kulturhistoriska värden
5.5.8 Lyckade exempel
Det finns publicerat sammanställningar över lyckade dammutrivningar från frivil-ligorganisationer i USA (t.ex. Maclin & Sic-chio 1999). Exempelvis kan nämnas Butte Creek, Kalifornien, där lekpopulationen av Chinook-lax ökade från 14 stycken till över 20 000 efter utrivning av fyra bevatt-ningsdammar (total projektkostnad ca 60 miljoner SEK). För svenska förhållanden finns ännu inga sammanställningar eller utvärderingar. Vi väljer att redovisa ett antal framgångsrika objekt som kan tjäna som förebild.
Figur 2. Hökhultsdammen i Tabergsån, Jönköpings län, före utrivning. Dammen var 5 m hög och 350 m lång. Den tömdes försiktigt så att inte sedimentet rubbades. Sedimentet var förorenat och den bästa lösningen var att låta det ligga kvar, men täckas över. Plats: 640033-139960, karta 7 D SO.
Foto: Per Sjöstrand, Jönköpings fiskeribiologi.
Figur 3. Hökhultsdammen efter utrivning. Efter utrivning blev ytterligare 1 km av Tabergsån tillgänglig för vandrande fisk, t.ex. insjööring från Vättern. Tätheten av öring har ökat från 5,2 till 140 per 100 m2 två år efter åtgärd. Notera hur stränderna stenklätts för att minimera erosion. Genom stenutläggning i fåran har variation och mindre forsnackar erhållits. Plats: 640033-139960, karta 7 D SO. Foto: Per Sjöstrand, Jönköpings fiskeribiologi.
Figur 4. Dammen vid Flyggers färg i Sörån, Grönkullen i Bollebygd, Västra Götalands län, före (övre bild) respektive efter (nedre bild) åtgärd. Det tog 5 år att projektera, förankra, köpa fallrätt och genomföra förbipassage av dammen. Dammen innehöll 3 000 m3 sediment som visade sig vara förorenat med dioxin. Det gällde således att låta dammen och sedimentet vara kvar. Istället höjde man vattendragets nedströms, s.k.
upptröskling (se Avsnitt 5.5) genom att lägga ut 1 000 m3 sten. Plats: 639870-130873, karta 6 C NV. Foto, övre:
Robert Versa, Ignita. Foto, nedre: Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Figur 5. Utrivning av Hovgårdsdammen, Gässlösa naturreservat, i Himleåns vattensystem, Varberg, Halland.
Fallhöjden är ca 4 m och grävmaskinen arbetar ovanifrån på grund av svårframkomlig terräng nedströms. En fyrhjulsdriven traktor med dumperkärra transporterar bort massorna. Två sådana ekipage betjänade grävmaskinen för optimalt utnyttjande. Plats: 634037-129951, karta 5 B NO. Foto, nedre: Lars-Göran Pärlklint, Fisk- och Vattenvård.
Figur 6. Resultat efter utrivning av Hovgårdsdammen. Observera att muren sparats (syns i bildens vänstra del). Vattendraget botten har stensatts (s.k. stensula; natursten 120–500 mm i ca 0,7 m tjockt lager) för att inte erodera ned i de gamla sedimenten från dammen. Sedan har några större stenar lagts i för skapa habitatvariation och minska vattenhastigheten.
Foto: Lars-Göran Pärlklint, Fisk- och Vattenvård.
Figur 7. Utloppsdämme vid Storsjön; Strömbäcken i Lögdeälven. Den tidigare flottningsdammens dammtröskel, skibord och sättare har tagits bort (vänster bild). Istället har en naturlig stentröskel etablerats (höger bild). Man kan lämna ännu kvar mer av de tidigare dammstrukturerna utan att påverka. Observera dock att fundamenten innebär att sjöns däms vid högflöden. Plats: 708670-163790, karta 20 I NO. Foto Roger Vallin, Länsstyrelsen i Västerbotten.
Figur 8. Utrivning av dämme vid Lillsävarträsks utlopp, Sävarån, Västerbotten. Dammtröskeln (vänster bild) har tagits bort och en lätt passerbar tröskel har byggts upp (höger bild). Dämmets fundament finns kvar dels för att stabilisera utloppet, dels av kulturvårdsskäl. Genom tröskeln erhålls samma vattenyta i Lillsävarträsk. Plats: 714319-170758, karta 21 K NV. Foto Före: Mats Norberg, Efter: Per Kroon, båda länsstyrelsen i Västerbottens län.
5.5.9 källor och underlag
Allan, D.J. 1995. Stream ecology: Structure and function of running waters. Chapman
& Hall, London, 400 s.
American Rivers & Trout Unlimited, 2002.
Exploring dam removal. A decision-making guide. 80 s. Återfinns på <www.tu.org>.
American Rivers & International Rivers network, 2004. Beyond dams. Options & Al-ternatives. 79 s. Återfinns på <www.ameri-canrivers.org>.
Baxter, R.M., 1977. Environmental effects of dams and impoundments. Ann. Rev. Ecol.
Syst. 8:255-283.
Bednarek, A. 2004. Undamming rivers:
a review of the ecological impacts of dam removal. Environ. Mgmt 27(6):803-814.
