LRFs kommungrupp i Skurups kommun har fått ovan rubricerad handling för yttrande och vill här-med framföra följande synpunkter.
INLEDNING
Jordbruksmark har stor betydelse för livsmedels- och energiproduktionen samt för klimatomställ-ningen. Vi anser att mark för jordbruksproduktion skall skyddas mot exploatering i största möjliga mån. I miljöbalken 3 kap. 4§ står: ”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”.
Åkermarken i Sverige är klassificerad från 1 – 10 där 10 är den högsta klassificeringen. Det är enbart i Skåne det finns mark med de högsta klassificeringarna 8 – 10. I miljöbalken bedöms inte värdet utifrån jordbruksmarkens klassificering utan all jordbruksmark även vall och betesmarker har ett lagligt skydd. Även livsmedelsproduktion borde ses som ett väsentligt samhällsintresse.
LRF anser att kommunen skall vara restriktiv när det gäller exploatering av åkermark. Det är ock-så viktigt att Skurups kommun lyfter blicken och ser sig själv i ett globalt, nationellt och regionalt perspektiv. D.v.s. var och hur skall Skåne växa för att intentionerna i målen klimatomställningen, energiomställningen och livsmedelsstrategierna uppnås.
LRF är därför positiv till att Region Skåne arbetar med att ta fram en ”regional Översiktsplan för Skåne” där man ser Skåne utifrån ett helikopterperspektiv istället för ”stuprörsperspektiv”.
I första hand bör åkermark klass 7 exploateras och klass 9 skyddas. Det betyder att man bygger norrut och skonar den goda åkermarken söder om Väster äng och Pilegården. Utbyggnad i Ab-bekås bör ske öster om samhället och inte västerut där lantbrukarna har gjort stora investeringar i bevattning.
Förbifart Skurup bör gå från Dalaled och norrut för att skona den goda jorden söder om lantbruks-skolan.
Kommentar:
Kommunen delar synpunkten om att jordbruksmarken är en viktig resurs som bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt, men kommunen har svårt att utveckla tätorterna utan att ta jord-bruksmark i anspråk eftersom det inte finns tillräckligt många ytor att förtäta på. En utbyggnad av befintliga tätorter och byar som har ett tydligt mål om att möta bostadsförsörjningens behov bedöms därför vara ett sådant samhällsintresse som kan ske på brukningsvärd jordbruksmark.
Förslagen till utveckling av tätorterna på jordbruksmark kvarstår därför i förslaget till ÖP 2035.
I kommunen finns ca 200 företag som omsätter ca 450 miljoner kronor inom de gröna näringarna.
Dessa företag sysselsätter ca 200 förvärvsarbetande vilket gör jord- och skogsbruket till en av kommunens största arbetsgivare. Ca 85 % i kommunen är jordbruksmark. 2000 ha utgör vall- och betesmarker som är viktigt för betande djur och har stor betydelse för den biologiska mångfalden och bidrar till att hålla landskapet öppet. På ett hektar åkermark produceras ca 20 000 brödlimpor och om maten inte produceras i Skurups kommun så måste man ställa sig den viktiga frågan: ”Var skall maten produceras? ”. Vi anser er skrivning om att ta jordbruksmark ur produktion och istället bebygga är häpnadsväckande och inte ett realistiskt alternativ. Vi ifrågasätter starkt det tankesät-tet. För att minimera jordbrukets påverkan på övergödningen av växtnäringsämnen till havet och vattendrag så pågår sedan början av 2000-talet ett projekt, Greppa Näringen, där Länsstyrelsen i Skåne, Jordbruksverket och LRF ingår. Greppa Näringen är ett rådgivningsprojekt och de senaste resultaten visar på att jordbrukets påverkan på övergödningen minskar. Det är så som vi vill att man fortsättningsvis skall arbeta för att minimera jordbrukets påverkan på övergödningen.
Länsstyrelsen i Skåne har kommit med ett skarpt besked när det gäller att bygga på åkermark.
Det finns ett bygglovsärende i Simrishamns kommun där man ville bygga bostäder på betesmark.
