Ett flertal projekt med utplacering av död ved i vattendrag har följts vetenskapligt, speciellt i Nordamerika. Generellt har man noterat signifikanta förändringar av ero-sionsmönster, med t.ex. flera och djupare höljor (Crispin m.fl. 1993, Hilderbrand m.fl.
1997, Zika & Peter 2002, Brooks m.fl. 2004) samt kvarhållandet av finare partiklar och organiskt material (ex. Trotter 1990, Walla-ce m.fl. 1995). Mer höljor betyder i regel en större vinteröverlevnad för laxfiskar och att större fisk gynnas relativt yngre (Quinn &
Peterson 1996, Harvey m.fl. 1999). Som en följd av dessa förändringar har man oftast noterat en ökning av mängden laxfiskar, framför allt åldersstadier äldre än årsungar (Roni & Quinn 2001), men även t.ex. nejon-ögon har gynnats (Roni 2003). Däremot finns det flera arter som verkar indifferenta till utplacering av död ved, t.ex. spigg och simpor (op. cit.). Det verkar som de arter som främst gynnas är de som lever expone-rat i strömmande partier eller nedgrävda i finare bottensubstrat som ansamlas av den döda veden, medan en del sjölevande frisim-mande fisk verkar missgynnas (Tabell 1).
Död ved och ris, i form av s.k. vasar på relativt grunt vatten (1–3 m), har länge varit en fiskevårdsåtgärd som syftat till att ansamla fisk för att underlätta fiske i sjöar (ex. Tugend m.fl. 2002). Få studier har visat att detta har betydelse för produktionen eller artdiversiteten, men utplacering av större dimensioner av död ved i strandzo-nen har visat sig ha positiva effekter på fiskfaunans täthet och för vissa arter (Roni m.fl. 2005). Polska studier antyder att arter som gös kan gynnas genom ökat skydd mot predatorer som gädda (Lapinska m.fl. 2001).
Troligen är den viktigaste funktionen av död ved i sjöar just denna att ge ett skyddat habitat för ung fisk. I sjöar med utarmad och ensartad strandzon kan alltså död ved ha betydelse för rekryteringen av fisk.
För bottenfauna finns det färre stu-dier. Ofta har dessa visat små eller inga förändringar i täthet och artdiversitet i vattendrag (Roni m.fl. 2005). Vissa studier har dock visat på en ökad förekomst av bot-tendjur (Gerhard & Reich 2000), t.ex. har ökad mängd höljor visat sig vara gynn-samt för dagsländor, medan andra grupper missgynnats (Hilderbrand m.fl. 1997). Det finns också andra studier som visat att tillförsel av död ved givit förändringar av sammansättningen av bottenfaunan, men inga skillnader i total täthet/biomassa (ex.
Wallace m.fl. 1995). Det är rimligt att anta att fiskar är mer beroende av större fysiska strukturer än bottendjur, där många arter lever mellan och i bottensubstratet. Om fisk ökar utan att bottenfaunan nämnvärt förändras antyder detta också att fisken var begränsad av just habitatet och inte födo-underlaget.
5.4.8 Varaktighet & kostnader
Om död ved placeras helt nedsänkt i vatt-net kommer det att hålla länge. Utsätts veden för återkommande torrperioder går nedbrytningen mycket fortare. Räkna med en varaktighet på minst 20 år för lövträd, säkerligen längre. För barrträd är håll-barheten nästan dubbelt så stor. Brötbild-ningar brukar kunna finnas kvar 10–70 år beroende på trädslag och vattennivåvaria-tioner.
Trösklar uppbyggda av tvärliggande stockar tycks vara strukturer som har lång hållbarhet. Roni m.fl. (2005) visar i en genomgång av publicerade studier att 33–100 % av trösklarna fanns kvar 5–60 år efter utläggning. Även andra strukturer och brötbildningar tycks kunna ligga kvar i minst 5-20 år. I de fall de inte ligger kvar är det i regel för att man använt feldimen-sionerade strukturer eller inte förstått de hydromorfologiska processerna i vattendra-get.
Kostnaderna för utläggning av död ved är låga om veden kan tas i närområdet (ej i kantzonen). Läggs veden ut manuellt så kan man räkna med att två personer hin-ner 200–400 m på en timme, om materialet finns framkört på plats. Framkörning av veden kan lämpligen ske ett halvår innan åtgärderna vid tjälade förhållanden.
En grov skattning är att kostnaden per km, med maskinell transport (t.ex. sko-tare) av död ved max 100 m ut till vattnet och utläggning för hand och med skotare/
grävmaskin, uppgår till ca 15 000 SEK (två personer + förare med maskin). Sedan tillkommer kostnaden för träden.
