lektiv till strikt individuell nytta. Däremot berör de av icke-medlemmarna anförda nyttomotiven – helt naturligt – nästan uteslutande olika aspekter av bristande egen-nytta av fackligt medlemskap.
5.5 Motiv för fackligt medlemskap
ligt med tanke på att de senare inte innehar något förtroendeuppdrag. Mer överras-kande är kanske att påverkansmotivet (dvs. en form av instrumentellt motiv) hos de aktiva är minst lika vanligt som det principiella motivet (motsvarar närmast solida-ritetsmotivet hos Korpi m.fl.). Å andra sidan ligger det helt i linje med den påtagliga inriktningen på resultat (nytta) hos både vanliga medlemmar och aktiva.
Därmed är vi framme vid den motivgrupp som helt dominerar hos de vanliga medlemmarna, nämligen nyttomotiven. Cirka varannan medlem anför allmänna nyttomotiv (intresse- och trygghetsmotiven) och ytterligare en tredjedel något av de mer konkreta nyttomotiven (konjunktur, a-kassa eller försäkringar). Allt som allt anges nyttomotiv av ca 80 procent av de vanliga medlemmarna, vilket kan jäm-föras med närmare 40 procent av de fackligt aktiva.
En motivmässig arbetsfördelning kan sägas råda mellan vanliga medlemmar och aktiva. De förra är fackmedlemmar övervägande av nyttoskäl, inte för att själva påverka, men man räknar uppenbarligen med att fackföreningen åstadkommer resultat i en eller annan form. Påverkan överlämnas således till andra, dvs. de aktiva, vilka till stor del har som drivkraft just viljan att påverka. Det innebär att den fack-liga organisationen knappast anses ha något egenvärde. Centralt är istället vad man förmår uträtta (medlemmarnas nyttomotiv, de aktivas påverkansmotiv). Den höga andel som uttrycker nyttomotiven i allmänna termer tyder på att nyttan uppfattas i kollektiv mening snarare än som snäv egennytta.
En viktig slutsats av ovanstående är att en framgångsrik facklig organisation för-utsätter att de målsättningar som de aktiva arbetar efter verkligen formuleras uti-från medlemmarnas problemsituation, dvs. ett medlems- och resultatinriktat fack.
Alla nyttomotiv förutsätter dock inte att ständiga resultat uppnås i form av löne-förbättringar och dylikt. Förväntningarna på fackföreningen kan också uttrycka ett trygghetsbehov – dvs. att man förväntar sig stöd från fackets sida om något obehagligt inträffar resp. att facket söker förhindra att sådana situationer överhuvudtaget upp-står. Att så mycket som ca 60 procent av de vanliga medlemmarna anförde trygg-hetsmotiv i vid mening (trygghets-, konjunktur- eller a-kassemotiv) som huvudskäl att idag vara med i facket kan dock delvis bero på att en utpräglad lågkonjunktur rådde när intervjuerna genomfördes (våren 1993). Även om man undantar det sär-skilda urvalet av nya Handelsmedlemmar kvarstår – eller t o m förstärks – trygghets-motivens framträdande roll; de omfattar hela 60 procent av medlemmarna på inter-vjuarbetsplatserna och 56 procent av de nya Handelsmedlemmarna. Relativt sett väger konjunktur/kassa-motiven tyngre hos de nya Handelsmedlemmarna (ca 40 procent jämfört med ca 15–20 procent för allmänna trygghetsmotivet) än hos
”arbetsplatsmedlemmarna” (ca 30 procent för vardera motivgruppen).
Allra störst betydelse har trygghetsmotiven i vid mening (trygghet, konjunktur, a-kassa) hos de yngre löntagarna (71 procent –29 år, 61 procent 30–49 år, 31
pro-
cent 50- år) – se tabell 30. Som synes dominerar trygghetsmotiven även i den mel-lersta åldersgruppen. Hos de yngre åberopas framför allt omslaget från hög- till låg-konjunktur som viktigaste skäl att idag vara fackansluten (42 procent av alla i åldersgruppen –29 år). Tillsammans med a-kassemotivet svarar det mot varannan medlem i åldersgruppen –29 år. Om man undantar dessa båda övervägande kon-kreta trygghetsmotiv anförs trygghetsskäl (allmänna trygghetsmotiv) i ungefär lika stor omfattning av samtliga åldersgrupper.