Länsstyrelsen i Skåne konstaterar att ”skyddet för jordbruksmark är absolut” – och att kvalitets-klassningen på marken, hur den brukas för tillfället, och storleken på den, inte är relevant. Jord-bruksmarken får bara bebyggas om det finns väsentliga samhällsintressen i bebyggelsen. Läns-styrelsen skriver vidare ”Jordbruksmarken i Skåne är viktig för hela landet, och all exploatering av den påverkar folkhushållningen”.
I Jönköpings kommun har beslutet tagits att bostäder inte längre får byggas på åkermark. I sitt styrdokument skriver man att jordbruksmark skall värderas högre och skyddas.
Kommentar:
Kommunen delar synpunkten om att jordbruksmarken är en viktig resurs som bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt, men kommunen har svårt att utveckla tätorterna utan att ta jord-bruksmark i anspråk eftersom det inte finns tillräckligt många ytor att förtäta på. En utbyggnad av befintliga tätorter och byar som har ett tydligt mål om att möta bostadsförsörjningens behov bedöms därför vara ett sådant samhällsintresse som kan ske på brukningsvärd jordbruksmark.
Förslagen till utveckling av tätorterna på jordbruksmark kvarstår därför i förslaget till ÖP 2035.
LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR ÖKAD SJÄLVFÖRSÖRJNING
Sveriges riksdag och Region Skåne har beslutat om riksomfattande och regionala livsmedelsstra-tegier. Målsättningen med dessa strategier är att öka självförsörjningsgraden av livsmedel genom att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Sveriges självförsörjningsgrad är endast ca 50 %, dvs. varannan tugga vi äter är importerad. Sverige är endast självförsörjande på mjöl, socker och morötter. Skåne står för ca 30 % av Sveriges livsmedelsproduktion och ca 45 % av produktions-värdet.
Skurups kommun bör därför i sin Översiktsplan ta större hänsyn till den förändring som nu sker med livsmedelsstrategierna och öka upphandlingen av lokala och svenska livsmedel. LRF föreslår att kommunen tar fram en egen livsmedelsstrategi för att garantera kommuninvånarna tillgång till mat och vatten.
Regn och svårt att etablera höstgrödor 2017, svår torka under 2018 och Corona pandemin 2020 visar på behovet att skydda jordbruksmark mot exploatering. Det som har hänt de senaste åren kan komma att upprepas. Många klimatforskare befarar att olika väderfenomen kommer att bli mer vanliga och vara ett mer naturligt inslag när det gäller vädret med svår torka vissa år och intensiv nederbörd andra år. Vad vi ser har Skurups kommun ingen plan för hur denna förändring av klima-tet skall hanteras.
SKOGSBRUKET
Även det produktiva skogsbruket skall skyddas enligt MB 4,3. Det är viktigt att skogsägarna kan avverka och nyplantera ny skog. Det finns ädelskog inom kommunen och den skall alltid ersättas med ny ädelskog enligt skogsbrukslagen. Växande skogar bidrar till skogens stora betydelse i klimatomställningen.
DE GRÖNA NÄRINGARNA OCH KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Förutom att producera livsmedel så har de gröna näringarna en stor betydelse för klimatomställ-ningen och för att nå det fossilfria samhället.
Ca 80–90 % av de klimatpåverkande växthusgaserna som släpps ut i Sverige absorberas av jord- och skogsbruket. En välskött skog bidrar inte bara med pappersprodukter, träprodukter och för-nybar energi utan är också en kolfälla som kraftigt reducerar växthusgaserna. Skogar som läggs i reservat och där virkesuttag förbjuds saknar betydelse i klimatomställningen. Dessa skogar och marker kan på sikt istället tillföra mer växthusgaser.
Även åker-, vall-, ängs- och betesmarker binder koldioxid vilket gör att växtodling och betande djur i Sverige har en mindre påverkan på klimatet än om vi importerar livsmedel från andra länder. Ca 70 % av klimatpåverkan som kommer från den mat vi äter uppstår i andra länder.
Det är därför av stor betydelse att den kommunala upphandlingen av livsmedel sker så lokalt som möjligt och att man i upphandlingen ställer samma krav på importerad mat som det ställs på svenska livsmedel. Det är orimligt att samhället ställer krav som fördyrar svensk livsmedelsproduk-tion samtidigt som man importerar livsmedel som är producerad under helt andra förhållanden.