I svårtillgängliga lägen kan det vara nödvändigt att dra fram död ved vinter-tid med hjälp av skoter eller andra lätta maskiner, alternativt helikopter. Det senare alternativet har givit kostnader i storleks-ordningen 14 000–35 000 SEK per 100 m vid utläggning av hela träd (med rotsystem) i amerikanska studier (då ingår inköp av träden).
5.4.9 källor och underlag
Angelstam, P., Mikusinski, G. & Fridman, J.
2004. Natural forest remnants and trans-port infrastructure – does history matter for biodiversity conservation planning? Ecologi-cal Bulletins 51: 149-162.
Beechie, T. E., and Bolton, S. 1999. An approach to restoring salmonid habitat-forming processes in Pacific Northwest watersheds. Fisheries 24: 6-15.
Bergquist, B., 1999. Påverkan och skydds-zoner vid vattendrag i skogs- och jordbruks-landskapet. Fiskeriverket Rapport 1999:3, 118 s.
Bilby, R.E. 1988. Interactions between aquatic and terrestrial system. Univ. of Washington, Contribution 59.
Bilby, R. E. & Ward, J. W. 1989. Changes in characteristics and function of woody debris with increasing size of streams in western Washington. Trans. Am. Fish. Soc. 118:
368-378.
Brooks, A.P., Geherke, P.C., Jansen, J.D. &
T.B. Abbe, 2004. Experimental reintroduc-tion of woody debris on the Williams River, NSW: Geomorphic and ecological responses.
River. Res. Appl. 20(5):513-536.
Crispin, V., House, R. & D. Roberts, 1993.
Changes in instream habitat, large woody debris, and salmon habitat after the re-structuring of a coastal stream. N. Am. J.
Fish. Manage. 43:96-102.
Dahlström, N., 2005. Function and dynam-ics of woody debris in boreal forest streams.
Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Umeå, 28 s.
Dahlström, N. & C. Nilsson, 2004. Influ-ence of woody debris on channel structure in old growth and managed forest streams in Central Sweden. Env. Management vol.
33(2):376-384.
Dahlström, N., Jönsson, K. & C. Nilsson, 2005. Long-term dynamics of large woody debris in a managed boreal forest stream.
Forest ecol. and management 210:363-373.
Degerman, E., Sers, B., Törnblom, J. &
Angelstam, P. 2004. Large woody debris and brown trout in small forest streams – to-wards targets for assessment and manage-ment of riparian landscapes. Ecol. Bull. 51:
233-239.
Degerman, E., Halldén, A. & J. Törnblom, 2005. Död ved i vattendrag – effekten av skogsålder och naturlig skyddszon. WWF.
Levande skogsvatten, 20 s.
De Jong, J. & M. Almstedt, 2005. Död ved i levande skogar. Hur mycket behövs och hur kan målet nås? Naturvårdsverket Rapport 5413, 110 s.
Enetjärn, A. & T. Birkö, 1998. Vodlozersky nationalpark. Studier av ett skogs- och vat-tenekosystem i ryska Karelen. Kommunbio-loger i norr, 76 s.
Fauch, K. D. & Northcote, T. G. 1992. Large woody debris and salmonids habitat in small coastal British Columbia streams.
Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Science. 49: 682-693.
Flebbe, P. A. & Dolloff, C. A. 1995. Trout use of woody debris and habitat in Appalachian wilderness streams of North Carolina. N.
Am. J. Fish. Manage. 15: 579-590.
Gerhard, M. & M. Reich, 2000. Restora-tion of streams with large wood: effects of accumulated and built-in wood on chan-nel morphology, habitat diversity and aquatic fauna. Internat. Rev. Hydrobiol.
85(1):123-137.
Giannico, G.R. 2000. Habitat selection by juvenile coho salmon in response to food and woody debris manipulations in subur-ban and rural stream sections. Can. J. Fish.
Aquat. Sci. 57:1804-1813.
Halldén, A., Liliengren, Y. & G. Lager-qvist, 1997. Biotopkartering – vattendrag.
Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköpings län Meddelande 1997:25, 71 s.
Harvey, B.C., Nakamoto, R.J. & J.L. White, 1999. Influence of large woody debris and a bankfull flood on movement of adult resi-dent coastal cutthroat trout (Oncorhynchus clarki) during fall and winter. Can. J. Fish.
Aquat. Sci. 56:2161-2166.
Henrikson, L. 2000. Skogsbruk vid vatten.
Skogsstyrelsens förlag, 28 s.
Hildebrand, R.H., Lemly, A.D., Dolloff, C.A.
