USA-ägd bilfabrik, men författaren är noga med att påpeka att Lean inte är något enhetligt koncept och att det finns ett stort beroende av företagets organisation och kultur och hur Lean införs.136
1999 gjordes en kartläggning av forskningen kring strukturom-vandlingen i det svenska arbetslivet under 1990-talet. Resultatet presen-terades i tre antologier under huvudrubriken ”Magra organisationer”, där titeln och många av bidragen delvis anspelade på tidiga svenska til-lämpningar av Lean, men där det mest centrala temat var de omfattande nedskärningar som skedde i början av 90-talet. Stora negativa effekter av dessa nedskärningar rapporterades av olika bidragsgivare. Trots att flera av bidragen (Karlsson och Åhlström, Ellström samt Eklund) markerade en åtskillnad mellan Lean och magra organisationer kom dessa antologier att uppfattas som starka belägg för negativa effekter av Lean.137
Det så kallade MOA-projektet undersökte 1994-1997 utvecklingen i arbetet vid 72 svenska arbetsplatser med sammanlagt 8000 anställda genom intervjuer och medicinska undersökningar av 208 personer. Forskarna identifierade med klusteranalys fem typer av arbetssituationer. En av betecknades av forskarna som ”Lean Production” och kännetecknades av hög förändringstakt, decentralisering av en central maktstruktur, ökad användning av mjuka styrinstrument samt stor och ökad integration av arbetsuppgifter. I denna grupp fanns både negativa och positiva avvikelser från övriga grupper, där det mest negativa var att ansträngande arbets-ställningar var vanligare.138
Börnfeldt gör en relativt omfattande genomgång av negativa effekter av Lean. Han refererar åtskilliga källor de flesta från början av 90-talet, vilka undersökt japanska bilfabriker, förutom Toyota också Nissan, Mazda och Subaru, samt en del andra japanskt ägda industrier, i Japan och i andra länder. Börnfeldts referat visar på stark toppstyrning, användning av Lean-verktyg för att öka pressen mycket långt och en manipulation av med-arbetarna. Av hans tre fallstudier bedömer han ett företag som renodlad tillämpning av Lean och finner där samma toppstyrning och ett mycket monotont arbete.
Ett par skildringar av mer subjektiv och journalistisk karaktär kommer från personer som arbetat inom Toyota-företag i Japan. De beskriver en mycket otrivsam och stressande miljö. Till stor del verkar deras upplevelser vara kopplade till kulturella element och traditioner inom japanskt arbetsliv generellt.139
134 Landsbergis m fl 1999.
135 Schouteten och Benders 2004. 136 Parker 2003.
137 Lennerlöf 2000, Barklöf 2000a, Barklöf 2000b. 138 Börnfelt 2006.
I flera studier beskrivs en bristande samstämmighet mellan företagens utsagor och deras faktiska värderingar, och en bild av manipulation framtonar. Företeelser som förbättringsgrupper, lagarbete, kompetensut-veckling, ledarutkompetensut-veckling, lärande och så vidare kan vara element inom Lean som forskarna finner positiva i princip, men som används på ett ojuste sätt, som ett sätt att ’lura’ arbetstagarna till hårdare arbete, att släppa ifrån sig sin yrkeskunskap, att eliminera fackföreningar etc.140
Det finns således åtskilliga studier som visar att tillämpningen av Lean kan ge en försämrad arbetssituation. Samtidigt indikerade förstudien till detta projekt att arbetssituationen hade förbättrats vid många av de företag som besöktes eller kontaktades. Det handlade då om företag som valts ut för att de ansågs framgångsrika i sin tillämpning.
Förespråkare för Lean brukar hävda att rapporterade missförhållanden beror på felaktig tillämpning av Lean. Intrycket som förmedlas av de många negativa skildringarna av Lean-tillämpningar är också att införandet är mycket toppstyrt och att man frångått flera av de principer som beskrivs ovan. Men frågan är om detta är oundvikligt, och på något sätt inbyggt i själva konceptet? Denna diskussion tenderar att bli semantisk: Vad är egentligen Lean?
Man kan tänka sig följande alternativa förklaringar till de negativa effekter som rapporterats:
• De positivt artikulerade Lean-principerna är bara ett illusionsnummer, en rökridå för att dölja den verkliga agendan som handlar om hårdare arbete, ökad makt åt ledningen och ökade vinster.
• Vissa av Lean-principerna, framför allt de som handlar om standardi-serat arbete och Just-in-Time, leder obevekligen till en negativ arbets-situation. De övriga principerna kan som bäst mildra dessa effekter. • Många företagsledningar har tankemodeller som är fast förankrade
inom Taylorismen och traditionell industriell organisation. De har därför inte kunskap, vilja eller handlingsutrymme att tillämpa de mer ’mjuka’ principerna av Lean, såsom respekt för individerna, beslut i samförstånd eller långsiktigt tänkande.
• Den ökade konkurrensen till följd av globalisering etc ökar pressen på företagen och minskar utrymmet för att tänka långsiktigt. Företags-ledningar tenderar därför ofta att tvinga fram hårdare arbete och ned-skärningar, oavsett Lean. Delar av Lean-konceptet kan då kanske också förse företagen med nya verktyg att göra detta.
Den underliggande tankegången eller hypotesen bakom detta projekt är att det går att tillämpa Lean-principerna, helt eller delvis, på ett för med-arbetarna övervägande positivt sätt. En sådan hypotes bygger på att de första två förklaringsalternativen är fel. Det betyder emellertid inte att anspråk på
tillämpning av Lean leder till en utveckling som i sig är gynnsam för medarbetarna, långt därifrån.