Med ovan sagt föreslår LRF:s kommungrupp i Skurup att kommunen skall ställa samma krav på
ett starkt och aktivt jord- och skogsbruk i kommunen. För att detta skall uppnås krävs
• att jord- och skogsbruket skall värnas gentemot motstridiga intressen;
• att kommunen skall medverka till att det skall vara enkelt att vara företagare/jordbrukare inom de Gröna Näringarna i Skurup kommun.
Jordbruket är även en viktig del i energiomställningen. Byggnader och marker kan användas för solcellsel och vindkraft för elproduktion. Gödsel från djurhållning och rester eller produkter från växtodlingen kan ge biogas.
För varje miljon kronor som jordbruket ökar i omsättning så ger det 2,5 nya jobb (för näringslivet i övrigt är motsvarande siffra 1,42 jobb). En satsning och utveckling av De Gröna Näringarna är bra för jobben, klimatet och miljön i Skurup kommun. Utöver detta så skapar jord- och skogsbruket det öppna landskapet som är kännetecknande för kommunen.
TRANSPORTER
Ledaren i YA 11 februari påstår att 28 % av jobben i Skåne finns i Malmö. Ökar folkmängden i Skurup som förväntas i planen kommer pendlingen att öka. En samåkningsapp med kommunen som garant för att de som är med i systemet är ärliga så man kan åka tryggt med någon man inte känner skulle kunna göra att trafiken på E65 inte ökar. Byarna förutom Skivarp, Abbekås och Rydsgård är idag i princip utan kollektivtrafik. Någon form av ”call on demande” trafik borde inte bli orimligt dyrt.
Kommentar:
Vad gäller synpunkterna kring upphandling av livsmedel och transportapp, så behandlas dessa frågor inte i en översiktsplan, men kommunen beaktar synpunkterna i det kommande arbetet inom serviceförvaltningen.
EKOSYSTEMTJÄNSTER
En av de viktigaste ekosystemtjänsterna är den försörjande till exempel produktion av livsmedel och skogsråvara. Detta borde förtydligas och utvecklas mer i ÖP och kopplas ihop med livsmed-elsstrategierna. En förutsättning för oss människor är att vi kan få mat på bordet varje dag. När kommuner lyfter fram ekosystemtjänsternas betydelse så glöms jord- och skogsbruket bort. Vill vi ha biologisk mångfald så krävs livsmedelsproduktion i form av betande djur.
VÅTMARKER
Utredning pågår kring placering av våtmarker i anslutning till åkermark. Det framgår ej om denna utredning involverar markägare. Det kan vara viktigt för att få en acceptans och öppenhet i proces-sen. Då huvudsyftet verkar vara att reglera vattendragen samt minska näringsläckaget ut i havet skulle det också vara bra om kommunen skulle vidga sin syn på våtmarker och även inkludera bevattningsdammar, vilka till stor del har liknande effekter på detta. Dessutom hanteras de inom samma lagutrymme.
Kommentar:
Avsnittet om våtmarker har kompletterats något inför granskningen. Markägarna är alltid vikti-ga i en process kring planering av nya våtmarker.
SKYFALL
Det är positivt att skydd av jordbruksmark nämns. Det bör dock tydligt framgå att framtida explo-atering ska planeras så att en flödesökning i nedströms vattendrag och vattenanläggningar vid extremnederbörd undviks.
VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Det är viktigt att vår dricksvattenproduktion har ett gott skydd. Det är också viktigt att de skyddsfö-reskrifter som tas fram är väl avvägda då framför allt förbud och tillstånd kan ha mycket långtgåen-de effekter på livsmelångtgåen-delsproduktionen i områlångtgåen-det.