Tabell 30. Dominerande motiv att idag vara fackansluten hos ”vanliga” medlem-mar i olika åldersgrupper (löntagare)
Konjunkturmotivets dominans hos de yngre hänger sannolikt samman med att denna åldersgrupp varit i särklass mest arbetslöshetsdrabbad under lågkonjunktu-ren (i storstadsområden 2 procent arbetslösa 16–24-åringar 1989 och hela 16 pro-cent 1993–94; den genomsnittliga arbetslösheten i denna regiontyp steg under samma period från 1 till 8 procent – se tabellerna 3:12 och 3:13 i tabellbilagan).
Att ha en fast anställning blev under sådana omständigheter något högst eftertrak-tansvärt, till skillnad från under den extrema högkonjunktur som förekom dessför-innan och då de unga hade många jobb att välja bland och då möjligheterna var goda att få förbättrade anställningsvillkor genom att byta arbete eller arbetsgivare.
Sannolikt var trygghet som motiv för fackligt medlemskap då betydligt mindre vik-tigt och eventuellt också värdet av att vara fackansluten.
Det bör observeras att med stigande ålder åberopas alltmer det allmänna intres-semotivet för fackligt medlemskap. Häri kan också rymmas trygghetsaspekter.
Överhuvudtaget har de äldre en markant benägenhet att uttrycka sig i allmänna termer, i kontrast till de yngre för vilka den konkreta ekonomiska konjunkturen spelar en framträdande roll som skäl att vara med i facket. De yngres större kon-junkturkänslighet överensstämmer mycket väl med resultaten av den fackliga orga-nisationsgradsstudien. Som redovisats i kapitel 2 har fluktuationerna i facklig
motiv –29 år 30–49 år 50– år alla åldrar antal motivtyp
intresse 0 25 46 21 (15) allm nytta
trygghet 21 31 23 26 (19) allm nytta trygg
konjunktur 42 28 8 29 (21) konkr nytta trygg
a-kassan 8 3 0 4 (3) konkr nytta trygg
försäkringar 4 0 0 1 (1) konkr nytta
påverka 4 0 0 1 (1) påverka
princip 8 8 15 10 (7) princip
vana 13 6 8 8 (6) vana
summa 100% 100% 100% 100% (73)
antal (24) (36) (13) (73)
anslutning varit som störst just i de yngre åldersgrupperna inom privat sektor: först en kraftig nedgång under högkonjunkturåren, sedan en påtaglig uppgång under den efterföljande lågkonjunkturen.
Angående nyttomotiven i vid mening befinner de sig oberoende av ålder på en hög nivå hos de vanliga medlemmarna (75 procent – 29 år, 86–87 procent 39–49 år, 69 procent 50- år). Hos de yngsta dominerar de konkreta nyttomotiven (kon-junktur, a-kassa), medan allmänna nyttomotiv dominerar hos de äldre (allmänt intressemotiv, trygghetsmotiv).
En uppdelning av de intervjuade på arbetare och tjänstemän ändrar inte nytto-motivens dominerande ställning bland ”vanliga” medlemmar (83 procent hos arbetare, 78 procent hos tjänstemän – se tabell 5:1 i tabellbilagan). Andelen som uppger trygghetsmotiv i vid mening som huvudskäl för att idag vara med i facket är högre hos arbetarna (67 procent) än hos tjänstemännen (44 procent), men skill-naden krymper om även de fackligt aktiva inkluderas (51 resp. 44 procent).
Omvänt anger fler tjänstemän än arbetare allmänna intressemotiv (33 resp. 13 pro-cent; hos tjänstemännen på intervjuarbetsplatserna – dvs. SIF-medlemmarna – hela 40 procent).