Bushaw-Newton, K.L. m.fl. 2002. An inte-grative approach towards understanding ecological responses to dam removal: The Manatawny Creek study: Dam removal.
J. Am. Water Resources assoc. 38(6):1581-1599.
Doyle, M.W., Stanley, E.H. & J.M. Harbor, 2003a. Channel adjustments following two dam removals in Wisconsin. Water Resourc-es RResourc-esearch 39(1):1-15.
Doyle, M.W., Stanley, E.H. & J.M. Har-bor, 2003b. Hydrogeomorphic controls on phosphorus retention in streams. Water Resources Research 39(6):1-17.
Doyle, M.W., Stanley, E.H., Cailin, H.O., Selle, A.R., Sethi, S.A. & J.M. Harbor, 2005.
Stream ecosystem response to small dam removal: lessons from the heartland. Geo-morphology 71:227-244.
Fearnside, P.M., 1995. Hydroelectric Dams in the Brazilian Amazon as Sources of
”Greenhouse Gases. Environmental Conser-vation 22(1):7-19.
Gregory, S., Li, H. & J. Li, 2002. The concep-tual basis for ecological responses to dam removal. Bioscience 52(8):713-723.
Heinz Center, 2002. Dam removal – science and decision making. The H. John Heinz II center for science, economics and the environment, 221 s. Återfinns på <www.
heinzctr.org/>.
Hjerdt, N. & Birgitta Malm Renöfält, 2006.
Att riva dammar och restaurera vattendrag.
Älvräddaren 2006:14-19.
Humborg, C., Conley, D.J., Rahm, L., Wulff, F., Cociasu, A. & V. Ittekkot, 2000. Silicon retention in river basins: Far-reaching effects on biogeochemistry and aquatic food webs in coastal marine environments.
Ambio 29(1):45-50.
Jansson, R., Nilsson, C. & B. Renöfält, 2000.
Fragmentation of riparian floras in rivers with multiple dams. Ecology 81(4):899-903.
Maclin, E. & M. Sicchio, 1999. Dam removal success stories. Restoring rivers through selective removal of dams that don’t make sense. American Rivers, Friends of the earth & Trout unlimited, 146 s. Återfinns på
<www.americanrivers.org>.
Naturvårdsverket, 2003. Bevarande av vär-defulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Rapport 5330.
Naturvårdsverket 2007. Omprövning av vattenverksamhet. Fakta 8287.
Naturvårdsverket 2007. Stabilisering och solidifiering av förorenad jord och mud-dermassor - Lämplighet och potential för svenska förhållanden. Rapport 5696.
Nilsson, C. & K. Berggren, 2000. Alterations of riparian ecosystems caused by river regu-lation. BioScience 50(9):783-792.
von Proschwitz, T., Lundberg, S. & J. Ber-gengren, 2006. Guide till Sveriges Stor-musslor. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturhistoriska Riksmuseet och Göteborgs naturhistoriska Museum.
Malm Renöfält, B., Nilsson, C. & R. Jans-son, 2005. Spatial and temporal patterns of species richness in a riparian landscape. J.
Biogeogr. 32:2025-2037.
Orr, C.H., 2002. Patterns of removal and ecological response: a study of small dams in Wisconsin. Licenciatavhandling, Univ. of Wisconsin, Madison (Citerad genom Doyle m.fl. 2005).
Orr, C.H. & E.H. Stanley, 2006. Vegetation development and restoration potential of drained reservoirs following dam removal in Wisconsin. River research and applica-tions 22:281-295.
Pizzuto, J., 2002. Effects of dam removal on river form and process. BioScience 52(8):683-691.
Roberts, S.J., Gottgens, J.F., Spongberg, A.L., Evans, J.E. & N.S. Levine, 2007. As-sessing potential removal of low-head dams in urban settings: An example from the Ottawa River, NW Ohio. Environmental As-sessment 39(1):113-124.
Sethi, S.A., Selle, A.R., Doyle, M.W., Stanley, E.H. & H.E. Kitchel, 2004. Response of un-ioid mussels to dam removal in Koshkonong Creek, Wisconsin (USA). Hydrobiologia 525:157-165.
Stanley, E.H. & M.W. Doyle, 2003. Trading off: the ecological effects of dam removal.
Front Ecol. Environ. 2(1):15-22.
Straskraba, M. 2005. Reservoirs and other artificial water bodies. Sid: 300-328. Ur:
The lakes handbook, volume 2. Red: P.E.
O´Sullivan & C.S. Reynolds. Blackwell Pub-lishing, 560 s.
Thomson, J.R., Hart, D.D., Charles, D.F., Nightengale, T.L. & D.M. Winter, 2005.
Effects of removal of a small dam on down-stream macroinvertebrate and algal assem-blages in a Pennsylvania stream. J. North Am. Benthological Soc. 24(1):192-207.
WCD (World Commission on Dams), 2000.
Dam reservoirs and Greenhouse gases.
Report on the workshop held on February 24 & 25, 2000: Hydro-Quebec, Montreal, 17 s. Återfinns på: <www.dams.org/docs/kbase/
thematic/drafts/tr22_workshop.pdf>.
Planeras:
Naturvårdsverket. Vägledning enligt 11 kap. miljöbalken om muddring och hanter-ingen av muddermassor (beräknas vara klar 2008).