DAGVATTENHANTERING
Vatten från hårdgjorda ytor kan orsaka stora problem genom större och snabbare flöden i vatten-drag. De ökande flödena kan leda till översvämningar, ursköljning av näringsämnen och försämrad biologisk mångfald. Utöver direkta översvämningsskador medför de ökade och förändrade flödena även ökade kostnader för framförallt markägare och brukare i form av underhåll av markavvatt-ningsanläggningar och skyddsåtgärder. Om kommunen avser att koppla in dagvattenhanteringen i befintligt dikningsföretag så måste man först konstatera hur mycket ytterligare vatten dikningsföre-taget kan hantera och eventuellt anlägga utjämningsdammar. Kommunen skall också ingå i dik-ningsföretaget med andelar som motsvarar den vattenmängd som tillförs dikdik-ningsföretaget. Det är även viktigt att befintliga dikningsföretag underhålls och sköts enligt de beslut som gäller. Det finns inte vad vi kan se någon övergripande dagvattenpolicy eller förklaring till hur man ser på dagvatten utanför själva exploateringsytan/detaljplanen. Det är av största vikt att kommunen vid ny explo-atering följer vattnet även utanför planområdet och ser till att flödet i påkopplade vattendrag och vattenanläggningar så som att till exempel markavvattningsföretag inte påverkas negativt. Det ska också finnas en beskrivning kring hur tillskottsvatten som en exploatering skapar vid extremneder-börd får för konsekvenser och ska hanteras. Då vattenhantering på denna nivå spänner över stora ytor och att dessutom flera exploateringsområden kan ha samma recipient är det viktigt att det hanteras i Översiktsplaneringen och att åtminstone en övergripande rimlighetsbedömning görs.
Kommentar:
Kommunen planerar att ta fram separat dokumentation och skaffa mer kunskap kring kommu-nens vatten som kan liknas vid en dagvattenpolicy. Tyvärr hinner inte detta arbete komma med i detta förslag till översiktsplan, utan det kommer att bli ett fristående dokument.
Inför framtagande av alla detaljplaner utreds alltid frågor såsom exempelvis dikningsföretag.
När dagvattenhanteringen utreds i detaljplanearbetet tittar kommunen till ett större perspektiv, så att planerad exploatering inte leder till försämrade förhållanden för omgivningen.
BOENDE OCH SERVICE PÅ LANDSBYGDEN
För att kunna bo och bedriva företagande på landsbygden krävs goda kommunikationer både vad gäller post, vägar, mobilnät, bredband och kollektivtrafik. Skall företagandet utvecklas på lands-bygden så krävs att ”livspusslet” fungerar även för företagarens familjemedlemmar och kan som exempel handla om kollektivtrafik, förskola, skola, livsmedelsbutiker och cykelvägar.
LRF anser att kommunen skall vara restriktiv när det gäller byggande på jordbruksmark men skall det göras undantag så bör det gälla orter utanför Skurups centralort och man bör möjliggöra för byggande utanför planlagt område. Här kan fler boende vara avgörande för att den lokala servicen kan finnas kvar.
Kommentar:
Att det i översiktsplanen inte markerats särskilda områden som lämpliga för nybyggnation på landsbygden innebär inte att det är omöjligt. Därför finns det i förslag till översiktsplanen, för-slag på riktlinjer för landsbygden. Dessa nämner exempelvis vad som gäller vid nybyggnation på landsbygden.
LIVSKRAFTIG LANDSBYGD
Skurups kommun har ett geografiskt läge i en utpräglad jordbruksbygd. Fyra femtedelar av kom-munens yta utgörs av åkermark. De vackra omgivningarna gör landsbygden till ett attraktivt val att både bo och verka i. Jord- och skogsbruk är en förutsättning för en levande landsbygd och beva-rande av höga natur- och kulturmiljövärden. De traditionella försörjningssätten jord- och skogsbruk som sysselsätter allt färre människor har dock kompletterats med andra verksamheter som gårds-försäljning, övernattningsmöjligheter och annat upplevelsebaserat näringsliv. Att förbättra möjlig-heten att bo och arbeta på landsbygden samt att utveckla olika former för boende för besökare i området är ett viktigt mål.
LRF ser positivt på att kommunen medverkar till att utveckla nya verksamheter för landsbygdsföre-tagen.