På arbetsplatser med hög organisationsgrad är allmänna nyttomotiv (intresse-och trygghetsmotiv) betydligt vanligare än på dem med låg andel fackligt anslutna (58 resp. 24 procent) – se tabell 31. Inte oväntat förekommer konkreta nyttomotiv av typen konjunktur, a-kassa och försäkring mest på de senare arbetsplatserna (48 procent jämfört med 27 procent där organisationsgraden är hög).
Tabell 31. Dominerande motiv att idag vara fackansluten på arbetsplatser med hög resp. låg organisationsgrad (”vanliga medlemmar” löntagare)
(1) hög organisationsgrad (2) låg organisationsgrad (3) samtliga vanliga medlemmar
motiv (1) (2) (3) antal motivtyp
intresse 27 8 21 (15) allm nytta
trygghet 31 16 26 (19) allm nytta trygg
konjunktur 23 40 29 (21) konkr nytta trygg
a-kassan 2 8 4 (3) konkr nytta trygg
försäkringar 2 0 1 (1) konkr nytta
påverka 0 4 1 (1) påverka
princip 10 8 10 (7) princip
vana 4 16 8 (6) vana
summa 100% 100% 100% (73)
antal (48) (25) (73)
Vi lämnar nu frågan om viktigaste skäl till att idag vara med i fackföreningen för att se på vilka omständigheter och motiv som var avgörande när man gick med i facket för första gången (vilket för vissa – men inte alla – individer är detsamma som den nuvarande fackföreningen). Frågan lyder: Hur gick det till när du gick med i facket?
(nuvarande resp. tidigare fack). Vilket var ditt skäl? Vad betydde andras inställning, t.ex. vänners och föräldrars? Frågans syfte att är kartlägga vad som var bestämmande för individens beslut att ansluta sig till fackföreningen. Som väntat spelar de sociala påverkansfaktorerna en framträdande roll, men något överraskande är att de varit avgörande för så mycket som ca 2/3 av de intervjuade vanliga medlemmarna (64 procent, 72 procent av fackligt aktiva) – se tabell 32.
Cirka 1/5 av samtliga intervjukategorier i tabell 32 uppger socialt tryck eller rentav tvång från arbetskamrater och/eller fackrepresentanter som viktigaste anled-ning att gå med i en fackföreanled-ning för första gången. Påverkan från arbetskamrater och fackrepresentanter i mildare form var avgörande för ytterligare ca 1/4 av van-liga medlemmar och fackligt aktiva. Det rör sig här om samtal och diskussioner som på allvar väckte tanken om fackligt medlemskap. Sammantaget spelade arbets-platsanknuten social påverkan en avgörande roll för ca 45 procent av intervjuade vanliga medlemmar och fackligt aktiva. Därutöver var uppmaningar eller råd från föräldrarna utslagsgivande för ytterligare ca 15 procent av de vanliga medlemmarna och ca 1/5 av de fackligt aktiva. Däremot utgjorde nyttomotiven viktigaste skälet gå med i facket för endast ca 1/4 av dessa båda medlemskategorier, dvs. väsentligt mindre än på frågan varför man idag är med i facket. Omvänt lyste de sociala moti-ven – som vi såg – helt med sin frånvaro vid den senare frågan.
Tabell 32. Dominerande motiv att första gången gå med i facket (löntagare)
(1) vanliga medlemmar = (2) + (3)
(2) – varav medlemmar på intervjuarbetsplatserna (3) – varav nya Handelsmedlemmar
(4) fackligt aktiva
(5) samtliga medlemmar = (1) + (4)
* De sociala motiven indelas i arbetsplatsrelaterade (betecknas med ”arb” under motivtyp) och sådana som kan rela-teras till föräldrarna (”familj”). Med ”tr/tv” avses socialt tryck eller tvång från arbetskamrater/fackrepresentanter. Det förstnämnda sociala motivet – ”arbete” – avser byte till arbetsplats/yrke/bransch med hög eller relativt hög facklig anslutning/aktivitet/traditioner. Denna motivkategori kan avse social påverkan, men kan också vara av nyttokarak-tär i och med att det kan antas att individen först på denna typ av arbetsplats upplever nyttan av fackligt medlemskap.
