Förskoleklass Årskurs 1
En begreppsövande matematik-verksamhet
En begrepps- och metodövande matematikverksamhet
En prövande lösningsorienterande matematikverksamhet
En fokuserad lösningsoriente-rande matematikverksamhet En fritt utforskande
matematik-verksamhet
En parallellt utforskande matematikverksamhet
Matematikverksamheter i förskoleklassen
Tre olika matematikverksamheter kunde urskiljas i förskoleklassen: en
be-greppsövande matematikverksamhet, en prövande lösningsorienterande matematikverksamhet samt en fritt utforskande matematikverksamhet.
Ne-dan presenteras de i varsitt avsnitt.
En begreppsövande matematikverksamhet
I den begreppsövande matematikverksamheten övar eleverna på och visar vad de kan kring olika matematiskt innehåll med fokus på matematiska begrepp. Språkliga artefakter har en framträdande plats och eleverna ägnar sig åt att framförallt muntligt besvara frågor som ställs av läraren. Huvud-sakligen ägnar sig eleverna åt att ge svar som kan relateras till deras kun-skaper om olika matematiska begrepp kopplade till tal, geometriska objekt och mönster. Eleverna ägnar sig också åt att ta del av information som lä-rare och klasskamrater delar med sig av.
I verksamheten arbetar lärare och elever tillsammans i vad som kan beskrivas som ett positivt, stöttande klimat. I helklassituationer informerar läraren och visar på exempel, sammanfattar innehåll, ställer frågor och ger uppgifter. Läraren följer också upp svar och ger kort feedback samt förde-lar ordet. Eleverna ägnar sig åt att lyssna och ta del av innehållet samt be-svara och genomföra tilldelade frågor och uppgifter. Vid individuellt ar-bete ställer läraren frågor och ger eleverna uppgifter samt följer upp och ger feedback medan eleverna förväntas besvara och utföra dem. Eftersom
det inte förekommer något samarbete mellan eleverna i verksamheten sker inte någon arbetsdelning mellan eleverna.
I verksamheten finns regler i form av sociala normer om att sitta still på sin plats och räcka upp handen för att svara men också om att uppmärk-samt ta del av innehållet när någon annan har ordet. I början av läsåret finns en större acceptans från läraren för att eleverna pratar fritt, medan läraren är mer konsekvent med att reglerna efterföljs mot läsårets slut. Att svara rätt på frågor och uppgifter är en annan norm i verksamheten. Beroende på om läraren riktar frågorna eller uppgifterna till specifika elever eller inte, finns det ett visst utrymme för handlingsfrihet för eleverna vad gäller att besvara/utföra dem eller inte. När det är möjligt väljer vissa elever att tyst invänta sina klasskamraters svar, medan andra räcker upp handen för att svara, även om de inte behöver.
Sammanfattningsvis, erbjuder den begreppsövande matematikverk-samheten eleverna att själva uttrycka matematik genom att öva på olika matematiska begrepp, både skriftligt och muntligt, men också att erfara matematik genom att uppmärksamma det som andra uttrycker i verksam-heten. Huvudsakligen ges eleverna möjlighet att utveckla sin begreppsliga förmåga i verksamheten, i relation till exempelvis tal och tals användning, mönster och geometriska objekt.
En prövande lösningsorienterande matematikverksamhet
I den prövande lösningsorienterande matematikverksamheten löser ele-verna tilldelade uppgifter med stöd av konkret material, ofta i samspråk med varandra. Uppgifterna är inte uttalat matematikfokuserade men ger på ett lekfullt sätt eleverna möjlighet att erfara matematik utifrån eget intresse, när de prövar sig fram till en lösning. Det kan exempelvis handla om att eleverna uppmärksammar antal, storleksförhållanden och egenskaper hos objekt.
I verksamheten är det framförallt små grupper av elever som arbetar tillsammans. Läraren förekommer i verksamheten, men i periferin. Ele-verna visar stort intresse, småpratar med varandra och hjälps åt under ar-betets gång. Stämningen är tillåtande på så vis att eleverna kan uttrycka sina egna tankar och idéer och får ofta vara kreativa i sina lösningar, även om uppgiften står i fokus. Läraren tilldelar eleverna uppgifter, instruerar kring vad som ska göras och fördelar arbetet mellan eleverna. Läraren föl-jer också upp uppgifterna och ger eleverna feedback. Eleverna ägnar sig åt att lösa uppgifterna med hjälp av det material de har tillgång till, ofta till-sammans med varandra och utan hjälp av läraren. De delar även upp ge-mensamt arbete mellan sig.
Vidare omfattas verksamheten av regler i form av sociala normer om att eleverna förväntas arbeta aktivt med och lösa tilldelade uppgifter samt samarbeta kring gemensamma uppgifter. Det förekommer också nor-mer om att eleverna bör följa de instruktioner som läraren har uppgett, vilka beskriver vad eleverna ska göra, men inte hur de ska göra.
Sammanfattningsvis, erbjuder den prövande lösningsorienterande matematikverksamheten eleverna att vara aktiva genom att testa olika till-vägagångssätt för att lösa tilldelade uppgifter, resonera kring sina val och kommunicera matematik med sin omgivning. Eleverna ges därmed möj-lighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i relation till olika mate-matiska fenomen som de uppmärksammar under lösningsprocessen, men också sin förmåga att föra och följa olika matematiska resonemang.
En fritt utforskande matematikverksamhet
I den utforskande matematikverksamheten väljer eleverna själva vilka ak-tiviteter de engagerar sig i, och det finns inga krav på att genomföra dem på ett visst sätt. De undersöker hur olika matematiska fenomen och objekt hänger samman, ställer intresserade frågor och söker, argumenterar för och beskriver lösningar på problem (som de ofta själva identifierar). Eleverna utgår vanligen från fysiska artefakter som finns i omgivningen, exempelvis konkret material, för att utforska, antingen på egen hand eller tillsammans med varandra. De använder också språkliga artefakter, huvudsakligen i form av talat språk, ofta i kombination med kroppsspråk, för att resonera och kommunicera med varandra inför och under sitt utforskande samt för att dela med sig av sina insikter.
Verksamheten kännetecknas av ett trivsamt och positivt klimat, där eleverna samarbetar och utbyter information med varandra. Eleverna är aktiva och väljer själva vad de vill göra, många gånger i samspråk med varandra. Eleverna delar också själva upp arbetet mellan sig när de samar-betar. Läraren befinner sig vanligen lite i periferin men ser till att arbetet flyter på och stöttar om eleverna ber om hjälp. Emellanåt deltar läraren aktivt i aktiviteterna, och bidrar då med egna tankar och föreslår lösningar på problem.
Verksamheten styrs av få regler och kan därför beskrivas som rela-tivt fri, även om det förekommer grundläggande sociala normer om att ha en vänlig ton, dela med sig och att låta de som vill få vara med.
Sammanfattningsvis erbjuder den fritt utforskande matematikverk-samheten eleverna att själva vara aktiva och utforska matematik på egen hand på olika sätt. Den möjliggör en utveckling av flera olika matematiska förmågor beroende på vad eleverna väljer att engagera sig i. I förgrunden finns emellertid kommunikationsförmåga, resonemangsförmåga och
problemlösningsförmåga, som eleverna ges möjlighet att utveckla i relat-ion till exempelvis geometriska objekt, mönster, mätning, tal och tals an-vändning.