& K.L. Harpster, 1997. Effects of large woody debris placements on stream chan-nels and benthic macroinvertebrates. Can.
J. Fish. Aquat. Sci. 54(4):931-939.
Kail, J. & D. Hering, 2005. Using large wood to restore streams in Central Europe:
potential use and likely effects. Landscape Ecology 20:755-772.
Lapinska, M., Frankiewicz, P., Dabrowski, K. & M. Zalewski, 2001. The influence of the littoral zone type and presence of YOY pike (Esox lucius L.) on growth and behaviour of YOY pikeperch (Stizostedion lucioperca (L.) – consequences for water quality in lowland reservoirs. Ecohydrology and Hydrobiology 3:355-372.
Markusson, K., 1998. Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar. Skogsstyrelsen rapport 8, 35 s.
Murphy, M. L. & Koski, K. V. 1989. Input and depletion of woody debris in Alaska streams and implications for streamside management. N. Am. J. Fish. Manage. 9:
427-436.
Näslund, I. (redaktör), 1999. Fiske, skogs-bruk och vattendrag – nyttjande i ett uthålligt perspektiv. Ammeråprojektet.
Fiskeriverket, 320 s.
Olson, A.D. & J.R. West, 1989. Evaluation of instream fish habitat restoration struc-tures in Klamath River tributaries 1988/89.
United States Dept. of Agriculture, Forest Service, Pacific southwest region, 36 s.
Oregon Department of Forestry, 1995. A guide to placing large wood in streams. PM, 13 s. Kan återfinnas via: http://wildfish.
montana.edu/resources/manuals.asp.
Palone, R.S. & A.R. Todd, 1997. Chesapeke Bay riparian handbook: a guide for estab-lishing and maintaining riparian forest buffers. USDA Forest Service. NA-TP-02-97.
395 s.
Parrot, J. & N. MacKenzie, 2000. Restoring and managing riparian woodlands. Scottish Native woods, 36 s.
Quinn, T.P. & N.P. Peterson, 1996. The influence of habitat complexity and fish size on over-winter survival and growth of individually marked juvenile coho salmon in Big Beef Creek, Washington. Can. J. Fish.
Aquat. Sci. 53:1555-1564.
Ralph, S. C. m. fl. 1994. Stream channel morphology and woody debris in logged and unlogged basins of western Washington.
Can. J. Fish. Aquat. Sci. 51: 37-51.
Richmond, A.D. & K.D. Fausch, 1995. Char-acteristics and function of large woody de-bris in subalpine Rocky Mountain streams in northern Colorado. Can. J. Fish. Aquat.
Sci. 52:1789-1802.
Roni, P. & T.P. Quinn, 2001. Density and size of juvenile salmonids in response to placement of large woody debris in western Oregon and Washington streams. Can. J.
Fish. Aquat. Sci. 58:282-292.
Roni, P., Beechie, T.J., Bilby, R.E., Leonetti, F.E., Pollock, M.M. & G.R. Pess, 2002. A re-view of stream restoration techniques and a hierarchical strategy for prioritizing resto-ration in Pacific Northwest watersheds. N.
Am. J. Fish. Mgmt 22:1-20.
Roni, P., Hanson, K., Beechie, T., Pess, G., Pollock, M. & D.M. Bartlett, 2005. Habitat rehabilitation for inland fisheries. Global review of effectiveness and guidance for re-habilitation of freshwater ecosystems. FAO Fisheries Technical Paper 484, 116 s.
Siitonen, J. 2001. Forest management, coarse woody debris and saproxylic organ-isms: Fennoscandian boreal forests as an example. Ecological Bulletins 49: 11-41.
Sundbaum, K. & Näslund, I. 1998. Effects of woody debris on the growth and behav-iour of brown trout in experimental stream channels. Can. J. Zool. 76:56-61.
Trotter, E.H., 1990. Woody debris, for-est-stream succession, and catchment geomorphology. J. N. Am. Benthol. Soc.
9(2):141-156.
Tugend, K.I., Allen, M.S. & M. Webb, 2002.
Use of artificial habitat structures in US lakes and reservoirs: A survey from the southern division AFS reservoir committee.
Fisheries 27(5):22-27.
Wallace, J.B., Webster, J.R. & J.L. Meyer, 1995. Influence of log additions on physi-cal and biotic characteristics of moun-tain streams. Can. J. Fish. Aquat. Sci.
52:2120-2137.
Zika, U. & A. Peter, 2002. The introduction of woody debris into a channelized stream:
Effect of trout population and habitat. River Res. Appl. 18(4):355-366.