De sociala motivens betydelse i samband med att man går med i facket första gången förefaller vara större hos tjänstemännen än arbetarna (tabellerna 5:2 och 5:3 i tabellbilagan). Det gäller inte mindre än ca 3/4 av tjänstemännen (78 procent) jämfört med varannan arbetare (51 procent; i båda fallen avses vanliga medlem-mar). Ännu större blir skillnaden om endast arbetsplatsrelaterade sociala motiv beaktas: 70 resp. 31 procent. Att föräldrapåverkan omvänt är betydelsefullare hos arbetarna (20 procent, 7 procent av tjänstemännen) är naturligt med tanke på den hos dessa oftare starkare fackliga traditionen och arbetarrörelseförankringen. Möj-ligen kan tjänstemännens större känslighet för påverkan från arbetskamrater m.fl.
hänga samman med att fackligt medlemskap upplevts som mindre självklart än hos arbetarna, vilka i högre grad anför nyttomotiv för att första gången gå med i facket.
Som framgår av tabell 33 uppger de yngre löntagarna (–29 år) betydligt mer sällan än de äldre socialt tryck/tvång som anledning gå med i facket för första gången (6 –
motiv (1) (2) (3) (4) (5) antal motivtyp*
arbete 4 4 6 3 4 (4) social arb/nytta
kamrat 10 11 6 18 13 (14) social arb
fackrepr. 15 13 22 8 13 (14) social arb
tryck 11 9 17 8 10 (11) social arb tr/tv
tvång 8 11 0 10 9 (10) social arb tr/tv
familj 15 17 11 26 19 (21) social familj
intresse 4 4 6 10 6 (7) allm nytta
trygghet 14 17 6 13 14 (15) allm nytta trygg
konjunktur 7 6 11 0 5 (5) konkr nytta trygg
a-kassan 3 2 6 0 2 (2) konkr nytta trygg
försäkringar 0 0 0 0 0 (0) konkr nytta
påverka 3 4 0 0 2 (2) påverka
princip 6 4 11 5 5 (6) princip
vana 0 0 0 0 0 (0) vana
summa 100% 100% 100% 100% 100% (111) antal (72) (54) (18) (39) (111)
19 – 35 procent för de tre åldersgrupperna med den yngre först). Omvänt spelar egna ställningstaganden – speciellt vad gäller trygghets- och konjunkturmotiv – en klart större roll hos de yngre (beträffande indelningen i individuella och sociala motiv se avsnitt 5.4.1). Det överensstämmer med vad som redovisades ovan om de yngres känslighet för konjunktursvängningar. Sociala motiv i form av påverkan från föräld-rar och fackrepresentanter är ändå lika viktiga hos yngre som hos äldre. Sammanta-get uppgår de sociala motiven till 50 procent hos åldersgruppen –29 år, 70 procent hos 30–49-åringarna samt 81 procent hos dem som fyllt 50 år. De sociala påverkans-faktorerna har således även under 1980- och 90-talen spelat en framträdande roll för unga människors beslut att bli fackföreningsmedlemmar. Men ett par betydelsefulla för-ändringar har ändå inträffat. För det första har socialt tryck och tvång i stort sett spe-lat ut sin fackliga rekryteringsroll på arbetspspe-latserna. Den sociala påverkan tar sig numera huvudsakligen formen av samtal, diskussioner, råd och uppmaningar. För det andra har frågan om fackligt medlemskap för många unga blivit en individuell angelägenhet, närmare bestämt hos varannan i den yngsta åldersgruppen (30 procent i mellersta åldersgruppen och 19 hos den äldsta; observera att dessa tal kan avvika från dem som anges i tabellen till följd av avrundningar av de enskilda procenttalen).