GÅNG- OCH CYKELVÄGAR
Gång- och cykelleder måste utformas och anläggas med minimal påverkan på jord- och skogsbru-ket och i samverkan med berörda markägare. Vid planering av cykelvägar skall stor hänsyn tas så gods- och lantbrukets transporter inte försvåras.
Kommentar:
Nya cykelvägar anläggs i största möjliga mån invid befintliga vägar för att inskränka så lite som möjligt på jordbruksmarken. Kommunen kommer att arbeta för att alla trafikanter får så gena och trygga färder som möjligt.
NATURTURISM, NATUR OCH FRILUFTSLIV
Naturturism är en växande näring. Inte minst har detta märkts under den pågående pandemin.
Fler människor har rört sig i naturen vilket är positivt för folkhälsan. Natur- och kulturmiljövärdena är en viktig förutsättning för attraktivitet och ett aktivt friluftsliv. De olika natursköna miljöerna från söder till norr, den unika kustremsan, skogsområdena och de välskötta cykel, löpning och prome-nadslingor som finns skapar utrymme för turism, friluftsliv och fritid med livskvalitet.
Kommunen har som mål att alla skall ha tillgång till varierade natur- och kulturlandskap såväl som stränder och kustområden som skapar förutsättningar för, och möjlighet till, rekreation och välbe-finnande. Tillgängligheten till natur, strövområden och stränder ökar genom bättre kollektivtrafik, cykelinfrastruktur och vandringsleder. Vi har unika natur och strövområden som ska marknadsfö-ras bättre för att attrahera turister både nationellt och internationellt.
Det negativa är de ökande förslitningsskadorna på naturen, en ökad nedskräpning och bristande hänsyn på pågående markanvändning. Inte störa och inte förstöra är ledorden för Allemansrätten.
Att fler får uppleva och njuta av vår natur i kommunen är positivt.
Allemansrätten är till för allmänheten. När kommersiella företag eller föreningar vill nyttja naturen så är det viktigt att det görs i samförstånd med markägare. LRF har tillsammans med Naturturist-företagarna tagit från ett antal avtal som juridiskt reglerar hur ”annans” mark kan användas för naturturism. Kommunen bör informera om att dessa avtal finns. De finns även tillgängliga på LRF hemsida.
LRF är positiva till att fler människor upplever och upptäcker naturen i Skurups kommun. Pandemi-året 2020 har samtidigt visat på avigsidor. Aldrig tidigare har så många människor rört sig i naturen men synen på allemansrätten varierar hos många. Allemansrätten innebär en del rättigheter men även skyldigheter. Den pågående markanvändningen inom jord- och skogsbruket får inte påverkas av att fler människor rör sig i naturen. Kommunen har en viktig roll i att informera vad allemansrät-ten innebär.
Kommentar:
Ett av förslagen i översiktsplanen innebär att utveckla turismen och de rekreationsområden som finns i kommunen. Kommunen förstår de svårigheter som kommer med att genomföra dessa förändringar och kommer att se över lösningar för att naturområdena ska kunna må så bra som möjligt och inte förstöras av den ökande turismen som blir.
SKAPA SAMMANHÄNGANDE OCH FUNKTIONELL BLÅGRÖN INFRASTRUKTUR Ett förändrat klimat och förtätning ger större sannolikhet för översvämningar till följd av regn. Grön infrastruktur kan bestå av åtgärder som att anlägga parker, trädgårdar, landskap och gröna tak medan blå infrastruktur innefattar vattendrag, våtmarker och hållbara dräneringssystem. För att klara av stora mängder vatten behövs en kombination, blågröna strukturer, vilket betyder att öpp-na upp och skapa öpp-naturliga vägar och platser för vattnet i staden som inte sluter och stänger till.
De blågröna strukturerna kan i sin tur erbjuda flera andra fördelar (ekosystemtjänster) inom olika områden som hälsa, rekreation, biologisk mångfald och ekologi.
Kommentar:
Skurups kommun tackar för synpunkterna på förslaget till översiktsplan. Kommunen verkar för att uppnå godare gröna och blågröna miljöer, delvis för att fungera som ett bättre klimatskydd, delvis för att vattendragen/våtmarkerna och miljön kring dem ska må bättre och delvis för att skapa mervärden kring dessa.