Tabell 33. Dominerande motiv att första gången gå med i facket hos fackmedlem-mar (inkl. fackligt aktiva) i olika åldersgrupper (löntagare)
motiv –29 år 30–49 år 50– år alla åldrar antal motivtyp
arbete 6 2 4 4 (4) social arb/nytta
kamrat 6 19 8 13 (14) social arb
fackrepr. 13 11 15 13 (14) social arb
tryck 0 15 12 10 (11) social arb tr/tv
tvång 6 4 23 9 (10) social arb tr/tv
familj 19 19 19 19 (21) social familj
intresse 6 6 8 6 (7) allm nytta
trygghet 22 15 0 14 (15) allm nytta trygg
konjunktur 13 2 0 5 (5) konkr nytta trygg
a-kassan 6 0 0 2 (2) konkr nytta trygg
försäk-ringar
0 0 0 0 (0) konkr nytta
påverka 3 0 4 2 (2) påverka
princip 0 8 8 5 (6) princip
vana 0 0 0 0 (0) vana
summa 100% 100% 100% 100% (111)
antal (32) (53) (26) (111)
När vi övergår till att granska varför man senaste gången gick med i facket närmar vi oss dagens situation, även om första och senaste fackföreningen ofta är en och densamma. Inte oväntat sjunker andelen socialt tryck/tvång som dominerande fak-tor från ca 1/5 till ca 1/8 av fackmedlemmarna (inkl. fackligt aktiva) – se tabell 34 samt tabell 32 ovan. Även påverkan från arbetskamrater och fackrepresentanter avtar i betydelse, men svarar ändå för 1/6 av de vanliga medlemmarna på intervju-arbetsplatserna och 1/4 av de fackligt aktiva. Däremot var sådan påverkan av underordnad betydelse hos samtliga 18 personer i det särskilda urvalet nya Han-delsmedlemmar – hos inte mindre än varannan dominerade istället individuella ställningstaganden baserade på trygghetsmotiv. Även i övrigt angavs nyttomotiv av praktiskt taget samtliga nya Handelsmedlemmar. Därmed avviker denna grupp kraftigt från kategorin vanliga medlemmar på intervjuarbetsplatserna för vilka social påverkan spelade huvudrollen hos varannan.
Tabell 34. Dominerande motiv att gå med i senaste fackföreningen (löntagare)
(1) vanliga medlemmar = (2) + (3)
(2) – varav medlemmar på intervjuarbetsplatserna (3) – varav nya Handelsmedlemmar
(4) fackligt aktiva
(5) samtliga medlemmar = (1) + (4)
Vid en uppdelning på arbetare och tjänstemän visar det sig att de sociala motiven gått tillbaka mest hos tjänstemännen (från 78 till 44 procent, vilket kan jämföras med en nedgång från 51 till 35 procent hos arbetarna; allt avseende vanliga med-lemmar) – tabell 5:4 och 5:5 i tabellbilagan. Men fortfarande intar de
arbetsplats-motiv (1) (2) (3) (4) (5) antal motivtyp
arbete 8 9 6 0 5 (6) social arb/nytta
kamrat 7 9 0 15 10 (11) social arb
fackrepr. 6 7 0 10 7 (8) social arb
tryck 6 7 0 5 5 (6) social arb tr/tv
tvång 3 4 0 13 6 (7) social arb tr/tv
familj 10 13 0 23 14 (16) social familj
intresse 15 11 28 10 14 (15) allm nytta
trygghet 15 17 11 15 15 (17) allm nytta trygg
konjunktur 18 13 33 0 11 (13) konkr nytta trygg
a-kassan 3 2 6 0 2 (2) konkr nytta trygg
försäkringar 0 0 0 0 0 (0) konkr nytta
påverka 3 4 0 0 2 (2) påverka
princip 7 4 17 5 6 (7) princip
vana 0 0 0 3 1 (1) vana
summa 100% 100% 100% 100% 100% (111)
antal (72) (54) (18) (39) (111)
relaterade sociala motiven en centralare plats hos tjänstemännen (41 procent, 22 hos arbetarna). Samtalen med arbetskamraterna förefaller vara klart viktigare för tjänstemännens senaste inträde i facket än hos arbetarna (20 respektive 3 procent).
Likaså är föräldrapåverkan fortfarande betydelsefullare hos arbetarna, om än på en lägre nivå jämfört med tidigare (13 procent av arbetarna, 4 procent av tjänstemän-nen; inkl. fackligt aktiva 18 resp. 8 procent).
En jämförelse mellan manliga och kvinnliga fackmedlemmar (inkl. fackligt aktiva) påvisar några olikheter inom den sociala motivgruppen (tabell 35). Arbets-platsrelaterad social påverkan förefaller spela större roll för kvinnors än mäns senaste inträde i facket (43 resp. 27 procent). I synnerhet gäller det påverkan från arbetskam-rater och fackrepresentanter (27 resp. 8 procent). Omvänt har föräldrars rekommen-dationer att gå med i facket störst inflytande på männen (22 procent, jämfört med endast 6 procent av kvinnorna). För båda könen gäller att en eller annan form för social påverkan spelat en avgörande roll för varannan individ vid senaste inträdet i fackföreningen, medan nyttomotiv varit utslagsgivande för drygt 40 procent.
Tabell 35. Dominerande motiv att gå med i senaste fackföreningen för manliga och kvinnliga fackmedlemmar (löntagare)
Slutligen skall vi betrakta olika åldersgruppers motiv för senaste inträdet i fackför-eningen. I tabellerna 36 och 37 nedan framgår tydligt trygghetsmotivens framträ-dande roll hos de yngre och de sociala motivens dominans hos de äldre. Social
motiv män kvinnor
båda
könen antal motivtyp
arbete 7 4 5 (6) social arb/nytta
kamrat 3 17 10 (11) social arb
fackrepr. 5 10 7 (8) social arb
tryck 5 6 5 (6) social arb tr/tv
tvång 7 6 6 (7) social arb tr/tv
familj 22 6 14 (16) social familj
intresse 15 12 14 (15) allm nytta
trygghet 15 15 15 (17) allm nytta trygg
konjunktur 9 15 11 (13) konkr nytta trygg
a-kassan 2 2 2 (2) konkr nytta trygg
försäkringar 0 0 0 (0) konkr nytta
påverka 2 2 2 (2) påverka
princip 9 4 6 (7) princip
vana 0 0 1 (1) vana
summa 100% 100% 100% (111)
antal (59) (52) (111)
påverkan har dock långtifrån helt spelat ut sin roll i de yngre åldrarna; för ca 1/3 har social påverkan varit avgörande, varav föräldrarnas synpunkter fällt utslaget i hälften av fallen. Nyttomotivens dominans hos de yngre beror nästan helt och hål-let på att trygghetsmotiven (trygghet, konjunktur, a-kassa) väger så tungt hos denna åldersgrupp.
Tabell 36. Dominerande motiv att gå med i senaste fackföreningen hos fackmed-lemmar (inkl. fackligt aktiva) i olika åldersgrupper (löntagare)
Tabell 37. Huvudgrupper av dominerande motiv att gå med i senaste fackfören-ingen hos fackmedlemmar i olika åldersgrupper (löntagare)
motiv –29 år 30–49 år 50– år alla åld-rar
antal motivtyp
arbete 3 2 15 5 (6) social arb/nytta
kamrat 3 15 8 10 (11) social arb
fackrepr. 6 4 15 7 (8) social arb
tryck 0 6 12 5 (6) social arb tr/tv
tvång 6 4 12 6 (7) social arb tr/tv
familj 16 13 15 14 (16) social familj
intresse 3 22 8 14 (15) allm nytta
trygghet 22 19 0 15 (17) allm nytta trygg
konjunktur 28 6 4 11 (13) konkr nytta trygg
a-kassan 6 0 0 2 (2) konkr nytta trygg
försäk-ringar
0 0 0 0 (0) konkr nytta
påverka 3 0 4 2 (2) påverka
princip 0 9 8 6 (7) princip
vana 3 0 0 1 (1) vana
summa 100% 100% 100% 100% (111)
antal (32) (53) (26) (111)
samtliga medlemmar
Motivtyp –29 år 30–49 år 50– år
I. Sociala motiv 34 44 77
II. Nyttomotiv 59 47 12
(därav trygghetsmotiv 56 25 4)
III. Påverkansmotiv 3 0 4
IV. Principmotiv 0 9 8
V. Vana 3 0 0
summa 100% 100% 100%
antal (32) (53) (26)